"För att det skall gå bättre för Finland" - Samlingspartiets valmanifest inför EU-parlamentsvalet

Godkänt av Samlingspartiets partistyrelse den 27 april 2004 Fritt för publicering

"För att det skall gå bättre för Finland" - Samlingspartiets valmanifest inför EU-parlamentsvalet

Finlands moderna Europapolitik har sedan ansökningen om EU-medlemskap baserats på målmedvetna linjedragningar från Samlingspartiets sida. Genom sin ekonomiska politik med betoningar på tillväxt, sysselsättningen i Finland, utbildning och innovationer har samlingspartiet för sin del stärkt finländarnas välstånd och företagens innovations- och konkurrensförmåga. Idag erbjuder samlingspartiet finländarna ett alternativ till den nuvarande regeringens obeslutsamma EU-politik och tandlösa sysselsättningspolitik, ett alternativ som bygger på partiets långsiktiga och resultatrika politik.

Finland står inför stora utmaningar inom EU. När nu unionen vidgats till att omfatta 25 medlemsländer och fått en mera varierad sammansättning förutsätts det att vårt land spelar en allt aktivare roll i all EU-politik. I den konferens mellan ländernas regeringar som bereder en ny "grundlag" för unionen fattas beslut om maktfördelningen och verksamheten inom EU, beslut som är av betydelse för vårt land. Samlingspartiet förutsätter liksom tidigare att vår regering koncentrerar sig på frågor som är väsentliga för Finlands inflytande och unionens funktionsförmåga.

Valet av representanter till EU-parlamentet är viktigt: parlamentet bestämmer tillsammans med ministerrådet om de flesta av unionens lagar. Parlamentet godkänner EU-budgeten och inverkar på finländarnas vardagliga liv. Det enda sättet att påverka valet är genom att rösta. En röst till en kandidat för Samlingspartiet är en röst för tryggandet av Finlands intressen i det europeiska beslutsfattandet. Det är en röst för de samlingspartistiska värderingarna.

I Europavalet är det väl värt att rösta för Samlingspartiet

I EU-parlamentet arbetar man i politiska grupperingar på samma sätt som i Finlands riksdag. Samlingspartiet ingår i den största politiska gruppen i parlamentet, det center-högerorienterade Europeiska Folkpartiet EPP-DE.

Därför kan samlingspartiets parlamentariker bättre än de övriga finländska parlamentarikerna påverka EU:s beslutsfattande. Visst kan man i en liten grupp lättare komma till tals, men det stöd man skaffar sig inom en stor grupp leder till beslut.

Samlingspartiet driver Finlands och finländarnas intressen inom EU; det har vi belägg för från vår långa tid i regeringen, under vilken Finland blev ett av EU:s kärnländer med stort inflytande.

I Europavalet är samlingspartiet ett alternativ still socialisterna, för i Europa är det bara dessa två politiska rörelser som gäller.

Det europeiska folkpartiet kommer enligt prognoserna att gå ut som vinnare i Europavalet. Samlingspartiet tryggar Finlands möjligheter att utöva inflytande i EU-parlamentets största grupp, en grupp som gör EU konkurrenskraftigare och tryggare, till en ännu öppnare union som grundar sig på jämbördighet mellan medlemsländerna.

1. Grundläggande teser för samlingspartiets EU-politik

Detta anser Samlingspartiet:

1. Den europeiska unionen bör koncentrera sig på det som är väsentligt: EU skall bara besluta i sådana frågor där EU-samarbetet leder till bättre resultat än om medlemsländerna handlar var för sig.

2. Besluten av EU-organen i gemensamma frågor skall fattas av alla medlemsländer, inte så att de stora gör upp besluten inbördes. Utgångspunkterna för besluten och verksamheten inom EU skall vara att jämlikhet råder mellan medlemsländerna, att överenskomna regler skall gälla och att det som är till fördel för hela unionen eftersträvas.

3. Finland kan bäst tillgodose sina intressen genom att vara med i EU-kärnan och alltså delta i allt EU-samarbete. Vi vill inte att Finland blir en stat i periferin. I det dagliga beslutsfattandet inom EU skall Finland djärvt hålla fast vid tryggandet av våra egna intressen.

