Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/KD/672

Kristillisdemokraatit

Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016


  • Puolue: Kristillisdemokraatit
  • Otsikko: Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016
  • Vuosi: 2012
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

[kuva poistettu]

VÄLJ TRYGGHET

Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016

Innehåll

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG

2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN

3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN

3.1 Ordnandet av social- och hälsovårdstjänster

3.2 Rus- och mentalvårdstjänster med betoning på förebyggande arbete

3.3 Tjänster för barn och barnfamiljer tryggar kommunens framtid

3.4 Det är dags att få åldringsvården i skick

3.6 Tillgång till idrottsanläggningar för alla

3.7 Bibliotekstjänsterna skall bevaras kostnadsfria

4. EN TRYGG NÄRMILJÖ ÄR MÖJLIG ATT UPPNÅ

5. SNABB INTEGRERING AV INVANDRARE

6. EN RENARE NÄRMILJÖ – ETT FUNGERANDE SAMHÄLLE

6.1 Planering och trafik är kommunens konkurrens förmån

6.2 Vi har inte råd att förstöra miljön

7. LOKAL FÖRETAGSAMHET OCH HÖG SYSSELSÄTTNINGSGRAD SKAPAR VÄLFÄRD

7.1 Att skapa ett företagarvänligt klimat på det lokala planet är kommunens bästa investering

7.2 En låg arbetslöshetsgrad gynnar hela närsamhället

8. EN KVALITATIV UTBILDNING ÄR KOMMUNENS RYGGRAD

8.1 Jämlik undervisning i förskola och grundskola

8.2 En bra utbildning inom andra stadiet erbjuder goda framtidsutsikter för ungdomar

8.3 Yrkeshögskolor och forskning tjänar kommunen

8.4 Den fria bildningen hör till kommuninvånarens rättigheter

9.1 Metropolområdet tjänar hela Finland

9.2 Växande stadscentra skapar ny tillväxt

9.3 En livskraftig landsbygd är hela Finlands rikedom



1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG

Kristdemokraternas mål med det kommunalpolitiska programmet är att bygga upp och ge stöd till ett närhetssamhälle. I centrum finns människan och hennes näromgivning. För att kommuninvånaren skall känna sig hemma i kommunen och närsamhället behöver man på olika sätt stöda kreativa och originella lösningar.

Välfärd föds i människans naturliga närmiljö, särskilt i familjen. Materiell välfärd ger ingen välfärdskänsla om inte människan har möjlighet att känna gemenskap och delaktighet i en gemenskap. Detta är också utgångspunkten i den verksamhet som strävar till att förhindra utslagning.

Kristdemokraterna lyfter fram betydelsen av ett förebyggande arbete i de kommunala tjänsterna. Via grundservicen behöver samhället ge sitt stöd till människornas näromgivning och skapa förutsättningar för gemenskap. Till exempel i skolorna skall verksamheten genomsyras av ett förebyggande grepp som stöder familjerna i fostraruppgiften.

Problemen i vårt samhälle kan inte lösas med enbart pengar. Vår tids största utmaning är en alltmer mångfacetterad uppdelning av samhället. För att bryta det ökade utanförskapet står kommunernas grundservice i en nyckelposition. För att få stopp på utslagningen i samhället måste vi börja bry oss om varandra. Det räcker inte med ökade ekonomiska resurser utan vi behöver värderingar och en atmosfär som uppmuntrar till omsorg. Samhället är aldrig värdeneutralt och att ungdomar växer upp i ett värdevakuum för inget gott med sig. Ju svårare tid man lever i desto viktigare blir samhällets hållbara värderingar. En bra mätare på hur ett samhälle mår är att se hur man tar hand om de svagaste.

Vi utmanar finländarna en förnyad nymedmänsklighet, till ett nytt omsorgsfullt anvarstagande om sina medmänniskor i stora och små kommuner, i trängsel-Finland och på landsbygden. Kristdemokraternas mål är ett närsamhälle där man ger utrymme och stöd till medborgarnas initiativ och kreativitet. Vi önskar att ett gemensamt ansvar och en större samhörigheter återvänder som ett resultat av nymedmänskligheten. Varje finländares aktiva bidrag behövs för att bygga upp samhällets välfärd. Känsla av delaktighet och andligt välstånd föds när man har hittat sin egen plats och upptäckt att man behövs i samhället. Tredje sektorns betydelse för att skapa välfärden och förnya medmänskligheten är central.

Medborgarorganisationer och församlingar fungerar som innovationsbanker i kampen mot utslagning. Deras verksamhet befinner sig i en nyckelställning i mötet med andra kulturer och i en lyckad integrering.

2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN

Kristdemokraternas kommunpolitik strävar till att stärka kommunernas verksamhetsförutsättningar. Endast de kommuner som står på en ekonomiskt stabil grund kan se till att kommuninvånarnas rätt till en kvalitativ närservice förverkligas.

Den radikalt försämrade försörjningskvoten de närmaste åren kommer obönhörligen att drabba kommunerna eftersom de skall ansvara för servicen. Enligt beräkningar kommer det inom 20 år att finnas 70 åldringar och barn på 100 invånare i arbetsför ålder. Enligt kommunförbundets statistik har kommunsektorns årsbidrag inte ett enda år sedan 1997 räckt till att upprätthålla och finansiera grundrenoveringar av kommunens viktigaste fastigheter som daghem, skolor, sjukhus samt väg- och gatunätverket. Underskottet i finansieringen har lett till att kommunernas och samkommunernas lånestock har ökat snabbt. Vid utgången av år 2011 var lånestocken 12,6 miljarder euro. Skuldbördan ökade med 900 miljoner euro under det senaste året. Sedan år 1997 har skulderna ökat med 8,5 miljarder euro.

Utan betydande förnyelser är de flesta kommuner tvungna att skuldsätta sig och höja på kommunalskatten ordentligt från nuvarande nivå. Kristdemokraterna förutsätter att man i samband med kommunreformen kritiskt utreder uppgiftsfördelningen mellan kommun och stat, samt att man utreder om man genom lagstiftning kan mildra kommunernas skyldigheter. Under de senaste åren har kommunernas åtaganden ökat. På utgiftssidan bör man också noggrant undersöka möjligheterna för kommunen att effektivera användningen av utrymmen och få ner kostnaderna i att upprätthålla fastighetsparken.

Förutom att lätta på kommunernas skyldigheter så måste ett centralt mål i kommunreformen vara att lätta på den kommunala förvaltningen. Medlen bör flyttas från administration till att användas inom grundservicen. Lagen för kommunstrukturen bör omfatta arbetsförhållandena så att de flesta tjänstemannaavtal förändras till vanliga arbetsavtal. Detta skulle medföra ökat resultatansvar och tryck på kommunens ledande tjänstemän att hållas inom budgetramarna och uppmuntra dem till större effektivitet och bättre service i sina egna enheter. Inom kommunerna bör man granska kommunens nuvarande servicenät och söka efter innovativa lösningar för att göra verksamheten effektivare och lättare att förverkliga vad gäller kostnader. Lättnaderna för kommunernas skyldigheter bör påbörjas från de tjänster som inte är absolut nödvändiga. Till exempel den subjektiva rätten till heldagsvård kan minskas till halvdagsvård när en förälder är hemma om det inte finns särskilda skäl att göra undantag. Betydande utgiftsinbesparningar på längre sikt kan uppnås genom att betona förebyggande åtgärder. Att investera i stödåtgärder för en ungdom som riskerar att bli utslagen eller i förebyggande rus- och hälsorådgivning resulterar senare i att kommunen gör en mångdubbel inbesparning inom social- och hälsovården och får ökade skatteintäkter. Kristdemokraterna tror på en förutseende och långsiktig verksamhet för människors välbefinnande och inte på impulsiva sparåtgärder vars följdverkningar i regel drabbar de medborgare som har det sämst ställt.

