Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/598

Ruotsalainen kansanpuolue

Kommunalvalsprogram


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Kommunalvalsprogram
  • Vuosi: 2004
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

Kommunalvalsprogram

Socialt kapital

Sfp har valt att inför kommunalvalet också lyfta fram det positiva och ge exempel på lyckade lösningar. Det här betyder inte att vi vill sopa problem under mattan. De ekonomiska realiteterna bär vi med oss, men en ensidig betoning på svårigheterna skapar apati och sätter lock på kreativiteten. Det behövs nytänkande för att lösa de ekonomiska problemen. Nu behöver vi en positiv spiral. Sfp vill vara motorn för den.

Den basservice som är viktigast för medborgarnas vardag produceras i kommunen. Därför är det viktigt att kommunens ekonomi är god. Statsandelarna till kommunerna måste fördelas mera rättvist. Både små och större kommuner, stad och landsbygd ställs idag inför nya utmaningar. Kommunerna skall öppet se över sina strukturer och arbetssystem. En mångfald i serviceprodukten via till exempel servicesedlar och köptjänster rekommenderas. Systemet skall uppmuntra kommunen till en näringspolitik som drar till sig företagsamhet och också ger egna skatteinkomster. Därför har Sfp motsatt sig ytterligare överföringar av samfundsskatten, det vill säga bolagsskatten, till staten och därför arbetar partiet för en justering av statsandelssystemet som rättar till misstag som gjorts.

I kommunen är avståndet mellan beslutsfattare och invånare kort och besluten lätta att påverka. Det är också orsaken till att Sfp inte stöder tvångssammanslagningar av kommuner. Sfp tar därför avstånd från utredningsman Jussi-Pekka Alanens förslag till påtvingade nya strukturer i det regionala samarbetet i huvudstadsregionen. Sfp anser att kommunerna kan bedriva ett gott och givande samarbete, nära invånarna, på frivillig bas. Exempelvis kunde nämnder i närliggande kommuner regelbundet träffas ett par gånger per år för att dryfta gemensamma problem och utmaningar. Sådana träffar bidrar till att samla och dela på kunnandet i och mellan kommunerna.

Skol- och utbildningsnämnderna i Esbo, Vanda, Helsingfors och Grankulla kunde tillsammans utreda hur det skulle vara möjligt för elever att delta i undervisningen i den skola som ligger närmast hemmet, också utanför kommungränserna.

Sfp vill vara en föregångare som är med och skapar de nya lösningar som behövs också för att klara framtidens utmaningar. Genom att rösta på Sfp i kommunalvalet stöder du även i fortsättningen arbetet för ditt eget modersmål i din kommun.

Vi tror att vi mår bättre i ett samhälle där var och en kan bära ansvar för sig själv - och för andra - och där vi tillsammans skapar grunden för välfärd. Vi jobbar för en vardag som är trygg oberoende av språk, hudfärg, kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning eller social ställning. Tryggheten föds ur tilliten till varandra och ur friheten att tänka, tro och uttrycka sig som just den man är. Trygghet föder öppenhet och tro på människan. Öppenhet och jämlikhet går hand i hand. Sfp vill att kommunen könskonsekvensbedömer sin verksamhet och sin budget.

Vi har de senaste åren i Finland kunnat se en flyttningsrörelse utan like. Att flytta kan vara spännande eller inledningen till något nytt. Men att flytta ofta eller långt bort kan leda till att unga familjer och åldringar plötsligt saknar sina gamla sociala nätverk. Sfp vill ge ett större stöd till familjerna genom att utöka samarbetet mellan det offentliga, det privata och tredje sektorn.

I Åbo är den så kallade "Klassmorfar-verksamheten" i skolorna ett sympatiskt exempel på hur man knyter samman generationerna.

Ett starkt socialt kapital är en framgångsfaktor för den regionala utvecklingen. De sociala nätverken är alltid ett trumfkort. Både i glesbygden där avstånden mellan husen kan vara långa, och i städerna där avstånden mellan människorna kan vara ännu längre. I kommunen kan vi tillsammans skapa mötesplatser, bära ansvar för det gemensamma och motverka ensamheten.