2. Stark ekonomi är en garanti för välfärdssamhället

Samlingspartiet vill stärka sysselsättningen, välståndet och välfärdstjänsterna i Finland och i Europa. Det finländska välfärdssamhället utvecklas bäst i ett Europa som har konkurrenskraft, expansiv ekonomi och tilltagande mängder arbetsplatser.

Stark europeisk ekonomi är den bästa garantin för välstånd för finländarna och för alla övriga européer likaså. Bara en framgångsrik och konkurrensduglig ekonomi garanterar att så många som möjligt av oss har en arbetsplats.

Den europeiska inre marknaden bygger på fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster. Arbetet för att få den inre marknaden att fungera effektivt bör fortsätta, för detta är en viktig förutsättning för att Europa skall få ännu bättre konkurrensförmåga.

För höjningen av den europeiska konkurrenskraften krävs det att den strukturella rigiditeten i medlemsländernas ekonomi stärks och att förmågan att reagera på förändringar skärps. Samlingspartiet och dess systerpartier går in för att skapa en ekonomi som är kapabel att förnya sig och som stimulerar ökning av arbetsplatserna. Samlingspartiet accepterar inte de stora medlemsländernas likgiltighet beträffande unionens offentliga ekonomi, eftersom kontinuerlig obalans och skuldsättning i det offentliga utgör ett allvarligt hot mot den stabila utvecklingen av välståndet och sysselsättningen.

EU-utvidgningen den första maj 2004 är en faktor som stärker unionens konkurrenskraft och ekonomi. För att Finland och alla de övriga medlemsländerna skall ha full nytta av utvidgningen är det viktigt att unionens fyra friheter snabbt bringas att gälla på hela området med 25 medlemsländer. Samlingspartiet understöder inte regeringens planer på övergångsregler beträffande arbetskraftens fria rörlighet från de nya medlemsländerna, bl.a. för att dessa regler i värsta fall rentav kan innebära en broms för utvecklingen av sysselsättningen hos oss.

I Europa måste vi bereda oss på de problem som den allt äldre befolkningsstrukturen medför. Kostnaderna för denna utveckling kan betalas med ekonomisk tillväxt. Även Finland kommer i takt med befolkningens högre ålder att få allt större svårigheter att få kompetent arbetskraft. Det är i alla EU-länders intresse att vi har en välordnad, aktiv, gemensam invandrarpolitik, som dessutom bidrar till att eliminera riskerna med olaglig invandring. Samlingspartiet arbetar för ett öppet Europa, där ett gemensamt regelverk för asyl och invandring utvecklas utgående från medlemsländernas behov och med tanke på att invandrarna skall kunna arbeta.

Besluten om välfärdstjänsterna skall förbli nationella

Samlingspartiet avser att varje finländare och varje europé skall ha möjlighet att förbättra sina villkor genom att arbeta. Samtidigt skall varje finländare och varje europé ha rätt till betryggande välfärdstjänster och ett tillräckligt socialt skydd.

Partiet vill trygga de finländska välfärdstjänsternas framtid. Makten att besluta om vilka slags social- och hälsovårdstjänster och annan välfärd som vi skall erbjuda finländarna, måste som hittills vara i finländska händer.

Kommissionens förslag till direktiv om tjänster på EU:s inre marknad är ett viktigt förslag för att höja den inre marknadens effektivitet och för tryggande av tjänsterna. Med hjälp av direktivet kan vi undanröja hindren för utbudet av tjänster och begränsa byråkratin. Direktivförslaget har dock fortfarande avsevärda brister, varför dess innehåll behöver preciseras och avgränsas, bl.a. så att de speciella dragen i Finlands socialskydd och servicesystem beaktas, t.ex. kvalitetskraven på hälsovården och rättsskyddet för patienter.

Utbildning och forskning är hörnstenar för välståndet

Samlingspartiet anser att tillväxten, sysselsättningen och välståndet i Europa framdeles i allt högre grad kommer att vara beroende av högklassig utbildning och forskning. Höjning av kompetensen är enligt vår uppfattning en nödvändighet för uppkomsten av nya arbetsplatser, likaså för att den företagsverksamhet som erbjuder arbetsplatserna skall ha framgång inom EU. Detta förutsätter både finansiella satsningar på forskning och skapandet av innovationsvänliga attityder i läroinrättningar och hos företagen.

