"ALLAS VÅR KOMMUN"

Kristdemokraternas kommunalvalsprogram 2008

Med hjärta i politiken
Kristdemokraterna

INNEHÅLL:

Vår gemensamma hemkommun
Påverkan - delaktighet och sammanhållning
Kommunarbetet i skick - en god personalpolitik garanterar kvalitet
God basservice en hederssak för kommunen
Utbildning och kultur - bildningens grundval
Företagsamhet och sysselsättning ger kommunen livskraft
Planläggning, boende och trafik - nycklarna till en fungerande vardag
Miljö, energi och klimat - kommunens avgörande roll
En balanserad regional utveckling
Huvudstadsregionen - en metropol där människorna är viktigare än strukturerna

[sivunumerointi poistettu]

VÅR GEMENSAMMA HEMKOMMUN

Alla berörs av den service som kommunerna erbjuder. I kommunalvalet är det frågan om dagvård, grundläggande utbildning, hälsovård, åldringsvård, markanvändning, trafik, kulturtjänster och många andra saker som påverkar vårt dagliga liv. När du väljer en kommunfullmäktig väljer du alltså den viktigaste kommunala beslutsfattaren med tanke på ditt vardagsliv.

God livskvalitet förutsätter grundtrygghet. En kristdemokratisk hemkommun ger alla möjlighet att leva tryggt och fullödigt i livets alla skeden.

Vår utgångspunkt är den kristna människosynen. Det innebär att man bryr sig om, tar hand om de svagaste och respekterar allas människovärde. Ett sådant samhälle är tryggt för oss alla.

Människovärdet är alltid viktigare än marknadsvärdet.

Människovärdet är alltid viktigare än marknadsvärdet. Därför vill vi i det politiska beslutsfattandet prioritera en sådan service som är viktig för liv och leverne. Ett exempel är hälsovården. Kristdemokraterna anser att välmående uppstår i människors naturliga närmiljöer, såsom familjen, som stöds av den kommunala basservicen. Vi vill försvara dem som inte kan försvara sig själva. Därför är en kvalitativ service för åldringar, handikappade och dem som behöver barnskydd en hjärtesak för oss.

Vår ideologi innefattar principen om en socialt, etiskt och ekologiskt styrd marknadsekonomi, som erkänner människans äganderätt och företagsamhet som bas för ekonomin. Skatteinkomsterna utgör den största delen av kommunernas inkomster. De är beroende av sysselsättningsgraden och företagens framgång på orten. Som kristdemokrater vill vi uppmuntra till arbete och företagsamhet.

Fullmäktige ansvarar för kommunens ekonomi och verksamhet

Kommunfullmäktige ansvarar för kommunens ekonomi och verksamhet och sköter medborgarnas basservice. Fullmäktige definierar också kommunens verksamhetsidé, värden och centrala mål. I den uppgiften framhävs betydelsen av strategisk planering och beslutsfattande.

För att trygga skatteinkomsterna bör kommunen bedriva en långsiktig och aktiv näringspolitik.

Kommunerna har många uppgifter, men också rättigheter, som till exempel beskattningsrätt. Finansieringen av basservicen är i hög grad beroende av skatteinkomsterna. Fullmäktige fastställer årligen procenten för kommunal- och fastighetsskatten. För att trygga skatteinkomsterna bör kommunen bedriva en långsiktig och aktiv näringspolitik.

Förhållandet mellan stat och kommun

Kommunerna bär huvudansvaret för produktionen av service. Fastän kommunerna har mycket fria händer att organisera servicen på det sätt de anser vara ändamålsenligt, är till och med mer än 80 % av utgifterna lagstadgade. Statsmakten bör för sin del se till att kommunernas skattebas är tillräcklig och statsmaktens egna beslut får inte försvaga den kommunala ekonomin.

Staten deltar i finansieringen av basservicen i form av statsandelar och genom att anvisa en del av inkomsten från samfundsskatten till kommunerna. Samfundsskattens konjunkturkänslighet och statens tröga skatteinkomstutjämning är ett problem för kommunerna.

Under Vanhanens regeringar har statsskulden avkortats, men kommunernas skuldbörda har i motsvarande grad ökat och de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna skärpts. Staten har utökat kommunernas uppgifter utan att bevilja tillräcklig finansiering. Enbart en strukturell reform är inte tillräcklig för att korrigera kommunernas ekonomiska situation.