Den stora utmaningen för den kommunala sektorn de kommande åren är brist på arbetskraft. Var tredje kommunalt anställd går i pension före år 2020. Med en effektiv administration och servicestruktur kan arbetskraft garanteras och därigenom tillgång till service över hela Finland. En hållbar kommunalekonomisk tillväxt uppnås genom att utveckla kommunernas företagarvänlighet.

3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN

Kristdemokraterna anser att människovärdet är viktigare än marknadsvärdet. Denna värdeutgångspunkt innebär framförallt en betoning på sådana tjänster som ur livets synvinkel är centrala. Dessa är hälsovård, säkerställande av försörjningen, åldringsvård, barnens dagvård, sjukhusvård, sociala tjänster, säkerhetstjänster och utbildning. Med kommunala tjänster i närheten menar vi grundundervisning, dagvård, rådgivnings- och hälsocentralstjänster som hör ihop med livscykeln, sociala tjänster, biblioteks- och motionstjänster samt dagcenter för åldringar.

För att säkerställa närservice för dem som bor i glesbebyggelsen krävs innovationer. En lösning som har fungerat bra är närservicepunkter. Där har man kunnat få rådgivning, träffa sjukskötare, läkare eller socialarbetare från hälsocentralen en särskild veckodag. Man har också kunnat öppna skolhälsovårdens utrymmen för olika tjänster och för andra än skolbarn. Ifall befolkningsunderlaget inte är tillräckligt för att upprätthålla en närservicepunkt så är ett alternativ att tjänsterna förs till hemmet. Nutidens melodi är att tjänsterna anpassar sig efter kommuninvånarnas behov och om det behövs kan de även erbjudas i hemmet. På så sätt kan närservicen förbli jämlik i hela landet. Kommunen skall sträva till att jämlikhet förverkligas i alla tjänster man producerar utan hänsyn till ålder, livssituation och kön.

Kommunreformen får inte medföra en försämring av närservicen. Tillgängligheten på tjänster bör kunna mätas så att en kommuninvånare som tjänsten är riktad till skall kunna nå den utan dröjsmål. Om grundservicen finns långt borta som en följd av centraliseringen kan människan helt falla utanför skyddsnäten. Till exempel en centralisering av barnrådgivningen leder till långa avstånd från en del bostadsområden. Detta är inget problem för dem som har råd och möjlighet att röra sig men för andra kan resekostnaderna innebära att man hamnar utanför rådgivningstjänsterna. Den service som riktar sig till de äldre bör planeras så att det är lätt att ta kontakt och att så många saker som möjligt kan uträttas vid samma servicepunkt eller i dess närhet.

För att bevara närservicen på ett äkta sätt är det en förutsättning att bestlutsfattandet sker möjligast nära kommuninvånarna. På så sätt hålls uppfattningen om servicebehovet och dess kvalitet uppdaterad. Kristdemokraterna stöder att man tar i bruk bedömning av konsekvenser för människan (IVA) i det kommunala beslutsfattandet.

För åldringar, dementa och handikappade skall man skapa möjligheter till hemtrevliga rum av lämplig storlek samt göra det möjligt för anhöriga att dela vardagen med den inneboende. För att kunna garantera en god vård för våra mest sårbara medmänniskor är det nödvändigt att det finns tillgång till kunnig vårdpersonal och att man undviker onödig och kvalitetssänkande konkurrensutsättning av vardagliga grundbehov.

3.1. Ordnandet av social- och hälsovårdstjänster

Av den närservice som kommunen erbjuder är social- och hälsovårdstjänster de viktigaste. Enligt Kristdemokraterna bör den grundservice som är viktig för kommuninvånarnas välfärd ordnas som närservice med beaktande av individernas behov. Rätten till närservice bör garanteras i samband med att förordningen om social. och hälsovårdstjänster förnyas. Servicekedjan bör uppbyggas som en helhet med betoning på låg tröskel till servicen och föregripande åtgärder.

Samarbetet inom förvaltningen av social. och hälsovården bör öka mellan kommunerna utan att kundbetjäningspunkterna minskar. Man bör också dra nytta av de framgångsrika hälsovårdsrutiner som man har prövat på i andra kommuner och länder.

Ett viktigt mål med hälsovården är att minska skillnaderna i befolkningens sjuklighet. Man kommer åt skillnaderna genom en ökad rättvisa och en minskning av de hälsoproblem som beror på hur man lever. Bashälsovården måste fås i ordning genom en betydande satsning på hälsocentralernas verksamhet. Brister inom bashälsovården och avbrutna vårdkedjor medför stora tilläggskostnader i den dyra specialsjukvården. Rätt vårdform vid rätt tidpunkt ger stora inbesparningar för kommunerna. Det är värt att understöda förebyggande tjänster och tidiga ingripanden. Läkarnas hembesök eller internetkonsultation underlättar vården av personer som har svårt att röra sig. I det förebyggande arbetet skall ett mål vara att minska på aborterna. För dem som kommer för att göra abort skall man ge råd och även erbjuda andra alternativ och stödtjänster.

Personalen är den viktigaste resursen inom social- och hälsovården. Det är av högsta prioritet att personalen orkar. Därför bör man fästa större uppmärksamhet vid förmännens arbete och fortbildning. Man bör också öka personalens möjligheter att planera och utveckla sin egen arbetsmiljö och skapa mer flexibilitet i arbetslivet. Hälsovårdens administration bör bli mer patientcentrerad enligt principen att man bara behöver gå till en lucka. Arbetskraften bör koncentreras på vårdpersonal istället för att förvaltningen sväller ut. Genom att förbättra arbetsförhållanden och fördela resurserna vettigt når man bättre effektivitet.

När social. och hälsovårdstjänster konkurrensutsätts bör man särskilt fästa uppmärksamhet på tjänsternas kvalitet, klienternas önskemål och att avtalen är så långa som möjligt. För att vara säker på att önskemålen i offerten uppfylls är det viktigt att övervakningen skärps. Det är också viktigt att konkurrensutsättningen sker i tillräckligt små delar så att det inte bara är några enstaka storföretag som har chans att få offerten.

Hemvård, familjevård och köptjänster från små vårdföretag minskar behovet av offentliga tjänster och vården flyttar från stora centraliserade enheter till små familjeenheter.

3.2. Rus- och mentalvårdstjänster med betoning på förebyggande arbete

Ett förebyggande mentalvårdsarbete bör betonas. I hälsovårdscentralerna skall tröskeln vara låg till mentalvårdstjänster och ungdomar skall ha möjlighet att träffa en yrkesmänniska i hälsovårdscentralen utan remiss och utan köande. För psykiatrins del bör tillgängligheten och kontinuiteten inom öppna vården garanteras samt möjligheterna till anstaltvård öka. En människa som lider av mentala problem eller rusberoende får inte lämnas vind för våg utan bör få tillgång till ändamålsenliga och fungerande tjänster. Tillgången på rusvårdstjänster och mentalvårdstjänster med låg tröskel bör förbättras. Ett tidigt ingripande hjälper människorna att komma tillbaka till arbetet och hindrar utslagning och att man för tidigt slussas i förtidspension. Vårdande och rehabiliterande tjänster skall finnas tillgängliga i enlighet med behovet.

Vårddirektiven gällande unga missbrukare och mammor med drogproblem bör skärpas. Om rusmedelsmissbruk är orsak till att barn måste omhändertas så är det viktigt att föräldern snabbt får vård för sitt missbruk. Varje kommun måste ha en överenskommelse om hur man ordnar med akut vård för rusberoende. Man bör också med vidgade vyer beakta tredje sektorns arbete.