Samlingspartiet betonar att vårt lands utbildningssystem, som ju har hög prestige internationellt, kan ses som ett gott föredöme när gemensamma europeiska modeller görs upp. Att de studerande och forskarna fritt kan röra sig i Europa tjänar också till att höja Finlands vetenskapliga nivå - alla goda idéer behöver man inte komma på själv. Högskolesamarbetet över nationsgränserna och erkännande av examina i alla EU-länder är förutsättningar för att Europa skall utvecklas till ett område med hög kompetens.

Samlingspartiet motsätter sig begränsningar av studietiden. Sådana begränsningar kan enligt vår åsikt leda till situationer där de studerande får väsentligt sämre möjligheter till utbytesstudier i internationella studieprogram. Ändå är det av största betydelse för de finländska studerandena och för hela landets kompetens att språkkunskaperna blir bättre än nu och att de studerande kan ta del i olika utbytesprogram. Utbytesstudierna ger de studerande bättre förutsättningar att fungera internationellt även i arbetslivet. Samlingspartiet anser att tryggandet av utbytesprogrammens finansiering också är en fråga om jämlikhet beträffande möjligheterna. För underlättande av rörligheten vore det också befogat att överväga införandet av ett allmäneuropeiskt studentkort.

Avancerad forskning på högsta nivå är en väsentlig förutsättning för skapandet av kompetensbaserade arbetsplatser. Inom EU går knappt två procent av bruttonationalprodukten till forskningsändamål, vilket bara är drygt hälften jämfört med USA eller Japan. Samlingspartiet har talat för att våra systerpartier inom det europeiska folkpartiet EPP-DE skall engagera sig för att förmå medlemsländerna att höja forskningens andel av BNP till tre procent, som i Finland. Det är inte rätt att de nationella forskningssatsningarna ersätts genom utökning av EU:s budget.

Samlingspartiet betonar att bevarandet av det finska språkets och den finländska kulturens livskraft är en av hörnstenarna i vår EU-politik. Den europeiska kulturpolitiken skall å ena sidan stödja den europeiska kulturens möjligheter att hävda sig i en alltmer globaliserad värld, å andra sidan skall den bevara pluraliteten i det europeiska. Till exempel på det audiovisuella området är konkurrenskraft bara tänkbar genom europeiskt samarbete.

3. Med samarbete stärks säkerheten för finländarna

Ett av målen med samlingspartiets EU-politik är att stärka finländarnas trygghet. Detta sker bäst i samarbete med andra länder. Det är förenligt med Finlands intressen att vi i samarbete för fram fred, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna i hela vår världsdel.

Även finländarna är i allt större utsträckning oroliga för tryggheten i vår världsdel. I vårt liv hotas vi numera av bland annat internationell brottslighet, narkotika, människohandel och terrorism. Även om unionens expansion framför allt är en positiv omständighet, ingår där också ett hot mot vår trygghet.

Varje år blir hundratusentals kvinnor och barn i Europa offer för människosmuggling, människohandel eller sexuellt utnyttjande. Inför detta slags hot är en enskild stat så gott som maktlös och därför är allt effektivare åtgärder inom ramen för EU-samarbetet påkallade.

Samlingspartiet anser att det europeiska säkerhetssamarbetet måste intensifieras betydligt. Förutom att samarbetet mellan de nationella polismyndigheterna och informationstjänsterna måste göras effektivare, bör även Europol enligt Samlingspartiets åsikt ges reella möjligheter att agera. När det gäller allvarliga brott över gränserna eller sådana som på bred front hotar unionens intressen, t.ex. terrorism, bör unionen söka fram enhetliga straffrättsliga lösningar. EU bör få rätt att frysa tillgångarna för sådana medborgare som har förbindelser med terrororganisationer. Minimistraffen för människohandel måste skärpas.

Ett av de den vidgade unionens viktigaste hjälpmedel för att avvärja hoten mot medborgarna är ett förbättrat gränsbevakningssamarbete. Ett effektivare samarbete inom övervakningen av havsområdena kunde förebygga oljekatastrofer på Östersjön.