Den ekonomiska jämlikheten kommunerna emellan håller på att försvinna när den kommunala inkomstskatteprocenten växlar mellan 16 och 21 procent. Ofta är det så att där invånarnas inkomster är lägre än medeltalet och de kommunala skatterna höga är servicen sämre. Det innebär en stor orättvisa mellan dem som bor i olika kommuner. En höjning av inkomstskatteprocenten innebär en ökning av skattebördan för medel- och låginkomsttagare. Som kristdemokrater anser vi denna utveckling vara synnerligen dålig.

Staten bör skapa trygga förutsättningarna för alla kommuner att sörja för finansieringen av basservicen.

Kristdemokraterna betonar objektivitet och rättvisa mellan kommunerna. Staten bör skapa trygga förutsättningarna för alla kommuner att sörja för finansieringen av basservicen. Den jämlika serviceproduktion som grundlagen förutsätter bör tryggas i alla delar av vårt land. Det skall råda balans mellan kommunernas lagstadgade skyldigheter och resurserna för att förverkliga dem.

Kommun- och servicestrukturreformen

Projektet kommun- och servicestrukturreformen (KSSR-projektet) är den största reformen inom den kommunala förvaltningen och servicen i Finlands historia. Kommunerna genomför reformen i samarbete med staten fram till slutet av år 2012. Målsättningen är att stärka kommun- och servicestrukturen och samarbetet mellan kommunerna, främja nya produktionssätt och ordnandet av servicen, förnya kommunernas finansierings- och statsandelssystem samt revidera uppgiftsfördelningen mellan kommunerna och staten.

Målet är att skapa en stabil strukturell och ekonomisk grund för organiseringen och produktionen av den service som kommunerna ansvarar för samt för utvecklandet av kommunerna då befolkningen åldras och arbetskraften minskar. Säkerställandet av den kommunala servicen kommer att av kommunerna förutsätta allt mera av gemensamt anordnaransvar och produktionssätt. Nu krävs beredskap över sektorgränserna både inom kommunerna och mellan kommunerna.

Språkminoriteter får inte glömmas bort.

Enligt kristdemokraterna bör man ha framför allt kvaliteten och tillgången på service för kommuninvånarna samt tryggandet av en direkt demokrati som mål för reformen. Avlägsna trakter och språkminoriteter får inte glömmas bort. I tvåspråkiga kommuner bör man göra en utvärdering av effekterna av förändringarna och en verksamhetsplan för hur tvåspråkig service kan garanteras när omfattande förändringar i servicestrukturen eller kommunsammanslagningar planeras.

Enbart strukturella lösningar och nydragning av kommungränser medför ingen lättnad. Det centrala är en korrigering av kommunernas ekonomiska situation. Samtidigt som statens ekonomi visar ett överskott skär man i kommunerna ner på personalen inom åldringsvården, hemservicen och skolhälsovården, för att inte tala om hur man försummar det förebyggande arbetet. Den planerade statsandelsreformen sköts fram med ett år till år 2010.

Enligt Finlands grundlag och annan lagstiftning bär den offentliga sektorn ansvaret för att ett tillräckligt serviceutbud är tryggat. En central utmaning är att finna arbetstagare så att servicen kan tryggas när den åldrande befolkningens vårdbehov växer. Kvaliteten på servicen och tillräckliga stödformer framhävs särskilt i vården av åldringar, handikappade och de som rehabiliteras inom mentalvården. Kommunen bör utarbeta och godkänna strategiska linjedragningar för organiseringen av offentlig service. Det sker genom verksamhetsområdesanalys och en behovsevaluering av vilken service det lönar sig för kommunen att själv producera och vad man skall upphandlar av andra aktörer.

KSSR-projektet bör förverkligas så att det skapas så öppna, genomskinliga och demokratiskt administrerade samarbetsformer som möjligt. Annars riskerar det uppstå serviceproduktionsformer som har monopolställning, är byråkratiska, skendemokratiska och överkommunala. Där kan tillgången och kvaliteten på servicen komma att lida på lång sikt.

Företag och privata serviceproducenter bör garanteras en jämbördig ställning.