De äldre berikar de yngres liv med erfarenheter ur sina egna liv. De äldre gör bland annat stora insatser som närståendevårdare, de sköter barnbarn och många jobbar dessutom mycket i oavlönat frivilligt arbete inom den tredje sektorn. Äldreråd är ett forum där de äldre kan föra fram och diskutera sina specifika behov samtidigt som man där kan ta tillvara den livserfarenhet som de äldre har.

I Korsnäs har man grundat ett äldreråd till vilket de lokala pensionärsföreningarna föreslår medlemmar. Äldrerådet är ett kommunalt organ som utsetts av kommunstyrelsen och fungerar som remissinstans för kommunens övriga organ i frågor som på olika sätt berör den äldre befolkningen.

God utbildning

Sfp vill hitta nya modeller för att hjälpa familjer att kombinera ett framgångsrikt arbetsliv med ett harmoniskt familjeliv. Flexibla lösningar, där kommunen är lyhörd för den enskilda familjens behov kan vara ett stort stöd för barnfamiljerna och dessutom mer ekonomiskt för kommunen.

Barn behöver många trygga vuxna i sin vardag. Ett mångsidigt utbud av exempelvis deltidsvård och öppna daghem stöder föräldraskapet då barnen inte är i behov av heldagsvård. Sfp vill försvara den subjektiva rätten till dagvård.

I Jakobstad har staden gått in för ett så kallat öppet dagis, under ledning av en barnträdgårdslärare, dit föräldrar och barn som annars är hemma kan gå när de så önskar.

Morgon- och eftermiddagsvården för skolbarnen måste ha ett meningsfullt innehåll och kompetenta vuxna ledare. Till exempel motionseftis är ett utmärkt sätt att främja barnens hälsa genom att kombinera idrott och fritid, samtidigt som idrottsrörelsen erbjuder möjligheter till sociala nätverk. Eftisverksamhet är ett utmärkt exempel på hur man kan utveckla samarbetet mellan den offentliga och tredje sektorn.

Daghem och skola är viktiga livsmiljöer för barn. Skolan och hemmet lägger i samverkan grunden för barnets hela liv. Varje barn har rätt till en trygg och uppmuntrande inlärningsmiljö nära hemmet. Alla barn skall ha rätt till behöriga lärare. Barnen behöver också manliga förebilder, såväl på dagis som i skolan. Kommunen kan verka för en jämnare fördelning mellan kvinnor och män bland personalen.

Ett utbyggt skolnät med små enheter är viktigt särskilt för de yngre barnen, men också äldre barn mår bättre och kan lära sig mera i små undervisningsgrupper och skolmiljöer där man har tid för varandra. Alla vuxna är inte likadana och det är inte heller barn. Skolan måste därför beredas möjligheter att stöda även barn med särskilda behov. Skolbyggnaderna och skolgården måste garantera delaktighet även för barn med funktionshinder.

Skolan är inte en isolerad miljö utan en del av samhället. Skolan är och skall vara ett kunskaps-, kultur- och verksamhetscenter för både barn och vuxna. Skolan kunde bli ett konkret gemensamt rum och kvällstid inhysa kurser, kulturaktiviteter och idrott.

Vi vill att eleverna och föräldrarna själva skall kunna medverka i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av skolan. Läroplanen bör uppgöras så att den tar hänsyn till både pojkars och flickors olika utvecklingsfaser. Skolan skall stimulera eleven till ansvar för sitt arbete. Skoldirektionerna kan vara det styrande organ där såväl vårdnadshavare som elever kan delta i beslutsfattandet för den egna skolan.

Helsingfors har bibehållit skoldirektionerna som skolans högsta beslutande organ, med befogenhet att bland annat godkänna läroplanen och anställa lärare.

Sfp vill ha en skola som ger eleverna goda färdigheter att möta det föränderliga samhället. En satsning på elev- och studiehandledningen behövs. Skräddarsydd handledning hjälper att hitta en egen inlärningsstil och stöder individuella val. Åtgärder för att förhindra mobbning och utslagning är viktiga i alla våra skolor. Sfp vill att varje skola har tillgång till ett elevvårdsteam med åtminstone skolhälsovårdare, skolkurator, skolpsykolog och lärare. Skolhälsovården är en viktig del av elevvården och den förebyggande elevvården. För att hälsovården i praktiken ska vara tillgänglig får hälsovårdaren inte ha för många elever på sin lott.