EU:s säkerhets- och försvarssamarbete stärker även Finlands trygghet

Samlingspartiet vill utveckla det säkerhets- och försvarssamarbete som EU bedriver. Detta är även till nytta för Finlands säkerhet och vi bör därför delta till fullo i detta arbete. Samlingspartiet anser att finländarna skall vara villiga att vara till hjälp för andra, för att också vi skall få hjälp vid behov.

Samlingspartiet driver på Finlands regering i dess EU-samarbete. Redan i folkomröstningen som gällde EU-inträdet ville finländarna bli fullständiga unionsmedlemmar. Det innebär att Finland ingick allians med de övriga EU-länderna. Vi frångick i praktiken den fullständiga militära alliansfriheten i december 2003, när regeringen vid EU-toppmötet godkände principen med säkerhetsgarantier i det konstitutionella avtalet.

Europas position i världen är att kriser i första hand skall lösas med förhandlingar och kompromisser och att freden skall befästas med kommersiella relationer och stärkt folkrätt.

Samlingspartiet vill bygga upp en trovärdig och effektiv europeisk säkerhets- och försvarspolitik med stöd i en europeisk säkerhetsstrategi, i försvarssamarbete, militär kapacitet och mer krävande krishanteringsförmåga än nu.

Partiet anser att drivandet av en enhetligare EU-utrikespolitik och förbättringen av relationerna till länder utanför unionen stärker vår egen säkerhet, vår handelspolitiska tyngd och vår förmåga att inverka på hanteringen av globala problem.

Samlingspartiet anser att det ligger i Finlands intresse att främja samarbetet mellan EU och Förenta Staterna. Samtidigt måste vi också satsa på rent bilaterala förhållanden med USA. Utan USA är det inte möjligt att lösa världens problem. Ett gott samarbete över Atlanten stärker EU:s förmåga att förbättra vår egen trygghet.

Att unionen bedriver ett så nära samarbete som möjligt med Ryssland är till fördel för Finland, men vi måste också driva en egen aktiv Rysslandspolitik. Centrala delar av detta samarbete är utöver ekonomi och handel också sådant som demokratisering, kärnkraftverkens säkerhet samt kampen mot organiserad brottslighet. Samlingspartiet vill medverka till att EU arbetar för förbättring av välståndet i regionerna närmast vårt land. Det ligger i unionens intresse att också satsa på samarbete med EU:s nya grannländer, som Ukraina, Vitryssland och Moldavien. Med ett bredbasigt grannsamarbete kan unionen sträva till att i dessa länder stärka de europeiska värderingarna, som pluralistisk demokrati och rättsstatsprinciper.

Samlingspartiet vill föra fram de mänskliga rättigheterna, och då särskilt kvinnornas och barnens rättigheter, som en del av unionens samarbets- och partneravtal med tredje länder.

Vårt parti anser att EU måste axla ett globalt ansvar i sin politik. Europa är världens ledande givare av utvecklingsbistånd. Unionen måste framdeles satsa allt mer på framtagningen av verkligt realistiska lösningar på utvecklingsländernas problem, även på det handelspolitiska området.

4. Det är nu som satsningarna på miljöskyddet skall göras

Gränsöverskridande och globala problem som miljöförstöring och klimatförändring kräver supranationella lösningar. Ett enskilt land kan inte mot sina egna kortsiktiga intressen förmå sig till långsiktigare satsningar, om inte landet kan vara förvissat om att övriga gör detsamma. Om det land som handlar bäst ensamt går in för exemplariska insatser, leder det sannolikt bara till att landet försvagas. Till EU:s bästa sidor hör att unionen kan göra upp enhetliga spelregler och att den inte släpper in fripassagerare på den gemensamma marknaden.

Den viktigaste miljöuppgiften för EU är uppbromsningen och motverkandet av klimatförändringen. Den internationella klimatkonventionen är det bästa som hittills åstadkommits på detta område. Den europeiska unionen måste våga gå vidare på sin pionjärlinje inom den globala miljöpolitiken. Samtidigt måste unionen målmedvetet pådriva att klimatkonventionen ratificeras av så många stater som möjligt. Miljöproblemen väntar inte på långsamma beslut.

