Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/532

Ruotsalainen kansanpuolue

Kommunalprogram 1972


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Kommunalprogram 1972
  • Vuosi: 1972
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

SVENSKA FOLKPARTIET

KOMMUNALPROGRAM 1972

Kommunen - din närmiljö

Kommunen är din närmiljö. Din bostad, utkomst, utbildning, sociala trygghet och fritid påverkas i hög grad av dem som fattar besluten i den kommun du bor i. Till kommunen betalar du också skatt. Det är den som möjliggör den kommunala servicen. Det är därför du själv skall vara med och utforma din närmiljö, din kommun.

Svenska folkpartiet vill verka för att du skall kunna påverka de beslut som fattas i kommunen.

För att ge demokratin ett innehåll krävs

Information, insyn och inflytande

Du måste få veta vad som händer i din kommun. För detta behövs en kraftigt utökad information. Den måste komma innan besluten fattas.

Vi behöver informationsmöten för alla som bor i kommunen. Vi behöver kommunala informationssekreterare. I dag finns ofta bara officiella kungörelser. Det räcker inte. Du måste framför allt få direkt information i frågor som rör dig. Informationsblad borde tas i bruk.

De avgörande besluten måste fattas av dem invånarna valt att sköta kommunens affärer, nämligen kommunalfullmäktige. Dessa bör stå i god kontakt med väljarna. I större kommuner bör antalet fullmäktige utökas. Flera nämnder behövs också. Det är viktigt att så många som möjligt deltar i beslutsfattandet. Därför borde man undvika att ge samma person många uppdrag. Det blir alltmer invecklat att sköta en kommuns angelägenheter. Därför borde också förtroendemännen ges ökad information och skolning.

Möjligheterna att införa kommunala folkomröstningar i viktigare frågor måste också utredas.

Planering för alla

Genom planering påverkar vi den framtida utvecklingen i kommunen. Den bör ta sikte på att garantera alla som bor i kommunen samma tjänster. Detta bör gälla oberoende av var i kommunen man är bosatt.

I dag diskuteras planeringen knappast. Ingen frågar efter din åsikt. Vad som behövs är en debatt om hur kommunen skall se ut om ett antal år. I den debatten skall alla i kommunen delta. Invånarna, beslutsfattarna och planerarna skall alla få komma fram med sina åsikter. Denna diskussion får inte föras först när planerarna presenterat färdiga förslag. Den måste börja innan det konkreta planeringsarbetet inletts. Debatten bör sedan fortsätta under alla olika skeden av planeringsarbetet. Den fortlöpande kontakten med alla som bor i kommunen är viktig. Vi behöver folkvalda organ för kommunens olika delar. Dessa bör ges rätt att själva besluta i mindre frågor och fungera som remissinstanser. Olika föreningar som verkar inom kommunen bör också få uttala sig.

I planeringen måste man ta hänsyn till gamla miljöer och anpassa nybyggandet till dessa. Det är också nödvändigt att kommunerna samarbetar i planeringsfrågor som rör gränsområden.

Planeringsspråket är ofta svårt att förstå på grund av de många tekniska termer som används. Det är därför nödvändigt att förenkla språket och göra informationen tillgänglig för alla.

Långsiktsplaner är nödvändiga i våra kommuner. De måste årligen gås igenom och kompletteras för att inte utvecklingen skall glida kommunens invånare ur händerna.

En omfattande ekonomisk planering är också nödvändig bland annat för att det skall vara möjligt att ta ställning till införandet av ny kommunal service. Den bör samordnas med den övriga långsiktsplaneringen. Båda dessa former av planering måste kompletteras med detaljerade investeringsplaner. Utan planer av detta slag är det svårt att bibehålla ett stabilt skattöre.

Din rätt till bostad

Alla måste ha rätt till bostad på hemorten. Detta motverkar också emigration och annan utflyttning från kommunen. Vi måste komma ihåg att bostadspolitiken har stor betydelse i arbetet för en utjämning av de regionala skillnaderna i vårt land. Alla kommuner behöver ett eget bostadsproduktionsprogram som måste samordnas med den allmänna planeringen. Målsättningen för dessa program bör diskuteras på möten för invånarna i kommunen.

Möjligheter måste ges till val mellan hyresbostad och egen bostad. Kommunens tomtpolitik borde sträva till att sänka boendekostnaderna för kommunens invånare. Bostadsproduktionen bör stimuleras genom ett tillräckligt utbud av kommunala tomter för köp eller arrende. Kommunen bör även finansiera hyresbostäder. Det blir ofta billigare att renovera gamla hus än att bygga nya. Bostadslån bör kunna beviljas för detta ändamål.

Det är nödvändigt att planera nya bostadsområden så att olika bostadsformer förekommer inom samma område. En omväxlande boendemiljö motverkar uppkomsten av slum- och lyxområden.

Arbete på hemorten

Kommunerna bör i sin planering rikta in sig på att bli självförsörjande vad arbetsplatser beträffar. Genom samarbete mellan kommunerna kan näringsombudsmän anställas. Den del av befolkningen som lämnar jord- och skogsbruket bör beredas arbetsplatser i den egna kommunen. Satsningen på en ökad industrialisering är nödvändig och bör fortsättas. Industrihallspolitiken har gett fasta arbetsplatser i många kommuner.

Turismen för också med sig nya arbetsplatser i servicebranschen. Denna näring kan innebära en kännbar inkomstökning för småbrukare och fiskare. Kommunerna kan antingen ensamma eller gemensamt anställa konsulenter för detta ändamål.

