Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/KD/643

Kristillisdemokraatit

Familjepolitiskt program


  • Puolue: Kristillisdemokraatit
  • Otsikko: Familjepolitiskt program
  • Vuosi: 2002
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

Familjepolitiskt program

Att hålla i famnen, att bry sig om, att ta ett gemensamt ansvar

I familjen förenas omsorg, uppfostran och gemensamt ansvar på ett unikt sätt och därför är famil jen samhällets viktigaste enhet. I familjen skapas grunden för mänskans tillväxt, utveckling och välbefinnande.

Kristdemokraterna vill stärka familjens ställning i samhället genom ändringar i lagstiftning och attityder samt genom ekonomiska lösningar.

Introduktion

Det samhälleliga välbefinnandet baserar sig på att familjerna mår bra. Kristdemokraternas familje politiska program granskar familjens välbefinnande som en helhet: Dit hör, förutom att utreda de ekonomiska behoven, också de nära mänskliga relationer som hör samman med familje-gemenskapen.

Det är i familjen som varje ny medlem i samhället tillägnar sig de flesta handlingsmönstren, grund värdena och attityderna. Därför bör föräldraskapet och omvårdnaden vara föremål för samhällets särskilda uppskattning, omsorg och stöd.

Programmet granskar förutsättningarna för familjens välbefinnande och presenterar åtgärder och sätt på vilka man kan avlägsna eller lindra redan befintliga problem och ömma punkter som före kommer på olika nivåer i samhället. Betoningen ligger emellertid på förebyggande av problemen. Därför är de ämnen som behandlas allt från grundrättigheter till vardagsrutiner.

1. Familjen är mer än kärnfamiljen

Det samhälleliga välbefinnandet baserar sig på att familjerna mår bra. Med familjepolitiska lösningar kan man bygga ett bättre framtida samhälle.

Familjen utgörs av makarna, mamman och pappan och barnet (n), antingen biologiskt eller socialt, samt av ensamförsörjaren och hans/hennes barn. I en vidare utsträckning hör emellertid också far- och morföräldrarna och andra nära släktingar till familjen, även om de inte bor i samma hushåll. Den som bor ensam hör till den här familjen som utgörs av nära anhöriga.

2. Familjen och föräldraskapet

Familjen är samhällets grundenhet vari och varigenom varje ny medlem i samhället tillägnar sig de flesta handlingsmönstren, grundvärdena och attityderna i sitt liv. Framför allt är familjen en arbetsplats och en livsuppgift.

Föräldraskapet är en samhällelig uppgift som hör till vuxenlivet. Det är individens vetskap om att han/hon med eller mot sin vilja fungerar som modell och förebild för barn och ungdom. Att vara en ansvarsfull förälder är en uppgift för alla, oberoende om man har egna barn eller inte.

3. Barnens rättigheter

För ett barn är erfarenheten av rätten att existera mycket fysisk, en erfarenhet det får i famnen där det får mat, tröstas och ges trygghet. Den grundläggande tilliten och den sunda självkänslan bygger på denna erfarenhet.

Samhället har ingen famn, det har endast föräldrarna. Därför bör föräldraskapet och omvårdnaden vara föremål för samhällets speciella uppskattning, omsorg och stöd.

Den psykiska tryggheten innebär för barnet ett föräldraskap där föräldern i praktiken har tid och möjlighet att lyssna, vara närvarande och ta del i barnets liv.

Om föräldrarna belastas av bekymmer och problem som berör familjens utkomst, framtid eller annat som har att göra med att klara sig har de inte längre famnen fri för sina barn. De är upptag na med annat. Samhället måste med stödåtgärder hjälpa dessa familjer och vid behov stöda dem med bistånd av stödfamiljer och fosterföräldrar.

4. Programmets målsättning

De förändringar som samhället genomgår inverkar på familjernas tidsanvändning och innebär på så sätt också utmaningar för familjepolitiken. Kristdemokraternas familjepolitiska program vill ge föräldrarna rum för barnen.

Man kan frigöra föräldrarnas kraftresurser genom att fördela ansvaret mellan de tjänster som familjen och samhället erbjuder och genom att anpassa familje- och arbetslivet samt genom att göra betalningen av bostads- och studielånen mera smidig i enlighet med familjesituationen.