Företag och privata serviceproducenter bör garanteras en jämbördig ställning i konkurrensen med varandra och med kommunens egen produktion vid serviceofferter. Vid personaldimensionering och andra kvalitetskrav bör kriterierna vara enhetliga för både den offentliga och privata sektorn. I stöd-, bidrags-, skatte- och tillståndspolitiken bör objektiviteten garanteras. Prissättningen av kommunens egen produktion bör vara öppen.

Förändringen och tolkningen av konkurrens- och upphandlingsreglerna har för kommunernas del medfört ett sådant marknadstänkande som inte alltid är jämförbart med den offentliga serviceuppgiften, kundernas behov av permanent vårdrelation och kommunernas samarbetssträvanden. En förutsättning för en effektiv konkurrensutsättning är en sakkunnig upphandlingspolitik. Då kan man få den bästa nyttan av förhållandet mellan kostnad och kvalitet för respektive behov. Också den allt vanligare beställar-producentmodellen kräver av de förtroendevalda en klar definiering och utvärdering av målen.

PÅVERKAN - DELAKTIGHET OCH SAMMANHÅLLNING

Kommunalt självstyre innebär att invånarna har rätt att påverka sitt samhälles framtid. En av kristdemokratins grundpelare är subsidiaritets- eller närhetsprincipen. Beslutsfattandet bör föras så nära människorna som möjligt. Fastän de finländska kommunerna varierar i storlek, från några hundra till en halv miljon personer, är det kommunala beslutsfattandet ändå en praktisk närdemokrati.

För att demokratin skall vara en äkta demokrati bör den vara så direkt som möjligt. Väljarna bör direkt kunna påverka besluten genom sina valda representanter. Därför stöder vi en direkt medborgardemokrati.

Kristdemokraterna binder inte sina fullmäktigeledamöter genom gruppdisciplin.

Kristdemokraterna binder inte sina fullmäktigeledamöter genom gruppdisciplin och våra beslutsfattare strävar alltid till att lyssna till kommuninvånarnas åsikter. När förvaltningen kännetecknas av öppenhet och genomskinlighet och tjänsteinnehavarnas och de förtroende valdas bindningar är offentliga, uppstår hos kommuninvånarna förtroende för det kommunala beslutsfattandet. När tjänster besätts bör kompetens vara det avgörande kriteriet.

Vi vill främja kommuninvånarnas direkta påverkningsmöjligheter och deras tillgång till information i beslutsfattandet. Kommuninvånarna bör ha möjlighet att ge respons, ställa frågor och möta tjänsteinnehavare och beslutsfattare vid t.ex. frågetimmar och invånarkvällar. Kommuninvånarna bör informeras om rätten att komma med initiativ och behandlingstiden bör försnabbas. Man bör kunna påverka ärendena redan i beredningsskedet. Förtroendevalda som utsetts genom val borde spela en större roll i styrningen av beredningsprocessen. I beslutsfattandet skall man också i mån av möjlighet bedöma konsekvenserna för människan eller använda den så kallade IVA-metoden, som utreder beslutsalternativen i en vidare bemärkelse än enbart utgående från direkta kostnadseffekter.

Barns och ungdomars möjligheter att delta i beslutsfattandet bör förbättras genom att ungdomsfullmäktiges ställning och beslutande makt förstärks.

I den kommunala förvaltningen bör man följa principen om att på alla plan lyssna till invånarna. Fullmäktige bör också få en utredning över hur kommuninvånarnas röst har beaktats i förvaltningen. Målet skall vara en politisk kultur där samarbete betonas och kommuninvånaren får uppleva att han har möjligheter att påverka och där samarbetet mellan tjänstemän och förtroendevalda fungerar. Barns och ungdomars möjligheter att delta i beslutsfattandet bör förbättras genom att ungdomsfullmäktiges ställning och beslutande makt förstärks. Boendeföreningar, barnombuds-, handikapp-, invandrar- och äldreråd är värdefulla samarbetspartner när ärenden bereds.

I en internationell värld har betydelsen av lokal förankring och sammanhållning fått ett nytt värde. Aktiva boende- och byaföreningar, medborgarorganisationer, hobbyföreningar och församlingar utgör en resurs och samarbetspartner för varje kommun. Kommunen bör främja medborgarorganisationernas verksamhet på sitt område. De bidrar till att öka kommuninvånarnas trivsel och intresse för frågor på den egna boningsorten.

En kristdemokratisk hemkommun är ett samhälle som tar sina invånares behov på allvar och svarar på dem.