Förutom upplysning är det också viktigt att man har en effektiv avvänjningsvård för att förhindra alkoholrelaterade skador. I vissa kommuner har man ingen avvänjningsvård utan patienterna sköts på åldringshem, hälsovårdscentralen eller i anslutning till den psykiatriska polikliniken. Det är viktigt att avvänjningsvård och den efterföljande rehabiliteringen kan fås utan dröjsmål.

3.3. Tjänster för barn och barnfamiljer tryggar kommunens framtid

Kommunerna bör utveckla olika alternativ för föräldrarna att välja dagvårdsform för de egna barnen. Vid sidan om en kvalitativ förskola vill vi lyfta fram möjligheten till att vårda barnen hemma. Man bör skapa ekonomiska möjligheter för familjerna att vårda barnen hemma tills de är i förskoleåldern. Det är kring det egna köksbordet man skall fundera ut lämpliga lösningar på hur man praktiskt skall fostra barnen. För barnens dagvård behöver man beakta hela familjens behov. De som utför skiftesarbete, deltidsarbete eller snuttjobb skall erbjudas bättre möjligheter till dagvård för barnen än vad som nu är fallet. Gruppstorleken inom dagvården skall vara lämplig och det skall finnas tillräckligt med personal för barnens säkerhets skull men också för att garantera tillräcklig närhet till barnen.

Barn med särskilda behov behöver få tillräckligt med stöd. Man bör ha möjlighet att tidigt kunna gripa in med ett övergripande samarbete när problem uppstår i skolan. Dagvårdsavgifterna bör på sommarmånaderna bindas till användningen av tjänsterna, vilket redan är fallet i många kommuner. Den subjektiva rätten till dagvård kunde begränsas till halvdagvård ifall den ena eller båda av föräldrarna är hemma och om det inte ur barnskyddssynvinkel är nödvändigt med heldagsvård. Familjedagvårdarnas arbetsvillkor och lön bör förbättras så att det kommer fler aktörer till branschen.

Stödet till familjerna har hög prioritet. Kommunen skall kunna erbjuda hjälp i form av familjearbetare eller hemvårdare till familjer med dåligt socialt stöd och som riskerar att marginaliseras eller står i behov av tillfällig hjälp. Familjerådgivningen behöver tilläggsresurser för att öka antalet hembesök. Hemvårdsstödets tilläggsdel bör utvidgas till att stöda vård i hemmet på de orter där det är brist på dagvårdsplatser. Hemvård är ett kostnadseffektivt och barnvänligt sätt att ordna vården av små barn. Den förälder som stannar hemma skall uppmuntras att sköta även familjens äldre barn i hemmet samt få stöd till att även sköta andra barn.

Hjälpen behöver finnas nära ifall barnet visar symtom på grund av orolig familjesituation. Barnrådgivningen bör fästa uppmärksamhet på hur familjerna orkar. Barnens hälsotillstånd hålls på en bättre nivå om man ökar resurser till rådgivning och skolhälsovård, ökar det förebyggande arbetet och griper tidigt in när problem uppstår. Det är oroväckande att det i många kommuner är svårt att få hemtjänster för barnfamiljer fastän det är ett naturligt och förmånligt sätt att stöda familjerna att själv axla fostrarrollen.

Varje kommun skall se till att personalen inom skolhälsovården är tillräcklig och att barn och unga snabbt kan komma till skolhälsovårdens, -läkarens eller -psykologens mottagning.

När kontakten till det naturliga närsamhället försvagas eller bryts helt och hållet behövs korrigerande stödåtgärder. För omhändertagna barn och för barnen i den öppna vården inom barnskyddet bör man skapa trygga familjegemenskaper. Placering i familjen skall vara det primära målet i omhändertagandet. Inom barnskyddets öppna vård ger stödfamiljsverksamheten möjlighet till trygga vuxenkontakter.

3.4. Det är dags att få åldringsvården i skick

Att ordna med en bra åldringsvård är en ära för varje kommun i Finland. ldringarna är kommunens ärofyllda invånare. De som erbjuder tjänster till den åldrande befolkningen skall se till att rekommendationerna om personaltäthet uppfylls.

Eftersom behovet av stödboende ökar kraftigt bör kommunerna fortsättningsvis ordna tjänsterna i egen regi. ldringar behöver förutom anstaltvård även hemservice och tillräcklig omsorg i hemmet. Man bör stöda de gamla att bo så länge som möjligt i hemmet. Närståendevård är humant och medför stora inbesparningar till samhället. Stödet till närståendevårdarna, deras semestermöjligheter och hälsovård bör utvecklas. Kvaliteten i de privata vårdhemmen, boendet och den läkarvetenskapliga kvaliteten bör säkerställas. Tjänsterna med servicesedlar skall utvecklas och tredje sektorns möjligheter att fungera inom åldringsvården bör främjas.

Man bör ge de anhöriga möjlighet att vara delaktiga i olika former av vård av den åldrande älskade. För åldringar som är funktionsdugliga skall man ge möjlighet att delta i olika vardagliga sysselsättningar på vårdplatsen. För åldrande äkta par bör man oberoende av hälsotillstånd ge dem möjlighet att bo tillsammans om de så önskar. Kristdemokraterna föreslår att utbetalningen av närståendevårdarnas stöd flyttas över från kommunerna till FPA eftersom alla kommuner inte har råd att betala ut stöd och uppfylla andra skyldigheter vilket innebär att närståendevårdarna och de som blir omvårdade behandlas ojämlikt beroende på boningsort. Samtidigt kan man skapa enhetliga kriterier i hela landet.

3.5. Handikappservicens mål är en fungerande vardag

De handikappades vardag skall ordnas så tryggt som möjligt. De handikappades kunnande skall upprätthållas och i mån av möjlighet utvecklas med tillräcklig terapi och aktivitet. Ifall anstaltsboendet förverkligas på fel sätt så försvagas kreativiteten och förmågan att styra sitt liv. För barn och vuxna med svår utvecklingsstörning bör man garantera ett bestående och flexibelt vårdförhållande med en vårdenhet som erbjuder tjänster för utvecklingsstörda och som har ett neurologiskt specialkunnande. Arbetscentralernas verksamhet skall utvecklas mångsidigt och meningsfullt. Företagen i näromgivningen borde frimodigt anställa också handikappade personer. Av dessa orsaker bör handikappades arbets- och boendeförhållanden utvecklas och utökas. Också systemet med assistenter till de handikappade bör utvecklas så att möjligheter till ett liv där de själva kan ta initiativ i arbetslivet och i fritiden ökar.

Familjer med utvecklingsstörda barn bör erbjudas tillräcklig information, stöd och hjälp till att söka rehabilitering. Kommunerna skall ha möjlighet att anställa kunniga socialarbetare så att fel och brister som uppstår på grund av brådska eller otillräcklig yrkesskicklighet kan undvikas. Att aktivt handleda föräldrarna in i närståendevårdens sammanhang för med sig ett skyddsnät, möjlighet till professionell hjälp utan fördröjning och kan leda till att en svårt handikappad person kan bo kvar i hemmet. Rehabilitering för handikappade barn får inte fördröjas på grund av att föräldrarna inte kan eller orkar söka efter tjänster. Huvudmålet med rehabiliteringen är att stöda det handikappade barnet till en sund självförståelse genom att utveckla olika anpassningsåtgärder så att livet blir så kvalitativt och lyckligt som möjligt. Ett barn med handikapp skall om det behövs ha rätt till specialdaghemsgrupper, -skolor eller -klasser. Tillgängligheten till eftermiddagsvård och assistenter för fritidssysselsättning skall ordnas i varje kommun. Utbildningen efter grundskolan skall för de handikappade ungdomarna förverkligas bland jämnåriga.