Att bättre sammanjämka arbetets och hemmets krav förutsätter ett flexibelt arbetsförhållande. Förändringar i attityderna är till nytta också för arbetsgivaren, för en familj som mår bra har större arbetsförmåga.

Ett barn som fått mycket kärlek i sin uppväxtmiljö växer i sinom tid till en individ med gemensamt ansvar och ser detta som en kraftresurs i samhället.

5. En heltäckande familjepolitik

Värdegrunden för kristdemokraternas familjepolitiska program är den kristna mänskouppfattningen där varje individ är värdefull som han/hon är, utan förtjänster eller prestationer.

Kvinnor och män är olika, men likvärdiga. De stöder båda varandra, både i och utanför hemmet.

Äktenskapet mellan man och kvinna är den naturliga ramen för samliv. Man bör uppmuntra och med samhälleliga medel stöda äktenskap.

Den heltäckande familjepolitiken innefattar, förutom att utreda de ekonomiska behoven, också de nära mänskliga relationer som hör samman med familjen. Undersökningar som berör barn, familje liv och äktenskap används som hjälp i utvecklandet av familjepolitiken.

6. Gemensamt ansvar i beslutsfattandet

Samhället bör garantera familjerna reella möjligheter att göra val som är till nytta i familjelivets alla skeden. Familjerna bör ha rätt till det stöd de behöver.

Åtgärder:

  • I all lagstiftning bör beslutens inverkan på familjen skilt tas i beaktande, alldeles på samma sätt som man exempelvis beaktar inverkan på miljön.
  • Man bör skapa ett oberoende riksomfattande system med både barn- och åldringsombudsmän. Ombudsmännens befogenheter bör definieras i lag.
  • Man bör satsa på förebyggande familjearbete, såsom t.ex. föräldrafostran.

7. Familjens omvårdnad om barnen och samvaron i vardagen

Familjen är i bästa fall en plats för tillväxt där barnen upplever att de är älskade, där familjemedlemmarna delar på hemarbetet och respekterar och lär sig att ta hänsyn till varandra och där makarna upplever djup tillfredsställelse i sin inbördes relation. Ett gott familjeliv bygger ju på respekt, förtroende och att man kan förlåta varandra.

7.1 Att vara tillsammans i vardagen

Barn och unga behöver och väntar sig från sina föräldrar förutom fysisk trygghet framför allt samvaro i vardagen, växelverkan och handledning. Familjerna bör ha olika möjligheter att lösa detta i familjens olika skeden så att föräldrarna har tid och krafter att sköta sin inbördes relation, sitt föräldraskap och sin fostraruppgift. Hemvård av barn måste ekonomiskt vara ett lika möjligt alternativ för alla barnfamiljer.

Arbetslivet tar tid och krafter. Detta gäller i synnerhet pappor till små barn. I arbetslivet behövs flexibilitet och gemensamma överenskommelser så att situationerna i den arbetandes familj kan skötas också med hänsyn till familjens behov. Då tillgången på arbetskraft minskar har sådana arbetsgivare som anpassar sig efter familjernas krav ett bättre utgångsläge.

Familjen behöver ett skyddsnät runtom. Skyddsnätet kan omfatta både släktingar och vänner, men också grannar. Far- och morföräldrarna är med sin livserfarenhet och som överförare av värderin gar och traditioner en mycket betydande kraftresurs. Barnbarnen ansluter sig genom dem tillkedjan av generationer och kan bygga en egen värdegrund och en egen framtid av sådant som upplevts gott och nyttigt.

Förutom naturliga skyddsnät behövs de skyddsnät som samhället står till buds med. Också dessa bör ha ett mänskligt ansikte och vara sådana att de lätt kan nås.

Dagvården och skolan stöder för sin del hemmens uppfostringsarbete. Också de är för barnen exempel på hur en gemenskap fungerar. I utvecklandet av hemmets, daghemmets och skolans samarbete bör föräldraskapet få sitt rättmätiga värde och möjligheter bör skapas för föräldrarna att dela erfarenheter i grupper med likställda.

Familjer med ett barn som är handikappat, sjukt eller annars behöver särskild vård bör ges rätt till det stöd de behöver. Målsättningen bör vara att alla familjemedlemmar ska kunna leva ett så fullödigt familjeliv som möjligt.