KOMMUNARBETET I SKICK - EN GOD PERSONALPOLITIK GARANTERAR KVALITET

Kommunerna är viktiga arbetsgivare. Välfärdsservicen skapas med hjälp av över 400 000 yrkesutövare. Merparten av kommunernas budget utgörs av arbetskraftskostnader. Ledarskap och personalpolitik har således en avgörande betydelse.

Kommunens egen produktion av kvalitativ service förutsätter en satsning på personalen. Kollektivavtalen och tjänstekollektivavtalen samt lagstiftningen anger ramarna, men en kommun som bryr sig om personalens välmående och tillgången på personal satsar mera.

Inom många kommunala servicesektorer lider man redan nu brist på utbildad arbetskraft.

Inom många kommunala servicesektorer lider man redan nu brist på utbildad arbetskraft. I framtiden behöver vi flera yrkeskunniga arbetstagare inom hälsovården, äldreservicen, skolor och daghem. Visstidsanställningar och permitteringar ökar inte attraktionen för kommunalt arbete i konkurrensen om den minskande arbetskraften. För att klara sig med den privata sektorn måste de kommunala arbetsförhållandena fås i skick vad gäller stadigvarande anställning, avlöning, arbetsförhållanden, personaldimensionering och trygghet i arbetet. Man bör se till att den åldrande personalen inom den offentliga sektorn orkar i sitt arbete, samtidigt som möjligheterna att utvecklas och göra karriär i arbetet förbättras.

Välmående i arbete är ett resultat av till exempel meningsfullt innehåll, lämplig kravnivå, arbetstagarens möjligheter att påverka och utvecklas, stimulerande arbetsmiljö och ett gott ledarskap. Jäkt, arbetsstress och trötthet bör tidigt kunna identifieras och brytas för att personalen skall orka i sitt arbete. Kristdemokraterna anser att kommunen som arbetsgivare skall vara familjetillvänd främja arbetstagarnas möjligheter att kombinera familjelivets krav med arbetslivet.

Kostnadsinbesparingar och konkurrensfördelar skall inte sökas genom överföring av arbetstagare till sektorer med förmånligare kollektivavtal eller genom prutning på fortbildning eller genom rekommendationer om personaldimensionering. När produktiviteten mäts bör man också göra en helhetsbedömning av servicens välfärdseffekter, kvalitetsfaktorerna och kostnadseffekterna.

De kristdemokratiska kommunala beslutsfattarna bär sitt ansvar för personalens välmående. En god kvalitet uppnås inte utan långsiktig och god personalpolitik.

GOD BASSERVICE - EN HEDERSSAK FÖR KOMMUNEN

Vi vill betona kommunens uppgift som organiserare av kvalitativ basservice. En god basservice skall vara en hederssak för kommunen.

I förebyggandet av utslagning anser vi det vara viktigt med en planmässig och långsiktig barn- och ungdomspolitik.

Kommuninvånarnas vardag bör vara trygg, specialgruppers och åldringars självverksamhet skall stödas i deras egen livsmiljö och de sämre lottade tas om hand. Handikappservice, mental- och missbrukarvård samt preventivt arbete bör utvecklas. I förebyggandet av utslagning anser vi det vara viktigt med en planmässig och långsiktig barn- och ungdomspolitik. Utbudet av service för den åldrande befolkningen skall vara mångsidigt och vårdplatser som svarar mot åldringarnas kondition bör inrättas. Vi vill utveckla närståendevården till ett verkligt alternativ till anstaltsvården.

Hälsovårdstjänster och främjande av hälsan

Varje kommuninvånare bör garanteras rätten till kvalitativa hälsovårdstjänster. Primärvården utgör basen för hela hälsovården. Trots de positiva effekterna av lagen om vårdgaranti har köerna till specialsjukvården igen vuxit på sina håll under de senaste åren. Väntan på operation eller vård, arbetsoförmåga och nedsatt funktionsförmåga åsamkar samhället stora kostnader, till exempel i form av sjukdagpenning eller behov av anstaltsplats. Trycket på specialsjukvården beror delvis på brister i primärvården. Ett ökat samarbete mellan sjukhusen, den öppna vården och primärvården är viktigt för patienten och också ekonomiskt förnuftigt. Tyngdpunkten bör förskjutas från specialsjukvården till primärvården, från anstaltsvård till öppenvård, från åtgärdande vård till förebyggande vård. Vi anser en reform av lagstiftningen vara viktig för att onödiga hinder mellan primärvården och specialsjukvården skall kunna elimineras. Arbetet på hälsovårdscentralerna kräver en reform för att arbetsmiljön skall bli lockande och attraktiv. Målsättningen bör vara att lyfta upp hälsocentralsystemet ur ett närapå kristillstånd och ge det dess rätta värde.