3.6. Tillgång till idrottsanläggningar för alla

Motion är ett förebyggande arbete med tanke på den kroppsliga och psykiska hälsan. Mångsidiga motionstjänster behövs och de kan produceras av en yrkesskicklig personal. Kommunernas nätverk av spår, spånbanor, vandringsleder och simstränder skall upprätthållas och utvecklas. I varje kommun bör det finnas ett grundutbud av idrottsanläggningar. Man kan låta idrottsföreningar sköta om dem. Barn och ungdomar samt dåligt bemedlade skall ha möjlighet att utöva motion genom att inträdesavgifterna hålls på en låg nivå. Man kan också ge motionsbidrag till idrottsföreningar för att barn med knappa resurser också skall ha möjlighet att delta i fritidsverksamheten. Kommunens motionssalar till exempel i skolorna skall kunna öppnas för kommuninvånarna gratis eller mot en liten avgift. Spåren utomhus och de lätta trafiklederna skall motivera till vardagsmotion och idrottsanläggningarna skall vara på sådana platser och till sådana priser att alla kommuninvånare har tillgång till dem.

3.7. Bibliotekstjänsterna skall bevaras kostnadsfria

Med hjälp av de kostnadsfria och för alla tillgängliga biblioteken kan man garantera medborgarnas kulturella grundrättigheter. Vad gäller biblioteken betonas vikten av en höjning av yrkesskickligheten och tjänsternas kvalitet, utvecklandet av de elektroniska tjänsterna och en ökning av urvalet av elektroniska böcker. Små kommuner bör beviljas undantagslov från kravet att ha en högt utbildad bibliotekschef. Biblioteken i mindre kommuner kunde bli filialer under landskapsbiblioteken och ledas av dem.

4. EN TRYGG NÄRMILJÖ ÄR MÖJLIG ATT UPPNÅ

Ur kommunernas synvinkel är den centrala utmaningen vad gäller tryggheten att förhindra utslagning. En av de största orsakerna till utslagning är alkoholen. Därför har kommunens egen alkoholpolitik och rusvårdssystem en nyckelroll ur säkerhetssynvinkel. Alkoholen har andel i var fjärde trafikolycka med dödlig utgång. 70 % av drunkningsolyckorna bland ungdomar sker i berusat tillstånd. Endast 15 % av alla våldsbrott med dödlig utgång i Finland sker i nyktert tillstånd. Bekämpning av rusproblemen är den mest betydelsefulla enskilda faktorn i strävan mot ett tryggare närsamhälle.

Ett särdrag i det finska våldet är att det hör starkt ihop med utslagning. Risken att möta våld och att dö en våldsam död är märkbart större bland de utslagna.

Våldet i när- och familjeförhållanden har sin bakgrund i samma orsaker som våldet i andra riskgrupper. I samband med de senaste årens familjetragedier har man upptäckt att det inte finns någon enskild faktor som ligger bakom dåden. Men man betonar vikten av att lägga märke till varnande tecken, svara då någon begär hjälp och ge möjlighet till vård. Av dessa orsaker är det viktigare än förr att man i kommunens social- och familjearbete, i skolor och daghem noggrant följer med de fall där varningens tecken syns. Personer i riskzonen måste i tid åtminstone få samtalshjälp. I farosituationer bör familjerna snabbt få hjälp och vid behov skall kommunen kunna ordna med plats i ett skyddshem. Här är samarbetet med tredje sektorns organisationer och aktörer viktigt.

Risken att uppleva våld är större bland de ungdomar som inte får tillbringa fritiden med sina föräldrar. Stödåtgärder riktade till familjerna minskar ungdomarnas rädsla för våld och främjar trygghet. Meningsfull idrotts- och fritidssysselsättning där hela familjen kan delta förbättrar på sitt sätt kommuninvånarnas livskvalité och trygghet. Kristdemokraterna anser att man i kommunerna skall ta upp som en målsättning att erbjuda möjlighet för varje barn, oberoende av social bakgrund, att delta i en ledd hobbyverksamhet.

Ungdomar som har hamnat in i en brottsspiral måste få hjälp att bryta beteendemönstret i tid. Man har kunnat konstatera att en liten del av ungdomarna gör sig skyldig till merparten av de brott som sker bland unga. Dessa ungdomar står i riskzonen att bli utslagna för gott. Att i tid gripa in för att förändra ett brottsligt beteendemönster kan leda till att utslagningen hindras och att samhället genom det föregripande arbetet gör inbesparningar på lång sikt eftersom utslagning för med sig stora tilläggskostnader. Tillsammans med myndigheterna kunde man vidta olika stödåtgärder för att styra de unga tillbaka på rätt spår.

Säkerheten i hemmiljön för de äldre kommuninvånarna framhävs. Fall, brand och andra olyckor är riskfaktorer som man kan påverka. I samband med hembesöken kan man kartlägga möjliga risker, fundera över hemmets alarmsystem och hur man skall agera för att öka brandsäkerheten. Kvarterssäkerheten kunde förbättras med hjälp av grannhjälp-försöket, där invånarna tillsammans vakar över grannskapets säkerhetssituation och vid behov tillkallar hjälp av polisen.

Trafiksäkerheten kan förbättras i kommunerna genom samarbete med den lokala polisen. Tillräcklig upplysning och en allmän ordning ökar känslan av trygghet. Även vad gäller trafikarrangemangen kan man sträva till att optimera säkerheten i centrum av byar och städer.

Tryggheten på utbildningsanstalter kan främjas med kommunala åtgärder. Man kan satsa på att skapa gemenskap och sammanhållning i skolorna. Kiva-skola projektet och andra liknande anti-mobbningsåtgärder skall understödas. De måste fortsätta. Man har beräknat att var tionde barn upplever sig vara mobbat i skolan. Det finns orsak att allvarligt diskutera situationen i skolorna eftersom mobbning också kan uppfylla kriterierna för brott och då kan även de barn som är medlöpare göra sig skyldiga till brott.

Även sexuella trakasserier har blivit vanligare i skolorna och man bör ingripa i skolorna med att undervisa om vad trakasserier är och var gränsen går mellan att retas och trakassera. Olaga hot och mobbning som sker via internet och som kan medföra till och med sexuella trakasserier måste ovillkorligen bekämpas. Skolorna bör satsa på mediafostran och handleda ungdomarna till ett tryggt och ansvarsfullt beteende på internet.

Förutom mobbning är en annan allvarlig sak bland unga skolelever utslagningen och våldets närvaro i skolan. I skolan bör man ta tag i barnens störande beteende för att i framtiden kunna undvika allvarligare problem. Samarbetet mellan skolan och barnskyddet skall stärkas och man bör säkerställa att resurserna räcker till för ett tidigt ingripande.

I yrkesskolornas internat behöver man särskilt uppmärksamma ett tryggt boende och handleda ungdomarna att ta ansvar för sitt eget boende och sitt eget liv. Trygga, drogfria och mångsidiga fritidssysselsättningar är viktiga i dessa miljöer. Kommunerna och skolorna skall tillsammans arbeta för att skapa en trevlig miljö som stöder de unga att växa in i vuxenlivet. Upplysning om rusmedel och stöd till ett sunt levnadssätt är viktiga ingredienser.

I skolorna är det skäl att fortsättningsvis se över säkerhetsplanerna och öva regelbundet, både vad gäller brandsituationer och våldsbrott. Skolorna skall även i fortsättningen ha samarbete med polisen genom egenpolis-systemet som innebär att till varje skola finns en ansvarspolis utnämnd.