Goda möjligheter till utbildning spelar en stor roll för regionens ekonomiska utveckling. Sfp vill att utbildningen, utvecklingsarbetet och forskningen i större omfattning skall beakta de regionala behoven. En kommun har en viktig roll att trygga en tillräcklig och rätt dimensionerad yrkesutbildning i samarbete med andra kommuner, utgående från arbetslivets kommande behov. För att främja medvetenheten och kunskapen och entreprenörskap utvecklas företagsamhetsfostran i undervisningen.

Dagens samhälle är ett kunskapssamhälle. Det fria bildningsarbetet i till exempel medborgar- och arbetarinstitut är ett led i det livslånga lärandet genom självutveckling, en meningsfull fritid och sociala nätverk.

Tillgänglig vård

En god hälsa är en viktig beståndsdel i ett bra liv. Att kunna erbjuda god hälsovård hör till kommunens viktigaste uppgifter. Friskvård i livets olika skeden ska vara utgångspunkten i kommunernas hälsovårdsstrategi. Men alla behöver hälso- och sjukvårdens tjänster i något skede av livet och då skall den vara tillgänglig. Sfp tycker att den offentligt finansierade vården och omsorgen även i framtiden ska vara grunden för vårt social- och hälsovårdssystem.

Kommunen är genom sin närhet till befolkningen rätt instans att bära ansvaret för vården. För att trygga vården behöver vi även den tredje sektorn och privata serviceproducenter. Samtidigt är det viktigt att kommunerna kan planera och samarbeta för att effektivera vården.

En fungerande vårdtrappa, som innebär att patienten hittar rätt och så litet som möjligt skickas mellan olika institutioner, är en viktig princip för att hälso- och sjukvården också ekonomiskt skall utvecklas på ett hållbart sätt.

Sfp vill arbeta för att avskaffa de långa köerna i hälsovården och för att förverkliga vårdgarantin. Vårdgarantin innebär att invånarna skall ha rätt till en första kontakt inom ett dygn och vid behov en första undersökning inom tre dagar, vidare undersökning inom tre veckor och operation eller andra åtgärder inom sex månader. Rätt till en god vård inom en rimlig tid är en förutsättning för att minska onödigt lidande.

För att kunna garantera en första kontakt vilken tid på dygnet som helst borde det vara lätt för patienter att via telefon komma i kontakt med en hälsovårds- eller läkarjour.

Satsningarna på barn- och ungdomspsykiatrin måste fortsätta både på nationell och lokal nivå. Snabba åtgärder behövs för att trygga tillgången på psykiatrisk expertis. Mentalvården kan fås att fungera bättre genom större satsningar inom den öppna vården, till exempel i hälsocentralerna. Genom att stärka rådgivningens, dagvårdens och skolans beredskap att ingripa tillräckligt tidigt kan många svårare problem avvärjas.

Det är viktigt att vi alla har rätt till vård och omsorg på vårt eget språk, detta bör även gälla mentalvården. När vi har det svårt och när vi behöver hjälp skall vi kunna känna trygghet i att bli betjänade och omhändertagna av personal som talar vårt modersmål. God kommunikation är en viktig del av en god kvalitet i vården.

Vi skall värna om vårdpersonalens trivsel i arbetet. Den offentliga social- och hälsovården rasar samman om läkarna, sjukskötarna och socialarbetarna flyr fältet. Kommunerna måste ha en god personalpolitik för att säkra tillgången på arbetskraft inom vård och omsorg - här om någonstans är människan oersättlig. Brist på personal och en omänsklig arbetsbörda kan leda till försämringar i vårdkvaliteten. För att uppnå en fullgod vård är det mycket viktigt att det finns tillräckligt många som tar hand om oss. Det kan kommunen påverka.