Östersjön hör till världens mest förorenade havsområden. De 14 staterna i avrinningsområdet, med sina omkring 90 miljoner invånare, ger ytterst svår belastning av havet. Det största problemet i Östersjön just nu är övergödningen. Likaså har Östersjön höga halter av farliga ämnen, bl.a. tungmetaller. Särskilt i Finska viken är riskerna för miljöolyckor påtagliga, på grund av de starkt tilltagande olje- och kemikalietransporterna.

Östersjön är också ett innanhav i det utvidgade EU. För att Östersjön skall räddas krävs det av alla kuststater stark politisk vilja, engagemang och samarbete. Samlingspartiet anser att skyddet för Östersjön är en fråga som bör tas upp i kärnan av EU:s beslutsfattande.

EU bör skapa sig en distinkt Östersjöpolitik där medlemsländerna förbinder sig att arbeta för en förbättring av Östersjöns tillstånd. Även i miljösamarbetet mellan EU och Ryssland är det viktigt med koncentration på projekt för Östersjöns bästa; ett bra exempel på sådant samarbete är förbättringen av avloppsreningen i S:t Petersburg.

Trafiken i Östersjöregionen har ökat starkt. Parallellt med utvecklingen av trafikledningssystem för fartygen behövs det gemensamma satsningar på höjande av beredskapen inför olje- och kemikalieolyckor, förbättring av fartygstrafikens säkerhet och införande av effektivare sanktioner mot olagliga oljeutsläpp.

5. Den finländska landsbygdens och städernas livskraft bör tryggas

Beslut om de framtida finansieringsramarna för den utvidgade unionen kommer att fattas senast på hösten 2006. I dessa finansieringsramar för år 2006 gäller det att tillgodose Finlands fördel även inom EU:s regional- och strukturpolitik. Samlingspartiet har till mål att EU:s regional- och strukturpolitik skall vara till stöd för hela vårt lands utveckling och för stärkningen av en livskraftig och konkurrenskraftig regional ekonomi.

Samlingspartiet anser att Finland fortfarande måste eftersträva att vårt lands östliga och nordliga delar hålls kvar i den högsta klassificeringen för EU:s regionalstöd, med andra ord att de hör till mål 1-området. Vi anser att regeringen gjorde fel när den redan i början av förhandlingarna sänkte sina målsättningar. Likaså måste Finland beslutsamt försäkra sig om att områden med strukturella problem får regionalpolitiskt EU-stöd samt sysselsättnings- och utbildningsstöd, liksom också tillräckliga förmåner för den finska landsbygden och städerna.

Parallellt med regional- och strukturpolitiken behöver EU också driva en effektiv stadspolitik. En betydlig del av EU-invånarna bor i städer och många av de stora städerna är också den pådrivande kraften i respektive lands ekonomi. Samtidigt belastas de europeiska städerna av flera gemensamma problem. EU måste erkänna städernas särdrag, med målet att dra upp gemensamma europeiska stadspolitiska riktlinjer.

Lantbrukets verksamhetsförutsättningar måste varaktigt tryggas

Samlingspartiet ser det som en självklarhet att det finländska lantbrukets verksamhetsförutsättningar måste tryggas, med både EU-beslut och nationella beslut. I finansieringsramarna för år 2003 måste Finlands lantbruks förutsättningar inom den europeiska unionen säkras på ett bestående sätt.

Lantbruket i Finland producerar rena livsmedel som uppfyller våra högt ställda krav. Samlingspartiet anser att ren och trygg mat hör till de mänskliga grundrättigheterna, och att tillgången på sådan mat måste säkerställas också i ett EU som präglas av fri konkurrens.

Också efter år 2007 kommer Finland att ha behov av att komplettera EU-systemen med nationella stödformer. Vid sidan om det långvariga stödet till norra och mellersta Finland behöver också södra Finland ett eget långvarigt stödsystem. Finland kommer snart att redan för fjärde gången förhandla med kommissionen om rätten att förse A- och B-områdena i södra Finland med nationellt stöd. Målet för Samlingspartiet är att för södra Finlands del skapa ett långvarigt och stabilt stöd som är högre än det nuvarande och som ger jordbrukarna möjligheter att utveckla och diversifiera sin verksamhet. Stödsystemen bör också utvecklas så att lantbruksföretagarna tack vare dem bättre kan bilda nätverk och söka fram kanaler för förädling och marknadsföring av sina produkter.