Inom kommunens egen organisation skall man ha en uppfattning om hur man motarbetar och minskar hoten om våld mot personalen.

I kommunernas befolknings- och miljövårdsplaner, i beredskapsplaner, krisplaner och brandsäkerhetsplaner skall man vara mån om samarbetet med aktuell myndighet. Förutom juridisk beredskap skall man beakta nya typer av hot, dit kan man förutom våldsbrotten även räkna extrema väderleksfenomen, såsom 2011 års stormar, översvämningar, köld, hetta eller skador i samband med en miljökatastrof. Räddningsverksamheten är på kommunernas ansvar och kommunerna skall genom sitt eget strategiarbete se till att det i räddningsväsendet sitter representanter som är tillräckligt insatta.

5. SNABB INTEGRERING AV INVANDRARE

En god integrering av invandrarna ökar en kommuns välmående och tillgångar. Därför är det bra om kommunen arbetar aktivt för integrering tillsammans med invandrarna, medborgarorganisationerna, representanter för arbetslivet och andra lokala aktörer. Det kommunala integrationsprogrammet skall fästa särskild uppmärksamhet på de unga invandrarnas studier, sysselsättningsstöd och möjligheter till fritidsaktiviteter, bland annat genom att erbjuda utrymmen. Integreringen bör skötas väl så att invandrarna inte blir en utstött grupp. Målsättningen för invandrare i arbetsför ålder skall vara att få dem in i arbetslivet och att Finland på det sättet får nytta av deras kunnande och utbildning.

Kommunens integrationsverksamhet skall sikta mot en ökad växelverkan mellan invandrarna och den lokala befolkningen. Kommunen skall vara ett föredöme för ett mångkulturellt samarbete. All slags rasism skall avvisas bestämt i kommunen. Ett viktigt mål är att invandrarna skall behandlas jämlikt både i avseende på rättigheter och på skyldigheter. Goda etniska kontakter är centralt ur säkerhetssynvinkel. Upplever man sig åsidosatt kan det lämna bestående spår som försvårar integrering och känslan av delaktighet för en lång tid.

Tillräckligt med undervisning i finska eller svenska är en av de viktigaste förutsättningarna för att invandrarna skall lyckas i skolan, komma vidare till fortsatt utbildning och få sysselsättning. Ett starkt inhemskt språk förhindrar effektivt utslagning. Speciellt de invandrarungdomar som kommer till Finland i de högre årskurserna behöver extra stöd. Att lära sig ett inhemskt språk skall sättas som ett tydligt mål för varje invandrare.

Av utslagna ungdomar har nästan var fjärde invandrarbakgrund och var tredje ungdom med främmande språk har inte fått utbildning. Utgående från forskningsresultaten är det klart att integrationen inte har lyckats helt. Andelen invandrarungdomar som avbrutit utbildningen är klart högre än medeltalet. I grundskoleundervisningen skall man uppmuntra de unga till yrkesutbildning eller andra vidarestudier och deras familjer skall uppmuntras att stöda de ungas utbildning. Särskild uppmärksamhet skall fästas vid handledning av invandrarstuderande så att de kan finna fungerande utbildningsvägar till yrkesskolor eller till högskolestudier och yrkesliv.

Invandrarna skall ges möjligheter till förberedande skolning för gymnasiet. Det finns ett behov av sådan skolning och den kan mycket väl organiseras i samarbete med folkhögskolor.

6. EN RENARE NÄRMILJÖ – ETT FUNGERANDE SAMHÄLLE

En trivsam och ren miljö skapar en positiv atmosfär där invånare frivilligt och gemensamt tar ansvar för trivseln i området. Kommuninvånarna skall ges möjlighet att själv påverka trivseln. Det behöver också finnas naturområden nära bostadsområdena. Möjligheterna till regelbunden rekreation ute i naturen skall understödas, särskilt vad gäller barn och åldringar.

6.1. Planering och trafik är kommunens konkurrens förmån

Markanvändningen och planläggningen spelar en viktig roll för kommunens utveckling och livskraft. Enligt kristdemokraterna bör man lätta på praxisen och byråkratin inom planläggningen i hela landet. Detta gäller speciellt i de områden där boendekostnaderna har skjutit i höjden och blivit orimliga för vanliga löntagare. Kollektivtrafiken skall göras mera lockande men detta bör inte ske på bekostnad av personbilstrafiken som många barnfamiljer är beroende av. Man skall inte heller belasta företagsamheten med ytterligare avgifter som till exempel vägtullar. Planering är viktig för att få en fungerande kollektivtrafik och spårnätverket skall beaktas i förväg. Centrum i städerna skall förbli livskraftigt.

Planläggningen har betydelse för utslagningen i samhället. Man bör uppmärksamma ifall befolkningen i ett bostadsområde isolerar sig och förhindra en segregation. Gemenskapen i ett område kan stärkas om man planerar in naturliga träffplatser och på det sättet skapar förutsättningar för befolkningen att själv ta tag i sakerna. Här är områdesföreningar och bostadsföreningar viktiga samarbetspartners. Medborgarnas påverkningsmöjligheter skulle öka om förslagen till nya planer fanns lättillgängliga på Internet.

Utgångspunkten i planeringen skall vara en långsiktig utveckling av bostadsområdena. Flexibilitet och möjligheter till egna lösningar bör öka i nya områden. Man bör beakta de kommande årtiondenas tillväxt samtidigt som man uppmärksammar ekologi och möjlighet till rekreation. Ett allt för trångt och dyrt boende i tillväxtcentra gör att många väljer att flytta längre bort från arbetsplatserna vilket leder till ökad trafik. Man borde öka utbudet på hyreslägenheter i tillväxtcentra till ett överkomligt pris. För att öka tillgången på tomtmark är det skäl att på vissa håll höja fastighetsskatten för obebyggda tomter.

Kristdemokraterna förutsätter att den offentliga övervakningen effektiveras så att problemen med inomhusluften kan undvikas i framtiden. Byråkratin bör förenklas så att det går snabbare att få bygglov. Användargraden och mångsidigheten bör öka för de offentliga byggnaderna. Fuktskadade skolor och daghem bör restaureras omedelbart eller verksamheten flyttas till bättre utrymmen.

Tillgänglighet och säkerhet är viktiga faktorer att beakta i planeringen eftersom det tjänar invånarna i alla åldrar. Livscykeltänkande bör vara utgångspunkten i planeringen så att alla människor kan bo och trivas i området.

6.2. Vi har inte råd att förstöra miljön

En ren omgivning och natur är en gåva från tidigare generationer till kommande generationer. Vi har den till låns och det skall vi också inse. Kristdemokraterna ser miljöns betydelse ur boendetrivselns perspektiv och med tanke på en hållbar utveckling. Avfall och avlopp skall hanteras och återanvändas effektivt. När avfallshanteringen konkurrensutsätts skall det vara möjligt för småföretagare att kunna lämna in offerter. Monopolisering skall undvikas med alla medel. Avfallshanteringen får inte heller utvecklas till ett smygskattesystem som kommunerna utnyttjar för att få in pengar. I hanteringen av avloppsvattnet behöver man finna en lösning hur speciellt fosfor och även andra ämnen och effektivt skall kunna tas tillvara och föras tillbaka till åkrarna.

Genom att lyfta fram energieffektivitet i byggande och uppvärmning kan kommunen bidra till en hållbar utveckling ur ekologisk synvinkel. I kommunens egen energiproduktion skall tonvikten läggas på förnyelsebar energi. Det är förnuftigt att satsa på sol-, vind- och vattenkraft samt jord-, berg- och luftvärmesystem. ven kommuninvånarnas egna initiativ till sol- och vindkraftproduktion skall understödas.