Alla kommuninvånare skall ha rätt till ett hem. Människor behöver olika typer av bostad i olika skeden av livet. Sfp anser att också kommunerna bär ett ansvar för att det finns ett tillräckligt utbud på bostadsrätts- och hyresbostäder samt studiebostäder på studieorter. Genom att avskaffa bostadslösheten kan utslagning motarbetas. Sfp vill att kommunen, hellre än institutionsvård, skall trygga ett självständigt boende för de utvecklingsstörda.

Av dem som fyllt 75 år bor 85 % hemma. Därför är det angeläget att kommunens hemservice och hemvård utökas. För att få fram den dolda vårdreserven kan kommunerna redan nu införa så kallade servicesedlar. I Sfp tror vi att större valfrihet för kunden också förbättrar servicens innehåll och möjliggör skräddarsydda lösningar. Med en servicesedel kan klienten vända sig till antingen kommunal eller privat hemservice.

Sfp vill att kommunen tryggar en reell chans till avlastning för närståendevårdarna. Stödnivån måste även vara rimlig särskilt då vårdbehovet i praktiken omöjliggör stadigvarande arbete. Anstaltsvård är alltid en dyr lösning för kommunen. Invånarna bör ges tillräcklig information om de olika valmöjligheterna.

Människorna i Finland lever allt längre. Sfp vill att alla, oberoende av ålder, skall ha rätt till ett värdigt liv. Alla människor vill bo i en bekant omgivning, helst hemma. De äldre skall beredas möjlighet att bo hemma så länge som möjligt. Genom intervallvård och hemservice av olika slag kan kommunen förlänga boendet i det egna hemmet och minska behovet av anstaltsvård.

Också i långvården måste utgångspunkten vara individens behov och verksamheten präglas av respekt för människovärdet. Sfp anser att alla som bor på institution skall ha rätt till ett eget rum.

I Finland finns 70 000 personer som lider av medelsvår eller svår demens. Också de sjuka mår bättre i hemmiljö. Tillsammans kan vi hjälpa. Sfp anser att vi behöver kommunala demenskoordinatorer som kan stöda hemvård av dementa och hjälpa anhörigvårdarna att orka.

Det kan stå sig dyrt för de kommuner som kortsiktigt dragit in hemservicen för barnfamiljer. En nyfödd baby i familjen, ett barn med handikapp som kräver särskild omsorg eller sjukdom hos en förälder, kan vara situationer i vilka hemservice behövs. Stöd i rätt tid kan förhindra uppkomsten av svårare problem. Sfp vill att hemservicen också kunde vara en räddning för barnfamiljer i jobbiga situationer.

En god livskvalitet innehåller rätten att få service på sitt modersmål. Denna rättighet måste samhället garantera. Det kan vara en ödesdigert att inte få tala sitt modersmål vid läkarbesök, sjukhusvistelse och annan institutionsvård.

I Karleby får även barnfamiljer hemservice i situationer där föräldern eller föräldrarna annars skulle ha svårigheter att klara sig.

Sfp vill att äldreomsorgen och vården i Finland även i framtiden skall vara bland de bästa i världen.

Bättre miljö

För Sfp är det viktigt att Östersjöns och skärgårdens miljö förbättras. Detta kan ske genom att belastningen från olika utsläppskällor minskar. Förordningen om att rena avloppsvatten i glesbygden trädde i kraft i början av 2004. Inom tio år skall alla hushåll i glesbygden rena sitt avloppsvatten. Detta förutsätter en saklig och tillräcklig information om tekniken och ett aktivt grepp från kommunernas sida. Kommunerna har en skyldighet att bygga ut sitt avloppsnät.

Vi kan inte i evighet öka på avfallsbergen, därför bör ny teknik tas i bruk. Avfallshanteringen måste effektiveras så att kommunerna planerar insamlingspunkter för olika avfallsmaterial så användarvänligt som möjligt. Soptipparnas metangas bör tas tillvara för energiproduktion.