För familjer i kris bör man finna utvägar som är mera mångsidiga än de nuvarande. Organisationer och sammanslutningar som bedriver familje- och äktenskapsarbete bör garanteras det andliga och ekonomiska stöd de behöver. Likaså bör fosterföräldrar få tillräckligt stöd och tillräcklig uppskattning från samhället.

7.2 Familjerådgivning

I familjerådgivningsarbetet borde tyngdpunkten flyttas till förebyggande arbete. Detta gäller speciellt barnfamiljer, vilkas familjeliv är mest krävande och för vilka utmaningarna i arbetslivet är tuffa. Föräldrafostran borde vara en naturlig del av barnrådgivningsverksamheten och för detta borde ett landsomfattande program skapas. Systemet med rådgivning bör utvecklas så att man kan gripa in i eventuella problem i ett tidigt skede.

7.3 Invandrarfamiljer

För att stöda invandrarfamiljernas integration i i samhället behövs fler skyddsnät där också frivilliga som skolats för uppgiften kan fungera. Om integrationsskedet sammanfaller med att ett barn föds är det svårare för mödrarna att gå på språkkurs. Dessa mödrar bör ges rättighet att påbörja kursen vid ett senare tillfälle. Alternativ till språkkurserna bör utvecklas i enlighet med de individuella behoven.

7.4 Familjevåld

Våld i familjen hotar familjens välbefinnande. Våldet kan yttra sig som ringaktning, hot, förödmjukelse, begränsning av rörelsefrihet eller som fysisk misshandel.

Oftast är det kvinnor som är offren, men också barnen lider av att modern blir utsatt för våld. Därför måste man kunna känna igen familjens situation i ett tidigt skede och ge heltäckande hjälp.

Åtgärder:

  • Hemvårdsstödet bör höjas och utvidgas så att det i första skedet omfattar alla familjer med barn under 3,5 år och senare till att omfatta alla familjer med barn under förskolåldern. Man bör också betala tillräckliga syskonförhöjningar.
  • Pappaledigheten bör förlängas till en månad, också i adoptivfamiljer.
  • Man bör utveckla likvärdiga möjligheter för pappan att sköta barn hemma.
  • Det bör bli möjligt att välja familjebeskattning, varvid den förvärvsarbetande förälderns inkomster delas mellan makarna.
  • Pensionen bör ackumuleras också från vårdarbete som gjorts hemma.
  • Arbetsmarknadspolitiken bör utvecklas så att sammanjämkningen av arbets- och familjeliv kan utvecklas på ett balanserat sätt.
  • Man bör skapa en arbetstidsbank där arbetaren kan spara sin årsledighet, annan ledighet samt sitt övertidsarbete och ta ut ledigheten på en gång, vid en tidpunkt som överenskommits med arbetsgivaren.
  • Man bör garantera grundservice som är både tillräcklig och av god kvalitet. Grundservicen bör stöda föräldrarnas uppfostringsarbete. Exempel på sådan service är bl.a. eftermiddags-verksamhet och skolhälsovård för de yngre skolbarnen.
  • Handledning hemma bör ordnas som alternativ till barnskyddsåtgärder.
  • Invandrarfamiljer bör ges tillgång till stödfamiljer.
  • Den ena föräldern i en invandrarfamilj bör kunna bekanta sig med arbete i det egna yrket inom ett år från att han/hon kommit till landet.
  • I upplysnings- och rådgivningsarbetet bör man satsa på att förebygga familjevåld och på att kunna ingripa i ett tidigt skede.
  • Fosterföräldrarnas arbetshandledning och ersättningssystem bör samordnas.

8. Barnets ställning

8.1 Barnet har rätt till båda föräldrarna

För skilsmässobarnens del hotas rätten till båda föräldrarna då föräldrarna bor på skilda orter, då umgängestvister uppstår på grund av en oavslutad skilsmässoprocess eller på grund av att en av föräldrarna inte är kapabel att vara förälder.

Genom att effektivera verksamhetsresurserna för familjerådgivning, barnaskydd, missbrukarvård och mentalvårdstjänster och med effektiverat samarbete kan man medverka till att en eventuell skilsmässa bearbetas av de vuxna så att inte effekterna avspeglar sig på barnen.

