Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/517

Ruotsalainen kansanpuolue

Finland och flyktingarna


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Finland och flyktingarna
  • Vuosi: 1986
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

FINLAND OCH FLYKTINGARNA

Svenska folkpartiets centralstyrelse har vid sitt möte den 6 februari 1986 fastställt detta ställningstagande till Finlands flyktingpolitik. Ställningstagandet utarbetades i en arbetsgrupp bestående av riksdagsman Ole Norrback (ordförande), riksdagsman Eslisabeth Rehn och SUs förbundsordförande Max Arhippainen.

Vårt land har i likhet med många länder försökt underlätta flyktingarnas problem, dels genom att ge ekonomiskt bidrag till organisationer, främst till FNs flyktingkommissariat, dels genom att ta emot flyktingar som vill komma till vårt land. Totalt har ca 500 flyktingar kommit till Finland. I jämförelse med det antal flyktingar som kommit till t ex Sverige och Danmark, är antalet flyktingar hos oss mycket litet.

Hos oss regleras flyktingfrågorna i utlänningslagen, som godkändes av Riksdagen 1982. Till sitt innehåll avviker inte vår lagstiftning om flyktingar från FNs rekommendation och motsvarar i huvudsak lagstiftningen i andra nordiska länder. (Se bilagor). Däremot avviker synbarligen praxis.

Sverige och Danmark har haft årliga kvoter för flyktingar. Sveriges kvot är 1250 flyktingar, Danmarks 250 och Norges 1250. vårt land har visat beredskap att ta emot 100 flyktingar per år. Utöver det antal kvoterna anger, har framförallt Danmark och Sverige fått ta emot flerdubbelt antal flyktingar som på eget initiativ eller med annans hjälp tagit sig in i de två länderna. Deras rätt att bli kvar har sedan prövats, i sista hand av regeringarna. Flyktingströmmen till de två länderna har gått i vågor av olika orsaker.

Antalet flyktingar i vår värld är mycket stort. Enligt uppgift är antalet flyktingar 12-14 miljoner. Vårt lands insats för att minska problematiken kring flyktingarnas situation kan naturligtvis bara bli marginell. Det får i varje fall inte hindra oss från att kännbart öka vår insats för flyktingarna i världen.

Vårt lands beredskap att ta emot ett större antal flyktingar är idag rätt god. Röda Korset har ansvaret när flyktingarna anländer medan statliga myndigheter efter hand får ökat ansvar. Huvudansvaret för flyktingar som anländer till vårt land handhas av Flyktingcentralen, som är underställd Socialstyrelsen. Med den beredskap den och andra myndigheter besitter, är det möjligt att öka antalet flyktingar som tas emot. Självfallet krävs det mera resurser för bl a bostäder, utbildning och socialvård när antalet flyktingar i vårt land ökar.

Hittills har flyktingar kommit från i huvudsak två länder, från Chile och Vietnam. Erfarenheterna har i det stora hela varit goda. Med tanke på flyktingarnas egen situation är det viktigt att de också i framtiden kommer i grupper till vårt land och har en så enhetlig bakgrund som möjligt. För flyktingarnas egen identitet är det viktigt att en så stor del som möjligt av den egna kulturen kan bevaras. Då går också anpassningen till det finländska samhället lättare. Vid val av flyktinggrupper är det viktigt att se till att deras förutsättningar för anpassning i vårt land är så goda som möjligt.

Trots att det skett förbättringar i inställningen till flyktingar behövs en fortgående attitydfostran. Det finländska välfärdssamhället måste ta sin del av ansvaret för nöden bland världens flyktingar. Det kan vara skäl att påminna sig om att det funnits tider när också finländare behövt en skydds plats utomlands.

Valet av länder eller regioner från vilka flyktingarna kommer måste göras från fall till fall. Just nu är det motiverat att fortsätta mottagandet av båtflyktingar från Sydostasien, främst för att återförena familjer.

Med ovanstående motivering föreslås att

  • Finland går in för att höja sin årliga flyktingkvot till 300 flyktingar
  • Beredskapen höjs för att ta emot flyktingar vid krissituationer utöver kvoten
  • Flyktingar som kommer till vårt land bör som hittills komna i huvudsak via FNs flyktingkommissariat eller annan jämförbar organisation
  • En betydande del av höjningen av biståndet till u-länderna kanaliseras till flyktinghjälpen, framförallt till FNs flyktingkommissariat.

Finlands utlänningslag

12 §

Flyktingar

Om en utlänning, då han kommer till landet eller kon tid efter sin ankomst, begär asyl och till stöd för sin begäran framlägger sannolika skäl för sin ställning som flykting, kan asyl beviljas honom.

Asyl kan beviljas även dl förhållandena i utlänningens hemland eller i det land, där han stadigvarande är bosatt, under hans vistelse i Finland har förändrats så att det föreligger grundat skäl att bevilja asyl.

Såsom sannolika skäl för -ställning som flykting skall anses utlännings välgrundade orsak att frukta att han i sitt hemland eller i det land där han stadigvarande är bosatt skall bli föremål för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, den omständigheten att han hör till en viss samhällsklass eller på grund av politisk uppfattning, och att han inte har fått asyl i något annat land.

Då utlänning som behöver asyl beviljas uppehållstillstånd, skall till tillståndet fogas förklaring över att det är fråga om en flykting som behöver asyl (flyktingförklaring). Flyktingförklaring kan utfärdas också som en fristående handling.

FN:s definition av flykting

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Definition av uttrycket "flykting"

A. I denna konvention avses med uttrycket "flykting" följande personer, nämligen:

1) den som blivit att anse såsom flykting jämlikt överenskommelserna av den 12 maj 1926 eller den 20 juni 1928. konventionerna av den 2S oktober 1933 eller den 10 februari 1938, protokollet av den 14 september 1939 eller Internationella Flyktingorganisationens stadga;

varvid märkes att av Internationella Flyktingorganisationen under dess verksamhetstid fattade beslut om att vissa personer icke skall erkännas såsom flyktingar icke skall utgöra hinder for att ställning såsom flykting tillerkännnes personer, vilka uppfyller de under 2) här nedan angivna villkoren:

2) den som till följd av händelser, som inträffat före den 1 januari 1951. och i anledning av välgrundad fruktan for förföljelse på grund av sin ras, religion, nationalitet tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land. vari han är medborgare, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda lands skydd, eller den som. utan att vara medborgare i något land, till följd av händelser som fornt sagts befinner sig utanför det land. vari han tidigare haft sin vanliga vistelseort, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar att återvända dit.

Beträffande den som är medborgare i mera än ett land avses med uttrycket "land vari han är medborgare" varje land, vari han är medborgare; ingen skall anses vara i avsaknad av det lands skydd, vari han är medborgare, därest han utan bärande skäl grundat på berättigad fruktan underlåtit att begagna sig av något av de länders skydd. i vilka han är medborgare.