Kommunen har en nyckelroll i skapandet av en mer naturvänlig energipolitik och för att motverka klimatförändringarna. Energieffektivitet sparar både på naturen och på skattemedlen. Kristdemokraterna vill uppmuntra och stöda naturvänliga innovationer. Målet är att minska betydligt på den icke-förnybara energin. Till exempel avfallsförbränning och tillvaratagande av elenergi och värme i avfallsvattnet minskar på samhällets belastning både vad gäller produktion och utsläpp. I glesbygden skall det ges möjlighet till egna naturvänliga lösningar.

Det finns behov av ordentliga hamnanläggningar, farleder och sjömärken. Båtplatser skall kunna erbjudas om det inte finns privata båtplatser. Kommunerna skall öka antalet tömningsanordningar för septiktankar vid småbåtshamnarna och anordningarna kunde skötas i samarbete med båtföreningarna.

7. LOKAL FÖRETAGSAMHET OCH HÖG SYSSELSÄTTNINGSGRAD SKAPAR VÄLFÄRD

En kommun är livskraftig då områdets företag har framgång och mår bra. Kommunal service, trivsam omgivning och boendemiljö samt en fungerande infrastruktur skapar dragningskraft som i sin tur ger förutsättningar för företagsamhet. Kristdemokraterna anser att den lokala företagsamheten skall stödas eftersom den har en central roll när det gäller att bevara hela Finland livsdugligt. Kristdemokraternas näringslivspolitik siktar på att skapa ett företagarvänligt klimat i kommunerna.

Största delen av de finska företagen är små, medelstora eller mikroföretag (så kallade sm-företag). Sm-företagens betydelse växer i ekonomiskt kärva tider. En kommun vars näringsliv baserar sig på sm-företag klarar en omstrukturering bättre än en kommun vars arbetskraft är fördelad på några stora arbetsgivare. I sm-företagen finns också den största sysselsättnings potentialen ifall förutsättningar för tillväxt skapas. Ju fler företag som föds, växer och blir internationaliserade desto mindre behöver man i kommunerna skära ner för att möta de ekonomiska utmaningarna.

7.1. Att skapa ett företagarvänligt klimat på det lokala planet är kommunens bästa investering

En avgörande faktor för en kommuns livskraft är att skapa gynnsamma förutsättningar för näringslivet. En verkligt hållbar kommunalekonomi kan inte enbart basera sig på statsandelar, utan den skall basera sig på ett starkt näringsliv i kommunen. Största delen av arbetsplatserna uppstår inom sm-företagen. Om det inte finns arbetsplatser i den egna kommunen så finns det risk att arbetskraften flyttar bort.

Man skall utnyttja kommunernas näringslivsbolag ordentligt. Därför är det viktigt att kommunala beslutsfattare fäster särskild uppmärksamhet vid den egna kommunens utvekling och gör upp strategier som garanterar att den egna kommunens röst hörs i det regionala näringslivsbolaget. På landsbygden behöver de lokala föreningar som arbetar med olika EU-och internationella projekt särskilt stöd.

Rollen som upphandlare blir allt mer central för kommunerna i framtiden. I upphandlingarna bör man uppmärksamma det lokala och ekologiska. Till exempel när man gör upphandlingar till skolmaten kan man i konkurrensutsättningen gynna närproducerat. Den tredje sektorns och små företagens möjligheter att delta i offerttävlingarna kan förbättras genom att förnya upphandlingslagen, dela upp kontrakt och tjänster i mindre delar samt beakta erbjudanden som gäller en viss del eller som inbegriper samarbete. När köpen inte omspänner stora helheter så finns det möjlighet för lokala företag att nå framgång i offerttävlingar och detta bidrar på så sätt med livskraft till närområdet. Kristdemokraterna ser också positivt på att tredje sektorn och privata aktörer aktivt tar del i kommunens serviceproduktion på ett kompletterande sätt. Systemet med servicesedlar kan stöda serviceproduktionen om den är totalekonomiskt befogad och man har en fungerande handledning där även småinkomsttagarnas ställning kan garanteras. Det viktigaste är att man i serviceproduktionen hittar den totalekonomiskt mest optimala lösningen.

Kristdemokraterna anser att det är viktigt att man i näringslivspolitiken känner till de centrala utvecklingsområdena i varje kommun individuellt. Vi stöder att man i det kommunala beslutsfattandet på ett naturligt sätt börjar ta i beaktande konsekvenserna för företagandet när man bereder ärenden kring utbildning, marknadsföring, boende, planläggning, väghållning och annan infrastruktur.

För att man skall kunna upptäcka styrkorna i det lokala näringslivet så skall man understöda att olika regionala kluster bildas - bland annat i företagskuvöser.

Genom att erbjuda företagslån till lokala företagare och genom att samarbeta kring marknadsföringen av företagens produkter kan möjligheterna för företagaren att lyckas öka. Det sänker också tröskeln till att bli företagare. Kommunerna bör lägga tyngdpunkten vid sådana företagstjänster som uppmärksammar skapande av nätverk, behov av internationalisering och som tillvaratar den lokala professionalismen.

Unga företagare skall uppmärksammas bättre än tidigare. Företagstjänster med låg tröskel, där nya företagare kan få stöd med att starta upp verksamheten och där de kan få finansieringsråd, är viktiga. Företagsamhet får inte köra fast i byråkrati. Det behövs en snabbare och mer flexibel beslutsgång gällande företagens ansökningar. Genom att förbättra kommunikationen och logistiken i kommunen gynnas företagen. Investeringar tar också bättre fart om det finns lediga industritomter till överkomligt pris.

7.2. En låg arbetslöshetsgrad gynnar hela närsamhället

Arbete i all sin mångfald upprätthåller strukturen och bärförmågan i ett samhälle. Sysselsättning är nödvändig inte bara för samhället utan också för individen. Till principen om att bry sig om sin nästa hör också det att man tar vara på dem som är i fara att bli utslagna. Långtidsarbetslöshet är den största enskilda faktor som orsakar utslagning. Kristdemokraterna betonar ett särskilt ansvarstagande för de ungdomar som inte har kommit in i arbetslivet.

Kommunerna har många möjligheter att främja sysselsättning. Det skall vara lönsamt att arbeta i alla förhållanden och allt arbete är värdefullt och värt respekt. Kristdemokraterna betonar att man skall lägga mer resurser än tidigare på att förebygga arbetslöshet. Det är bättre för de arbetslösa att arbeta och upprätthålla arbetsförmågan än att bli hemma på grund av inkomstfällor.

I det förebyggande arbetet med att förhindra arbetslöshet och utslagning behöver det uppsökande ungdomsarbetet utvecklas så att de som hoppat av utbildningen kan plockas upp genom rådgivning och vidareutbildning. Verksamheten med arbetsverkstäder och läroavtal bör också utvecklas, till exempel i samarbete med andra kommuner och med det lokala näringslivet. Arbetsverkstäderna erbjuder dem som riskerar att bli utslagna möjligheter till att upprätthålla yrkesskickligheten och förbli aktiva samhällsmedborgare.

I sysselsättningsverksamheten skall individens behov beaktas. Detta görs genom att betona den individuella yrkeshandledningen. Kommunen skall vara ett föredöme som en ansvarsfull arbetsgivare genom att även anställa invandrare, ungdomar och handikappade. Långtidsarbetslösa, deltidspensionärer och arbetslösa ungdomar kan aktiveras samtidigt som deras arbetsinsatser uppskattas. Sådana arbetsuppgifter kan kommunen utveckla även i samarbete med aktörer inom den tredje sektorn.