Hälsofrämjande bör vara en del av kommunens verksamhet, allt från undervisning till idrott och socialväsende och från samhällsplanering till byggande.

Förebyggande hälsovård, hälsofrämjande och förändring av levnadsvanor bör få en central plats. Hälsofrämjande bör vara en del av kommunens verksamhet, allt från undervisning till idrott och socialväsende och från samhällsplanering till byggande. Målsättningarna bör skrivas in i kommunens strategi och konkretiseras som mål och uppgifter inom förvaltningsenheterna. Utvecklandet av mångsidiga idrottsmöjligheter, information till elever om hälsosamma kostvanor, tillgång till regelbunden skolhälsovård och åldringars möjligheter till friluftsliv som en del hemservicen är exempel på förebyggande verksamhet.

Det hör till kommunens uppgifter att möjliggöra hälsosamma val och stärka de hälsofrämjande bakgrundsfaktorerna. På samma gång minskar man på skillnaderna i hälsotillstånd mellan olika befolkningsgrupper. I dagens läge framträder dessa skarpt då det också inom hälsovården finns ett rättviseunderskott beträffande hälsovårdstjänster för dem som står utanför arbetslivet. Genom hälsofrämjande åtgärder är det möjligt att uppnå betydande inbesparingar inom den offentliga ekonomin och det viktigaste av allt, en märkbar förbättring av människors livskvalitet. Att rätta till problemen i efterhand är alltid dyrare än att förebygga dem. Vid hälsocentralerna bör man grunda rådgivningsbyråer för vuxna för att effektivera det preventiva arbetet.

I räddningsnämnderna, som numera oftast är gemensamma för flera kommuner, bör man beakta nödcentralernas serviceberedskap. Tjänstemännen på nödcentralerna bör sätta sig in i de lokala särdragen och förbättra sin beredskap att betjäna på båda inhemska språken. Räddningsväsendet bör försäkra sig om personalens funktionsförmåga.

Stöd till familjerna

Barns och ungdomars välmående bör främjas genom ett nära samarbete mellan förvaltningsenheterna. I fostran och utbildning är en god kvalitet på servicen den bästa problemförebyggande faktorn. Föräldrar bör få stöd i sitt föräldraskap och att i fostran sätta gränser.

I fostran och utbildning är en god kvalitet på servicen den bästa problemförebyggande faktorn.

Vi vill erbjuda familjerna olika alternativa dagvårdsmöjligheter. Speciellt bör man uppmuntra till att vårda barn under tre år i hemmet. I synnerhet i tvåspråkiga kommuner och kommuner med en språklig minoritet skall man sporra till språkbad i dagvården och skolan. För att effektivera stödformerna bör servicen till barnfamiljerna administrativt och funktionellt samlas under ett och samma tak.

Handikappservicen bör utvecklas genom att de handikappade stöds i sin självverksamhet och deras utbildning stimuleras. Också de handikappades familjer bör aktivt ges stöd för att orka.

I tvåspråkiga kommuner bör man garantera omvårdnadstjänster och vårdservice på båda språken.

Vi vill trygga tillgången på vårdplatser för sjuka och åldrande kommuninvånare utgående från deras behov för tillfället, men också alternativa vårdplatser. I tvåspråkiga kommuner bör man garantera omvårdnadstjänster och vårdservice på båda språken och sträva till att ta modersmålet i betraktande vid placering på anstalter eller avdelningar. När åldringar placeras i vård bör man ta hänsyn till möjligheterna att få besök av sina anhöriga.

Hemmaboende bör stödas så länge det för åldringens del är tryggt. Man bör regelbundet följa med hur de åldringar som bor ensamma hemma mår och med olika metoder, såsom väntjänst, förhindra depression och utslagning. Kvaliteten och tryggheten i vården bör garanteras både för åldringar som bor hemma och på anstalt. Den som hemma sköter sina anhöriga har rätt till skälig ersättning. Anhörigvårdarnas stödservice är viktig för att de skall orka och kunna utnyttja rätten till lediga dagar, vilket kunde ske genom bland annat ett avbytarsystem. Även den offentliga hälsovårdssektorn behöver hospicehem som kan erbjuda god vård.