Alla kommuner bär ett ansvar för att minska på utsläppen av koldioxid. Genom en vettig planering och genom att stöda energisnåla lösningar i kommunen kan utsläppen minskas. Sfp vill att kommunerna beaktar en hållbar utveckling i sin planering. Bosättning, service och arbetsplatser bör i städer där detta är möjligt planeras inom samma område. Kollektivtrafiken skall planeras parallellt med den övriga general- och detaljplaneringen.

Människor och djur behöver en ren och mångsidig natur för att må bra. Ett hållbart skogsbruk och en planläggning där värdefulla kulturområden och landskap samt enhetliga grönområden bevaras kan ge oss detta. Den bebyggda miljön är en central del av välfärden i kommunen. Sfp vill eftersträva människonära lösningar istället för anonyma byggnadsmassor som splittrar landskapet och helhetsmiljön.

Kommunerna bör i sin verksamhet prioritera förnyelsebara energikällor och energisparande. Biobränsle lämpar sig som energiform i samhällen av olika storlek. Sfp vill att miljöhänsyn tas då kommunernas offentliga inköp görs. Skolorna kan också välja att köpa lokalt producerade råvaror för skolköken.

Sfp vill att inomhusmiljön i bland annat daghem, skolor och åldringshem beaktas mera. Ingen skall behöva vistas i mögelskadade offentliga byggnader.

Sfp vill att miljöfostran betonas i skolornas läroplaner. Kommunerna bör ge invånarna god information om miljöfrågor.

Meningsfull fritid

Fritiden är viktig för att man skall kunna förverkliga sig själv, motionera eller bara koppla av. På fritiden kan familjen samlas för att tillsammans njuta av gemensamma intressen eller knyta nya kontakter. Kommunen kan bidra till att skapa lättillgängliga, lockande och förmånliga miljöer för fritid, samvaro och rörelse till exempel genom allmänna idrottsplatser, badstränder, motionsstigar, bibliotek och samlingslokaler.

Sfp tycker att ungdomarna och barnen måste ha rätt till en meningsfull fritid. Kommunerna kan själva eller i samarbete med den tredje sektorn erbjuda sådan sysselsättning.

I Kimito fick också kommunens ungdomar säga sitt i planeringen av ett nytt fritidsområde.

Ungdomsarbetet inom de olika sektorerna kompletterar varandra. Även här måste vi försäkra oss om att alla barn har likvärdiga möjligheter att delta. Sfp vill att kommunerna fördelar resurserna jämlikt till fritidsverksamhet riktad till pojkar och flickor.

Biblioteken är förmedlare av kunskap, kultur och information. Biblioteken erbjuder service för kommunens alla invånare och är ofta kommunernas vardagsrum. De bör kunna erbjuda en god service på kommunens båda språk. Biblioteken skall också betjäna invandrare.

Att skapa eller att få njuta av kultur ger gemenskap, stimulerar vår kreativitet och öppnar nya perspektiv. I Sfp vet vi att kultur och idrott är viktig både för människan och för samhället. Kulturutbudet har betydelse också när företag väljer etableringsort.

Sfp vill att kommunerna gör upp kulturstrategier där man också beaktar olika språk och minoritetsgrupper. Kulturstrategin bör uppmuntra, bejaka och främja mångfalden samt bidra till förståelse mellan människorna. På så sätt kan en bra kulturstrategi underlätta beslutsfattandet.

Kulturens tillgänglighet är viktig, såväl i urban miljö som på landsbygden. Skillnaderna kan vara markanta då man jämför nästan helt svenskspråkiga kommuner med den urbana glesbygd som en stor del av finlandssvenskarna lever i. Den strategi som fungerar på ett håll, fungerar nödvändigtvis inte på andra håll. Därför behövs olika strategier för olika delar av landet.

Fungerande kommuner

En fungerande demokrati förutsätter delaktighet. Sfp anser att de viktigaste besluten alltid skall fattas av organ som utsetts genom fria och allmänna val eller som direkt svarar inför dessa valda organ. Invånarna skall kunna uppleva närhet till sina valda ombud. Därför är det viktigt att också ungdomarna känner att de kan påverka besluten, t.ex. genom att man grundar ungdomsfullmäktige.

På Sfp:s initiativ grundade man ett ungdomsfullmäktige i Esbo.