För att förhindra arbetslöshet och utslagning behövs en koordinering mellan flera aktörer. För att underlätta detta kan man utarbeta ett kompanjonnätverk som inbegriper lokala företagare, tredje sektorn och församlingarna. Varje kommun kan understöda sysselsättning av långtidsarbetslösa genom att bevilja ett stimulanspaket eller skattelättnader för varje långtidsarbetslös som blir anställd.

8. EN KVALITATIV UTBILDNING ÄR KOMMUNENS RYGGRAD

Kristdemokraterna betonar utbildningens betydelse som grund för samhällets och individens välmående. Möjlighet till en kvalitativ och jämlik utbildning är det bästa förebyggande arbetet mot utslagning och en av de mest relevanta faktorerna i den nordiska välfärdsmodellen. Grundskolan skall erbjuda alla ungdomar goda förutsättningar till vidareutbildning inom andra stadiet i yrkesskolor eller gymnasier.

I en jämförelse mellan OECD-länderna framgår det att Finland ligger under medeltalet vad gäller satsningar på utbildningen. Det finns skäl att betona utbildning mera än tidigare. Den ekonomiska situationen skapar ett tryck på ökade nedskärningar. Men om inte barn och ungdomars hälsa och utbildning prioriteras hamnar vi i ännu större svårigheter i framtiden. Istället för en överdriven spariver skall man göra kloka placeringar med sikte på framtiden. En god utbildning främjar den andliga och ekonomiska välfärden.

Skolornas fuktproblem skall åtgärdas så att barnens och utbildningspersonalens hälsa inte äventyras. De statsandelar som utbildningsanordnarna får för investeringar skall följas upp så att inte byggnaderna förfaller och i längden börjar sluka pengar för reparationer.

8.1. Jämlik undervisning i förskola och grundskola

I förskolan skapas förutsättningarna för skolgången. Förskoleundervisningen skall hålla hög kvalité och gruppstorlekarna skall vara tillräckligt små och utgå från barnens behov. Kommunerna skall vara måna om att få barn till invandrare och romer med i förskolan. Kommunen skall också kunna trygga eftermiddagsvård för barn med särskilda behov. För de yngsta skolbarnen skall eftermiddagsverksamheten främjas. Tredje sektorns och församlingarnas möjligheter att ordna morgon, och eftermiddagsverksamhet skall förstärkas.

Utbildningen skall vara jämlik och antalet veckotimmar får inte vara beroende av kommunens ekonomiska situation. Med ett tillräckligt stort språkutbud skapar man förutsättningar förl framgång för både kommun och individ. Förutom en hög undervisningsnivå är det väsentligt att prioritera tillräckligt små undervisningsgrupper, ett effektivt antimobbningsarbete samt en god skolhälsovård och personlig studiehandledning.

Ett intensifierat stöd och specialundervisning samt tidig identifiering av inlärningssvårigheter skall förverkligas i tillräckligt hög grad i hela vårt land. Undervisning av barn med särskilda behov skall förverkligas i närskolan och i en vanlig undervisningsgrupp alltid om det är praktiskt möjligt och i enlighet med barnets behov. En elev skall ha rätt till specialklass eller annan lämplig plats om det är bäst för eleven. Det är viktigt att man följer upp de lindrigt handikappades situation så att de inte blir tvungna att klara sig på de friskas villkor och på så sätt hamnar i skymundan. De handikappade skall också ha samma möjligheter som sina jämnåriga att vidareutbilda sig efter grundskolan. Av lärare i yrkesträningsskolor bör man förutsätta studier på magistersnivå inom specialundervisningen.

Vi stöder olika initiativ som tas för att minska på mobbning i skolorna, det skall tillämpas noll tolerans i alla skolor.

Kristdemokraterna vill bevara grundutbildningen som en närservice. Som en följd av mindre årskullar, avfolkning av landsbygden och ekonomiska sparkrav har allt fler skolor lagts ner.

Regeringen borde snabbt göra en tillräckligt bred utredning gällande konsekvenserna av skolindragningarna. Utredningen behövs både för regeringens men framförallt för de kommunala beslutsfattarnas behov.

Skolhälsovården är ett centralt redskap för att förhindra att elever hoppar av skolan. Kommunen skall också se till att antalet skolpsykologer och skolkuratorer är tillräckligt. Skolhälsovården är framförallt viktig i förebyggande syfte, men också för att upptäcka olika psykiska, sociala eller rusmedelsproblem i god tid. Det är också viktigt att övervaka att statsrådets förordning (380/2009) om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga följs i hela landet. Vi behöver en elevvårdslag som gäller både grundskolan och andra stadiets utbildning och som tillrättalägger de regionala och kommunala skillnader som nu förekommer.

8.2. En bra utbildning inom andra stadiet erbjuder goda framtidsutsikter för ungdomar

När det gäller yrkesutbildning så betonar Kristdemokraterna ett samarbete mellan arbetsliv och skola. Utbildningsplatsernas antal skall motsvara behovet bättre än tidigare särskilt på branschnivå. För att göra det mer attraktivt för företag att erbjuda plats för läroavtal och praktik kunde ersättningen till företagen höjas. Samarbetet med företagen i närområdet skall inledas redan när utbildningen planeras så att eleverna får lära sig det viktigaste i skolan för att sedan klara sig i arbetslivet. Med sommararbetssedlar kan kommunen garantera sommararbete till ännu fler unga.

För gymnasieelever skall den personliga studiehandledningen garanteras och elevvården utvecklas. Åtgärder som ökar samhörigheten i de numera klasslösa gymnasierna skall understödas. I takt med att valfriheten blir större så ökar också behovet av studiehandledning. En satsning på elevernas välmående betalar sig snabbt tillbaka med en snabbare skolgång, lyckat yrkesval och bättre studieprestationer.

Kristdemokraterna anser att det i gymnasieutbildningen behövs en flexibilitet som beaktar både elevens och kommunens behov. Samarbete mellan gymnasier över kommungränserna är en garant för en kvalitativ gymnasieutbildning. Gymnasieutbildningens kvalitet och regionala tillgänglighet kan garanteras med ett tillräckligt tätt gymnasienätverk samt genom att utnyttja distans- och internet-undervisning.

Att ordna gymnasieutbildning för krympande årskullar blir en allt större utmaning för många små kommuner. Genom att utöka nätverken och det administrativa samarbetet kan man behålla gymnasieutbildningen även i små kommuner. Ifall gymnasieutbildningen koncentrerar sig till större städer så kommer ordnandet av grundskoleutbildningen att lida samtidigt som förutsättningarna att få högt utbildad arbetskraft till mindre orter minskar. Vi bärett särskilt ansvar för att förnyelsen av gymnasieutbildningen kan förverkligas med tillräckliga resurser i hela landet. Undervisningens kvalitet och studerandens valmöjligheter skall inte vara beroende av kommunens ekonomiska tillstånd utan skall förverkligas jämlikt.

8.3. Yrkeshögskolor och forskning tjänar kommunen

Upprätthållandet av livskraftiga yrkeshögskolor förutsätter att strukturerna utvecklas, att man specialiserar sig och bildar lämpligt stora utbildningsenheter. Det är viktigt att undervisningen i yrkeshögskolorna är gedigen och praktiskt tillämpbar samt att forskningen tjänar regionens näringsliv. Utbildningen borde bättre än tidigare motsvara arbetsmarknadens behov. Det är också viktigt att yrkeshögskolorna bevarar sin status som juridisk person och att nätverket täcker alla regioner. En regional spridning garanterar också forsknings-, utvecklings- och innovationsförmåga i offentliga samfund och företag i olika delar av landet. Universitetens utlokaliserade verksamhetspunkter och universitetscentra fungerar som regionala dragplåster som har stor betydelse i omgivningen.