Förhindrande av utslagning

Ett problem i vårt samhälle är utslagning och man bör i tid angripa dess orsaker. Ett samhälle som kännetecknas av ojämställdhet skapar illamående och otrygghet.

I värsta fall förs arbetslöshet, fattigdom och förfördelning vidare från generation till generation. Utslagningens spiral måste brytas och fattigdom som drabbar barn förhindras genom stöd till familjerna. Genom förebyggande familjearbete kan man angripa problemet med det ökande antalet omhändertagna barn. Hemservicen bör betraktas som ett förebyggande barnskyddsarbete genom vilket man kan stöda hela familjen. Utslagna föräldrars förmåga att hjälpa sitt barn är minimal när de har förlorat kontrollen också över den egna livssituationen.

Allt större uppmärksamhet bör fästas vid missbrukare, mentalvårdspatienter och deras anhörigas situation.

Allt större uppmärksamhet bör fästas vid missbrukare, mentalvårdspatienter och deras anhörigas situation. Ett intensivare samarbete mellan social- och hälsovårdssektorn är speciellt viktigt vid vård av dessa patienter. Enbart med pengar löser man inte de utkomstrelaterade problemen. Man måste ta sig an arbetslösheten, drogproblemen och de mentala problemen som utgör de bakomliggande faktorerna. Vad gäller skapandet av så kallad övergångsarbetsmarknad, som är avsedd för de mest svårsysselsatta, vilar det största ansvaret på samarbetet mellan socialväsendet, arbetskraftsbyråerna och tredje sektorn i kommunen. Kommunen bör särskilt stöda de ungas, långtidsarbetslösas, handikappades och invandrarnas sysselsättning. I skuldrådgivningen bör man fästa särskild uppmärksamhet vid de ungas livskompetens.

Antingen det är frågan om en akut krissituation eller ett långvarigt behov är det lika viktigt att fästa uppmärksamhet vid att den sociala servicen fungerar snabbt och friktionsfritt.

Förebyggande och identifiering av våld i närrelationer bör förbättras. Kommunerna bör ha en fungerande socialdejour som ledigt och snabbt fungerar i samarbete med polisen, kristjänsten, skyddshemmen och barnskyddet. Också våldsverkaren bör få stöd för att våldsspiralen skall kunna brytas. I kommunerna bör det finnas en ansvarsperson som koordinerar ett smidigt samarbete mellan olika aktörer och ser till att alla myndigheter och aktörer känner till hela vårdkedjan och de uppgifter och det ansvar som varje del i kedjan har.

Kommunen bör särskilt satsa på att förhindra drog- och missbrukarproblem bland barn och unga och se ett drogfritt liv som en positiv sak. När olika parter samarbetar kan man effektivt och snabbt kan gripa in vid missbrukarproblem. Den uppföljande vården och stödet till familjerna är viktiga. Detta kräver kompanjonskap, samarbete och långsiktig barnpolitik av alla som arbetar bland barn. Därför är vår målsättning att varje kommun skall få ett barn- och ungdomspolitiskt program som alla tillsammans förverkligar.

Invandrare

Vid behov bör kommunen utarbeta ett integrationsfrämjande program tillsammans med invandrare, medborgarorganisationer, parter inom arbetslivet och andra lokala krafter. Det skulle aktivera invandrarna att själva delta i gemensamma angelägenheter och göra dem mera hemmastadda på den nya orten. I de lokala integrationsfrämjande programmen bör man fästa speciell uppmärksamhet vid att stöda de unga invandrarnas studier och sysselsättning samt möjligheter att utöva hobbyer, till exempel genom att erbjuda utrymmen. Integrationen bör skötas bra så att det inte bland invandrarna uppstår grupper av utslagna.

Vid behov bör kommunen utarbeta ett integrationsfrämjande program tillsammans med invandrare, medborgarorganisationer, parter inom arbetslivet och andra lokala krafter.

För att öka interaktionen mellan invandrarna och den lokala befolkningen bör man informera om kommunens verksamhet bland invandrarna. Kommunen skall vara en modell för mångkulturellt samarbete genom aktiv anställning av invandrare.