Det finns ingen idealstorlek för kommuner. Sfp tror på det kommunala självstyret och anser att eventuella kommunsammanslagningar skall ske på frivillig väg. Sfp anser att kommunen själv borde få besluta om hur kommunen vill organisera sin högsta ledning. Anser kommunen att det är nödvändigt och ekonomiskt hållbart borde kommunerna ges chansen att heltidsanställa politiker i ledningen för kommunen, till exempel enligt svensk modell.

Oberoende av kommunens storlek och läge måste kommunens invånare ha rätt till god service överallt i landet. Små kommuner kan tillhandahålla servicen genom samarbete med andra kommuner. Samarbete kring service, planering och näringslivsfrågor är en garant för fortsatt livskraftiga kommuner.

I Pernå har man lyckats skapa en god växelverkan mellan invånare och beslutsfattare. Man lyssnar på folk och beaktar åsikterna i planeringen - kanske det är därför kommunens befolkning ökade med 1,3 % förra året?

Eftersom kommunerna erbjuder en stor del av de tjänster som är viktiga för oss i vår vardag måste kommunerna och samkommunerna ges förutsättningar att ta hand om basservicen på båda de inhemska språken.

Sfp vill att kommunerna skall vara föregångare också när det gäller att ta hand om sin personal. Kommunen kan påverka hur bra den egna personalen mår. Sfp anser att alla kommuner bör göra upp ett personalpolitiskt program där jämställdhet, arbetsförhållanden och upprätthållande av arbetsförmågan främjas. Det bästa sättet att skapa resultat är en nöjd och motiverad personal.

I Helsingfors har staden kunnat ge en garanti att din ansökan om byggnadslov behandlas inom en månad.

Vi vill att hela landet skall kunna leva. Välfungerande kommunikationer är nödvändiga för ekonomisk verksamhet men också för att motarbeta isolering. Bara genom fungerande kommunikationer kan attraktiva arbetsplatser skapas i hela landet. Med fungerande kommunikationer menar vi också möjligheter till Internet-anslutningar via bredband, moderna mobiltelefotjänster och tillgång till digital-TV.

I Närpes deltar staden i ett projekt som gör det möjligt för stadens alla invånare att få tillgång till bredband.

En väl fungerande kollektivtrafik med satsningar på mer miljövänliga bränslen och spårtrafik där det är möjligt, behövs för att stävja en växande personbilstrafik och för att minska på luftföroreningarna. Vi vill att trafikplaneringen sköts i samarbete med grannkommunerna och så att man lyssnar på invånarna. Trafikplaneringen måste även ta hänsyn till den som har svårt att röra sig på grund av funktionshinder och skapa lösningar som är trygga för barn.

Särskilt för de långtidsarbetslösa är ett smidigt samarbete mellan social och hälsovårdssektorn och arbetskraftsbyråerna av stor vikt. Kommunen kan även fungera som en kontaktlänk för de utvecklingsstörda och andra grupper med nedsatt arbetsförmåga att delta på den normala arbetsmarknaden. Den nya lagstiftningen om de sociala företagen som kan verka inom den tredje sektorn eller helt privat, kan erbjuda bredare sysselsättningsmöjligheter.

Ett fungerande näringsliv skapar grundförutsättningar såsom arbetsplatser och utkomstmöjligheter i kommunen. Kommunen skall stöda och samarbeta med ortens företag. Kommunen skall erbjuda den infrastruktur i form av tomter, kommunalteknik och trafikförbindelser som företagen behöver. Kommunen kan också samarbeta med företagen i frågor som gäller utrymmen, utbildning och bostäder. Kommunen skall ha god kontakt till företagarna och verka för ett företagarvänligt klimat på orten.

I Ekenäs hålls sedan flere år månatliga träffar mellan staden och företagarna. Dessutom sammankommer stadens ledning med företagarnas organisationer två gånger per år.

Eget språk

Den nya språklagen utgör en god grund för en levande tvåspråkighet. Sfp följer aktivt med hur lagen följs upp och att man skapar en fungerande språkpraxis för framtiden. Det behövs särlösningar för att uppnå samma nivå på den svenska servicen som på den finska. Sfp vill att du skall få kommunal service på ditt modersmål.