8.4. Den fria bildningen hör till kommuninvånarens rättigheter

Det lönar sig för kommunerna att utveckla samarbetet med den fria bildningen kring det livslånga lärandet. I den öppna vuxenutbildningen är det framförallt folkhögskolorna som har möjlighet att nå ungdomar som söker sin yrkesroll samt arbetslösa och utslagningshotade vuxna och invandrare. Läroanstalter som baserar sig på närundervisning har möjlighet att stärka dem i de sociala kontakterna.

9. UTVECKLINGEN AV KOMMUNSTRUKTUREN

Kristdemokraterna vill främja frivillighetens väg i kommunreformen och lyssna till kommunerna. I kommunreformen bör man undvika tvångssammanslagningar. Tvång är problematiskt med tanke på kommunernas självbestämmanderätt. ndå är det på regeringens och riksdagens ansvar att se till att kommuninvånarna får den service de har rätt till och en kommun får inte lämnas att tyna bort i skymundan.

Kristdemokraterna betonar den så kallade närhetsprincipen (subsidiaritets-principen) i allt beslutsfattande. Besluten skall tas så nära människorna som möjligt. Den här principen berör också kommunreformen vars mest centrala målsättningar är att trygga närservicen, stärka närdemokratin och nå en hållbar kommunekonomi. Kristdemokraterna ser en stark lokal identitet som en regional framgångsaspekt som bör utformas och stärkas.

Behovet av reformer är uppenbart med en alltmer ansträngd offentlig ekonomi och försvagad försörjningsgrad. Strukturella förnyelser skall genomföras i lyhördhet till kommunfältet. Ifall kommunerna blir större så minskar antalet samkommuner vilket i sin tur stärker fullmäktigeledamöternas ställning i beslutsfattandet. Samtidigt måste man se allvarligt på den minskade närdemokratin i storkommunernas periferi.

Vi föreslår att man inom starka primärkommuner grundar institutioner som stärker närdemokratin och som har reella påverkningsmöjligheter vad gäller närservice, utveckling och investeringar. Ansvarsfördelningen mellan en stark primärkommun och en dylik närdemokratisk institution kan göras på lokal nivå med beaktande av lokala särdrag. Beskattningsrätt och juridiskt ansvar för tjänsterna förblir på kommunal nivå.

En standardlösning kan inte passa alla kommuner. Finland består av olika områden som alla har sina egna styrkor. Kristdemokraterna vill locka fram styrkorna genom att tillämpa olika strukturella lösningar.

9.1. Metropolområdet tjänar hela Finland

Helsingfors metropolområdet består av de 14 kommunerna i regionen som frivilligt samarbetar. Ungefär en fjärdedel av finländarna bor där och området står för en tredjedel av bruttonationalprodukten. Metropolområdet ger jobb till hela Finland och fungerar som ett lok för landets ekonomi. Den tävlar i dragningskraft med övriga Europeiska metropoler och därför bör huvudstadsregionens konkurrenskraft stärkas.

Det tvärsektoriella och interkommunala samarbetet bör utökas i hela metropolområdet. Det bör satsas tillräckligt på kommunikation, näringslivsutveckling och markplanering. Kollektivtrafiken skall i allt högre grad locka privatbilister att sadla om.

Hälften av landets befolkning med främmande språk bor i metropolområdet. Därför är det viktigt att beakta det ökade behovet av service i språkundervisning och arbetsplatserbjudande. För att undvika utslagning från samhället kan man tillsammans med medborgarorganisationer skapa olika former av skyddsnätverk. Kunnandet inom den tredje sektorn är en resurs som skall utnyttjas. Serviceproduktionen är ofta prisvärd och har en sysselsättande effekt.

9.2. Växande stadscentra skapar ny tillväxt

Nyckeln till framgång för stadscentra ligger i hur de förmår anpassa sig till de nya arbetsmöjligheter som uppstår när näringslivet genomgår en strukturomvandling. En annan viktig faktor är att man kan utbilda ungdomar enligt näringslivets behov. Planläggningar, trafiklösningar och en regional utveckling av näringslivet skapar förutsättningar för framgång och en innovationsrik miljö.

9.3. En livskraftig landsbygd är hela Finlands rikedom

Vårt mål är en levande landsbygd där invånarna är stolta över sin lokalidentitet och utnyttjar traditionerna till det gemensamma goda. Livets grundvillkor skall tryggas över hela vårt land och hela Finland skall hållas bebott. För att kunna bevara en livskraftig landsbygd behöver jordbrukarnas verksamhetsutsikter tryggas.

De regionalt förankrade småföretagens betydelse för landsbygdens livskraft är central. Närhet till naturen, trygghet och kvalitativt boende är landsbygdens varumärke. För att turismens betydelse för landsbygden skall växa ännu mer bör man sträva till att avlägsna sdant som hindrar utvecklingen.



VÄLFÄRD MED NÄRHET

Med tanke på kommuninvånarnas välfärd så bör de grundläggande tjänsterna produceras som närservice med beaktande av individens behov. Man skall också få tillgång till tjänsterna snabbare.

1. FRAM MED FAMILJERNA

Vi vill erbjuda valmöjligheter till familjerna. Besluten om småbarnens vårdplats skall kunna tas vid det egna köksbordet. Vid sidan om en kvalitativ förskola vill vi lyfta fram möjligheten till att vårda barnen hemma tills de är i förskoleåldern. Barnrådgivningen bör fästa uppmärksamhet på hur familjerna orkar.

2. EN SUND KOMMUNALEKONOMI

Vi vill stärka kommunernas verksamhetsförutsättningar. Endast de kommuner som står på en ekonomiskt stabil grund kan se till att en kvalitativ närservice förverkligas. När systemet med stadsandelar förnyas skall kommunernas mångsidighet prioriteras.

3. JÄMLIK SKOLGÅNG

Kommunerna är skyldiga att upprätthålla en kvalitativ och jämlik utbildning samt erbjuda alla ungdomar goda förutsättningar till vidareutbildning inom andra stadiet i yrkesskolor eller gymnasier.

4. PATIENTER BEHÖVER FÅ VÅRD

Bashälsovården behöver tilläggsresurser. Social- och hälsovården skall erbjuda rätt vårdform vid rätt tidpunkt enligt principen att man bara behöver gå till en lucka. Servicekedjan bör uppbyggas som en helhet med betoning på låg tröskel till servicen och föregripande åtgärder.

5. DE ÄLDRE HAR INTE TID ATT VÄNTA

De som erbjuder tjänster till den åldrande befolkningen skall se till att rekommendationerna om personaltäthet uppfylls.

6. TRYGGHET ÄR EN KONKURRENSFÖRDEL

Åtgärder som stöder familjerna minskar riskerna för ungdomar att utsättas för våld samt ökar tryggheten. Kommunen skall erbjuda en mångsidig fritidsverksamhet för att höja kommuninvånarnas livskvalitet och trygghet. En nykter livsstil skall understödas.

7. MER FÖRETAGSAMHET I KOMMUNERNA

Kommunerna skall stärka den företagarvänliga atmosfären samt skapa tillväxtmöjligheter för ortens företag. Ett starkt näringsliv stöder kommunalekonomin.

8. MILJÖVÄNLIG PLANERING

Målsättningen med planläggningen skall vara en trivsam och ren miljö. Vi uppmuntrar invånarna att ta ansvar för en ökad trivsel i den egna kommunen.

9. FRIVILLIGHETENS VÄG I KOMMUNREFORMEN

Den centrala målsättningen i kommunstrukturreformen är att lätta på administrationen och flytta över medlen till grundservicen. Vi vill främja frivillighetens väg i kommunreformen och lyssna till kommunerna.

www.kristdemokraterna.fi