Om föräldrarna inte kan träffa sina barn på grund av praktiska hinder bör myndigheterna förhandla med föräldrarna och försöka avlägsna hindren. Dessutom bör myndigheterna noggrant följa med situationen och säkerställa att barnen är fysiskt och psykiskt i trygghet då de träffar sina föräldrar. I umgängestvister bör sanktionerna vara lika för bägge parter. Vid placeringen av omhändertagna barn måste barnets bästa alltid komma i första rummet.

8.2 Det ofödda barnets rättsliga ställning

Rätt till liv är tryggad i Finlands grundlag. Det mänskovärdiga livet börjar i befruktningsögon- blicket och fortsätter tills den naturliga döden inträder. Att respektera och skydda liv måste vara en klar princip också då gränserna för den vetenskapliga forskningen definieras. Kristdemokraterna godkänner inte utnyttjande av embryon och foster som redskap i det vetenskapliga forskningsarbetet och inte heller produktion av extra befruktade äggceller i samband med behandling av barnlöshet.

I Finland görs i medeltal 10 aborter per 51 födda barn. Målet bör vara att behovet att göra abort minskar kännbart och att ingen åtminstone skulle behöva göra abort av ekonomiska orsaker. Sociala aborter uppfyller inte grundlagens kriterium på respekt för individens unika värde.

Kvinnor som överväger att göra abort bör erbjudas alternativ och de bör snabbt kunna få tillträde till en opartisk rådgivning, exempelvis via hälsovården, socialväsendet eller familjerådgivningen. Hormonpreparaten som används för förebyggande av graviditet bör fås endast mot recept.

8.3 Adoption

Adoption är en viktig möjlighet att erbjuda föräldrarnas omsorg för barn som av en eller annan orsak saknar en mänsklig famn.

Åtgärder:

  • Man bör stöda internationell adoption med tillräckliga adoptionsbidrag.
  • Barnets åldersgräns på sju år bör avskaffas i fråga om adoptionsföräldrarnas rätt till föräldraledighet.
  • Man bör stöda möjligheten att adoptera barnet som ett bra alternativ till abort.
  • Par i registrerade parförhållanden bör inte beviljas adoptionsrätt.

9. Barn och ungdom

9.1 Värdebunden skola

Kristdemokraterna har verkat för att dagvårdens, förskolans och skolans fostran och undervisning ska vara bunden till den kristna etiken, som är en viktig del av vår kulturtradition. Vi är övertygade om att majoriteten av befolkningen anser dessa värderingar vara oersättliga i barnets uppväxt- och kulturmiljö. Ingen undervisning i världen är fri från värderingar.

Åtgärder:

  • I hälsokunskapsundervisningen bör inkluderas familjens betydelse som en plats för barnens och ungdomens tillväxt och utveckling. Likaså bör undervisningen innefatta föräldraskap och fostran av barn.
  • Sexualfostran bör vara en helhet där respekt för egna och andras rättigheter och känslor och en sund och ansvarsfull tillväxt på vägen mot vuxenlivet bör ingå.

9.2 Fritid

Föreningar och medborgarorganisationer utgör ett gott tillskott till de möjligheter till fritids-syssel sättning som samhället erbjuder. De vuxna som deltar i barnens och ungdomens fritidsverksamhet bör med eget exempel leda barnen och de unga till sunda levnadsvanor och värderingar.

Samhället bör garantera barnen och ungdomen en nykter levnads- och kulturmiljö där sund tillväxt och utveckling skyddas. I samarbete med hemmet och myndigheter bör man redan i begynnelses kedet ingripa i de svårigheter och problem som barnen och de unga drabbas av.

10. Familjens ekonomiska situation

I skatte- och betalningspolitiken bör de familjepolitiska effekterna beaktas. Det innebär bl.a. att beskattningen bör regleras så att den är smidigt anpassad till familjens nettoinkomster och livssituation.

Forskningen visar att en familj som är fattig är den största riskfaktorn beträffande barnens och familjens utslagning. I alla förhållanden måste man se till att inte båda föräldrarna är arbetslösa samtidigt. En sänkning av momsen på mat gynnar alla inkomstklasser lika mycket.

En övervägande del av de familjer som lever under existensminimum är familjer bestående av ensamförsörjare. Ett bra skyddsnät är emellertid mer än pengar. Följaktligen bör det mänskliga stödets och den praktiska hjälpens betydelse ökas och prioriteras. Detta är speciellt viktigt för de ensamförsörjare som saknar släktingar och andra nätverk. Barnbidragen inklusive syskonförhöjningar är barnfamiljernas kostnadsersättningar som befrämjar barnens ekonomiska jämlikhet inbördes. Därför bör barnbidragen fortfarande vara skattefria och syskonförhöjningarna bör bibehållas.