I tätorterna är det nödvändigt att skapa fungerande samhällen som innehåller arbetsplatser i tillräcklig proportion till antalet bostäder.

Kommunerna bör ta vara på de möjligheter att utveckla sitt näringsliv som Utvecklingsområdesfonden ger dem. Genom samarbete mellan kommunerna bör osund konkurrens om företagsetableringar stävjas.

Social service för alla

För att alla människor skall bli delaktiga av kommunens tjänster oberoende av var i kommunen de är bosatta måste ett servicenät skapas. Detta kan man uppnå genom att uppdela verksamheten i mindre enheter över hela kommunen.

Nya ambulerande former av social service behövs också. I hälsovården bör tyngdpunkten vara lagd på den öppna vården.

Läkarstationerna, som den nya folkhälsolagen förutsätter, bör planeras av kommunerna i samarbete med varandra så att avstånden blir så korta som möjligt för alla kommunmedlemmar.

I stora kommuner bör man om möjligt inrätta filialkontor för kommunal- och socialkanslierna. Också kommunala rättshjälpsbyråer borde inrättas.

Det är viktigt att kommunerna stöder alla former av barndagvård så att föräldrarna erbjuds tillräckligt mänga valmöjligheter att förvärvsarbeta eller stanna hemma.

För jordbrukare som bedriver husdjursskötsel borde finnas tillgång till avbytarhjälp, som finansieras av stat och kommun.

De handikappades situation bör uppmärksammas av kommunerna. De handikappade måste beredas möjligheter till utbildning och arbete.

I åldringsvården måste ökad vikt läggas vid hemhjälpsverksamheten. Kommunerna bör anskaffa pensionärsbostäder och ordna fritidsaktiviteter för pensionärer.

Förbättrade kommunikationer

Goda kommunikationer underlättar kommunernas utveckling. Det är därför viktigt att göra upp en totalplan för kommunikationerna. I trafikplaneringen bör kollektivtrafiken gå först. Det är speciellt viktigt att trygga barnens skolvägar samt fotgängares och cyklisters rätt i trafiken. Behovet av bilfria områden och gågator bör beaktas vid pla neringen av nya tätorter.

En aktiv kulturpolitik

Kommunernas utbildningspolitik bör omfatta allt från förskola till vuxenutbildning. Förskolans förverkligande måste påskyndas och integreras med det övriga skolväsendet. Vid genomförandet av grundskolreformen bör överstora enheter undvikas och redan existerande skolor utnyttjas. På landsbygden kan s.k. byskolor utnyttjas både för grundskolan och för förskolan när denna förverkligas. Medborgarinstituten och folkhögskolorna bör utnyttjas då den kommunala vuxenutbildningen utvecklas.

De kulturella aktiviteterna måste fördelas jämnt över hela kommunen. Man måste satsa på att kulturen når alla kommunmedlemmar. Biblioteksbussar och ambulerande konstutställningar är exempel på detta. Kommunala utrymmen bör kunna ställas till förfogande för teater-, biograf- och annan kulturell verksamhet.

Din fritid

En totalplanering av kommunens fritidspolitik som beaktar alla åldersgruppers behov måste påbörjas. Fritidspolitiken bör inriktas främst på de grupper som i dag inte nås av olika föreningars arbete.

Kommunalt stöd för fritidsverksamhet i form av direkta anslag till föreningar, fritidsgårdar och fritidsledare bör skapas och idrottsverksamhet som främjar motionsidrotten byggas ut. Kommunerna bör gå in för att skapa enhetliga fritids- och rekreationsområden.

Effektiv miljövård

Kommunerna bör inse sitt ansvar i miljöpolitiken. Miljövårdsnämnder borde inrättas i alla kommuner. En inventering av miljön är redan i dag nödvändig och på basen av denna bör en miljövårdsplan uppgöras, som innehåller specialbestämmelser för det lokala miljöarbetet. Särskild uppmärksamhet kräver avfalls- och avloppsfrågorna. Kemiska reningsverk bör prioriteras. Avfallsproblemet på semester- och rekreationsområden bör särskilt uppmärksammas.

Kommunerna bör inköpa områden med speciell natur och freda dessa! Behovet av enhetliga grönområden bör beaktas i all tätortsplanering.

Språklig jämlikhet

I kommunen, människans närmiljö, bör den språkliga jämlikheten ägnas en alldeles speciell uppmärksamhet. Informationsverksamheten bör rikta sig till båda språkgrupperna på lika villkor. Personer som är till för att betjäna allmänheten bör i tvåspråkiga kommuner behärska vardera språken. Detta gäller speciellt sjukhusen samt kommunal- och socialkanslierna.

Kommun och stat

Svenska folkpartiet går in för att trygga och utöka kommunernas självständighet och självstyrelse, som i dag hotas av den ekonomiska börda staten lagt på kommunerna. Svenska folkpartiet efterlyser en omfördelning av utgifterna mellan stat och kommun till kommunernas fördel. Däremot säger Svenska folkpartiet nej till progressiv kommunalskatt. Införandet av progressiv kommunalskatt skulle ytterligare öka inflyttningen från glesbygd till tätort och därigenom bidra till den regionala obalansen i landet.

Svenska folkpartiet vill ge kommunerna möjligheter att påverka den planering som sker i statliga instanser. Detta gäller i synnerhet den trafikplanering som sker i Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Svenska folkpartiet anser att kommunreformen skyndsamt borde genomföras. Samgång mellan kommunerna bör på frivillig väg stimuleras samtidigt som samarbetsområden skapas. Kommunreformen får inte minska medborgarnas inflytande på den kommunala förvaltningen.