Sfp går i spetsen för rätt till fullständig service på svenska i Finland. De svenska frågorna sköts inte av sig själva. Det krävs ständig beredskap till politiskt ingripande. Samarbete över språkgränsen och förståelse för den andra språkgruppens behov är en grundförutsättning för att vi ska kunna bibehålla svenskan som ett levande språk i förvaltning, utbildning, vård och domstolsväsende. Också privata företag inom främst servicebranschen bör uppmärksammas och påtalas om behovet av information och verksamhet på svenska. På orter med svenska som majoritetsspråk måste också den finskspråkiga befolkningens rätt till service på sitt modersmål tryggas.

Skolorna är viktiga språkfostrare och kulturbärare. I allt flera familjer talas det både finska och svenska. Svensk dagvård och skola är avgörande för att stärka barnens båda språk och identitet. Sfp vill att den finlandssvenska skolan ska vara konkurrenskraftig och erbjuda den bästa möjliga undervisningen.

För att ge möjlighet för flera barn att börja i svensk skola bör ett starkt stöd för svenskan sättas in redan i dagvården. Föräldrar till barn med en svag svenska behöver information så att de blir medvetna om de krav som kommer att ställas på barnen och hemmet i och med att undervisnings- och skolspråket är svenska. Sfp vill även att skolorna i de tvåspråkiga kommunerna skall ta hänsyn till de tvåspråkiga barnens behov av språkundervisning. Språkbad ger också en god grund för ett levande språk.

Vi får inte heller glömma att svenska barn som redan har en stark språkkänsla skall ha rätt till meningsfull modersmålsundervisning enligt sin kunskapsnivå. Också här måste skolorna ges förutsättningar för en mera diversifierad undervisning.

Till exempel i Helsingfors deltar en stor del av de svenskspråkiga eleverna i de svenska skolorna i den modersmålsbaserade undervisningen i finska.

Vi behöver flera gemensamma kanaler och flera arenor att samlas på. Arenor som på ett naturligt sätt samlar unga som talar samma språk - för att det är roligt. På inflyttningsorter behövs det nya sätt att få kontakt med svenskspråkiga nyinflyttade. Svenska rum och samlingsplatser för vuxna bör skapas

I tvåspråkiga kommuner bör föredragningslistor, webbplatser och övrigt informationsmaterial finnas på båda språken. Olika förvaltningsreformer som genomförts och planeras tenderar att försvaga de svenskspråkigas ställning och service. Språklig konsekvensbedömning bör alltid föregå omorganiseringar av offentlig verksamhet. Kommuner som bedriver en konsekvent och genuin tvåspråkighetspolitik förtjänar att uppmuntras till exempel genom statsbidrag.

Lokal gemenskap

Förutom att kommunen ansvarar för basservicen kan den också bidra till att bygga upp det sociala kapitalet och en lokal gemenskap som ger möjlighet till samhörighets- och hembygdskänsla. Det sociala kapitalet kostar ingenting, men har ett stort ekonomiskt värde. Vi vet att vi på finlandssvenskt håll har ett stort socialt kapital att bygga på. Forskare Markku T. Hyyppä kallar oss "durfolket" som har tätare sociala nätverk, är friskare och lever längre. Vi skingrar ensamhet med vänner i kören, håller kontakt med grannarna och bygger upp nätverk via föreningar och församlingar och vi är föregångare när det gäller kontakter mellan hem och skola. Allt detta skall vi ta vara på.

Kommunen som organisation kan och skall ha en viktig roll i detta bygge, genom att prioritera det människonära och se till att basservicen fungerar för alla. Sfp har lång erfarenhet av detta arbete och kan visa på resultat i de kommuner där vi verkar. Partiet har verkat för kommuninvånarnas bästa i snart hundra år. I många kommuner kommer det att vara en stor utmaning att svara på de växande kraven på service då de ekonomiska resurserna tryter och personalbrist hotar. Vi tror att de här utmaningarna bäst kan lösas i en öppen dialog mellan invånare, beslutsfattare och de anställda i kommunerna.