Det ligger i Finlands nationella intresse att det inom EU utvecklas förfaringssätt som stärker skogshushållningen. I och med EU-utvidgningen har gemenskapens skogsareal utökats med en tredjedel. Detta medför en risk för att olika svåra landsbygds- och lantbrukspolitiska problem i de nya medlemsländerna föranleder att skogspolitiken på nytt tas upp till diskussion. Skogsfrågorna inom EU är ju frågor som sköts med nationella beslut. Finland skall agera så att de skogspolitiska besluten också i fortsättningen får fattas i Finland.

6. Vårt mål är en union som fungerar bättre

Samlingspartiet vill förbättra den europeiska unionens resultat, effektivitet och ekonomi. Det ineffektiva fabricerandet av politiska kommunikéer, den tungrodda administrationen och en ekonomiförvaltning som inte får bukt med oegentligheter är inom dagens EU negativa företeelser som vi måste få bukt med.

Samlingspartiet vill att finländarna skall få mer valuta för sina skattepengar. EU-verksamheten måste kunna producera resultat som förbättrar livskvaliteten för medborgarna. Verksamheten måste vara öppen och offentlig, och unionens organ skall hållas strikt redovisningsskyldiga, såväl politiskt som ekonomiskt.

God och omsorgsfull ekonomiförvaltning är en av grundförutsättningarna för förtroendet för EU-verksamheten. EU behöver en korruptionsresistent förvaltningskultur av finländsk modell; korrumperade administrativa förfaranden får inte spridas via unionen. Det beslutsamma bekämpandet av fiffel och oegentligheter inom EU måste organiseras effektivt, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning bör stärkas och den bör helt frigöras från kommissionen, och i stället få i uppdrag att även granska kommissionens verksamhet.

7. Besluten skall fattas öppet och så nära medborgarna som möjligt

Samlingspartiet vill betona betydelsen av subsidiaritetsprincipen i EU-verksamheten. Denna princip, som också kallas närhetsprincipen, går ut på att besluten inom EU skall fattas så nära medborgarna som möjligt. Subsidiaritetsprincipen får inte bli ett tomt begrepp utan allt som unionen gör bör bedömas kritiskt enligt principens synvinkel. Meningen är att EU bara skall fatta beslut i sådana frågor där besluten på unionsnivå ger klart bättre resultat än om de fattas på medlemsstats-, regional- eller lokaladministrativ nivå.

Kommunernas självständiga förvaltning i Finland är ett utmärkt inhemskt exempel på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. När EU-befogenheterna vidgas bör vi se till att de nya EU-bestämmelserna inte leder till intrång i den kommunala självbestämmanderätten. Ifall EU planerar nya bestämmelser som kan inverka på regional- och lokalförvaltningens befogenheter, insisterar Samlingspartiet på att de berörda regionala och kommunala instanserna skall tillfrågas i dessa ärenden innan de avgörs och att deras ståndpunkter även beaktas i besluten.

Samlingspartiet talar för maximal öppenhet och insyn i EU-verksamheten. Unionsdokumenten och beredningshandlingarna måste enligt huvudregeln vara offentliga, så att avsteg från offentlighetsprincipen bara får ske i undantagsfall av särskilt vägande skäl. Trots att offentlighetsprincipen erkänns redan i Romfördraget, har det förekommit stora brister i tillämpningen av denna princip. Samlingspartiet kräver att offentlighetsprincipen ovillkorligen skall följas i EU:s verksamhet.

När den europeiska unionen utvecklar och intensifierar sitt samarbete behöver den även stöd av ett starkt europeiskt medborgarsamhälle. Samlingspartiet anser att EU inte får vara bara en sammanslutning av stater, utan unionen skall framför allt vara en medborgargemenskap, vars verksamhet är till stöd för medborgarnas välstånd och trygghet. Det skall vara en gemenskap där de enskilda medborgarna också känner att de kan delta och bli hörda. Samlingspartiet vill utveckla de europeiska medborgarorganisationernas verksamhetsmöjligheter och inflytande i alla frågor som är av vikt för Europa som helhet.