Barnbidragens realvärde har emellertid minskat på grund av nedskärningar och ökade kostnader. Utgifterna för barnbidrag har gått ner på grund av att de nya åldersklasserna minskat i storlek så den inbesparade delen kan användas till höjningar.

Åtgärder:

  • Momsen på mat sänks från 17 % till 14 %.
  • Moderskaps föräldrapengens miniminivå bör höjas till den lägsta arbetslöshetsersättningens nivå.
  • Barnbidragen bör höjas och betalas också till 17-åringar.

11. Bostads- och miljöpolitik

Bostadens och livsmiljöns trivsel och trygghet har betydelse för individens hälsa och uppförande.

Åtgärder:

  • Man bör åstadkomma en långsiktig bostadspolitik bl.a. så att långfristiga bostadslån och bo-stads lån med låg ränta avskiljs från lån på marknadsmässiga villkor.
  • I planläggningsarbetet bör barnen beaktas så att deras väg till skolan och lekplatsen är trygg och så att de har tillräckligt med lekplatser, klubbutrymmen, möjligheter till friluftsliv osv.
  • Placeringen och omgivningen för olika servicecentra och servicehem bör planeras så att de boen de är trygga.
  • I planläggningsarbetet bör man också bevara områden i naturtillstånd så att barnen och de vuxna kan njuta av naturen och de möjligheter den ger.

12. Familjen i informationssamhället

Samhället utvecklas och teknologiseras hela tiden, vilket medför nya tekniska hjälpmedel bl.a. för spridande av information och för produktion av tjänster. Allt fler tjänster erbjuds via automater och datorer. Detta förutsätter att användarna, också de äldre, lär sig nya färdigheter, eftersom tillgån gen på personlig service av ekonomiska orsaker minskar.

Livslångt lärande bör uppmuntras, eftersom också en äldre mänska kan lära sig nya saker som gör livet lättare. Vi får emellertid inte glömma dem som av en eller annan orsak inte kan dra nytta av denna utveckling utan personlig service måste garanteras inom alla sektorer i samhället

I utvecklandet av informationssamhället bör också beaktas hur framåtskridandet inverkar på barn och ungdom. Vid sidan av den tekniska utvecklingen bör särskild uppmärksamhet fästas på inne hållet. Kristdemokraterna vill att det satsas mer än förut på detta och att man gör val som syftar till att utveckla ett sunt värdesystem. Yttrandefriheten får inte användas till att sprida program och spel som är i strid med sunda värderingar.

Åtgärder:

  • Lagstiftningen bör beakta den verklighet vi lever i. Mänskovärde och skydd av barnen går hand i hand. Det som för ett barn är missbruk av yttrandefriheten är ofta också till skada för vuxna.

13. Då familjen åldras

Att ta hand om åldrande anhöriga är en viktig uppgift i familjepolitiken. Att bo hemma stöds så länge som möjligt, men man måste också kunna erbjuda möjligheter att bo i olika servicehem. För att minska ensamheten bör man sammanföra olika generationer.

Det är viktigt att upprätthålla tillgång på inofficiell hjälp för familjen och att åstadkomma ett fungerande samarbete mellan offentliga tjänster, anhöriga och berörda parter. På så vis stärks samban det mellan familjen och olika generationer, familjekontakten är ju livslång.

Kristdemokraterna godkänner inte dödshjälp. De som befinner sig i livets slutskede bör beredas möjlighet till en naturlig död utan att döden påskyndas och vid behov bör tillräcklig smärtlindring ges. Det är här fråga om mänskliga rättigheter och respekt för livet.

Åtgärder:

  • Stödet för anhörigvård bör förbättras, såväl kvalitativt som kvantitativt.
  • De som sköter en sjuk eller gammal anhörig bör erbjudas möjlighet till kortare arbetsvecka eller till tjänstledighet samt till pensionsskydd.
  • Hemsjukvården bör effektiveras så att också hemmet kan bli en plats där en handi kappad eller sjuk kan få god vård.

Kristdemokraterna i Finland (KD) Kvinno-organisationen rf

Kristdemokratiska riksdagsgruppen