UTBILDNING OCH KULTUR - BILDNINGENS GRUNDVAL

Vi vill slå vakt om en högklassig utbildning, timresursens nivå, kvaliteten på skolornas andliga arbetsmiljö och en mångsidig inlärningsmiljö. I skolorna bör eleverna ges tillräckligt med stöd och handledning i inlärningen. Vi anser att det är viktigt med samarbete mellan arbetsliv och utbildning, möjligheter till fortsatt utbildning och främjande av livslångt lärande samt nätverkssamarbete mellan universiteten och högskolorna.

Högklassig bildning är en framgångsfaktor

Vi framhåller betydelsen av en omfattande och högklassig bildning som en framgångsfaktor för vårt samhälle. Utbildningen skall stöda en inlärning genom förståelse, personlighetsutvecklingen och utvecklingen till samhällsmedborgare. Utbildningens värdegrund bör bygga på vår nationella, kristna tradition och utgående från den grunden erbjuda beredskap att möta andra kulturer och religioner. En högklassig skolundervisning i den egna religionen stöder barnens och ungdomarnas levnadskonst och höjer toleransen och det etiska tänkandet.

Samarbetet med eleverna och deras föräldrar bör utökas när det gäller läroplansarbete, utvärdering och praktiskt undervisningsarbete.

Utbildning förhindrar också utslagning. Timresursens nivå i utbildningen är beroende av de ekonomiska resurser som kommunens beslutsfattare anslår. I undervisningen bör man också se till att hela åldersklassen får tillräcklig beredskap att behärska informationsteknologin. Samarbetet med eleverna och deras föräldrar bör utökas när det gäller läroplansarbete, utvärdering och praktiskt undervisningsarbete.

Undervisningens kvalitet och en trygg inlärningsmiljö

Skolan skall ge alla elever tillräckligt stöd och främja barnens och ungdomarnas välmående i skolan. Utbildningen skall också ge dem färdigheter i livskompetens och social interaktion.

Det kommunala skolnätet och skolskjutsarna skall för elevernas del fungera. Som regel skall den grundläggande utbildningen och förskolan bibehållas i form av närservice på kort och tryggt avstånd från barnets hem.

Undervisnings- och daghemsgrupperna bör bildas så att var och en kan bemötas som individ och få handledning i inlärningen. I synnerhet bör specialelevernas och invandrarnas behov beaktas när man besluter om gruppstorlekarna.

Skolornas andliga arbetsmiljö bör utvecklas så att man motverkar mobbning och orkar i sitt arbete. Det är skäl att i arbetshandledningen uppmärksamma lärarnas många gånger vidgade arbetsbeskrivning och satsa på fortbildning och utvecklande av arbetskollektivet. Man bör avstå från permitteringar av personalen inom undervisningen.

Skolhälsovården är det centrala och första instrumentet i förebyggande av avbruten skolgång.

Elevvårdsarbetet och skolhälsovården bör ges tillräckliga resurser. Skolhälsovården är det centrala och första instrumentet i förebyggande av avbruten skolgång, vid ingripande i den tilltagande övervikten hos barn, i den tidiga upptäckten av psykiska, sociala och rusmedelsproblem samt vid upptäckten av andra problem som inverkar på hälsan och skolgången.

I förskoleundervisningen är det viktigt att se till att barnets hela personlighet stöds och undervisningen skall stöda barnets individuella behov och beredskaper. Inlärningsmiljön bör vara mångsidig och erbjuda alternativ. Man bör se till att elever med främmande modersmål får tillräckliga språkliga färdigheter. Vi vill uppmuntra skolorna att starta utbytesprojekt med inhemska skolor med ett annat arbetsspråk. Vi anser det vara viktigt att det läroplansmässiga och pedagogiska samarbetet mellan förskolan, småbarnsfostran och skolan utvecklas.

Kommunens ungdoms- och hobbyverksamhet bör planeras så att verksamheten erbjuds speciellt under eftermiddagar, så att familjerna får mera gemensam kvällstid.

Samarbete mellan utbildning och arbetsliv

I all utbildning bör eleverna ges stöd så att de klarar av den ständiga förändringen och kan planera sin uppväxt och sina studier. Studiehandledningen i gymnasierna bör tryggas genom tillräckliga resurser. Handledning i studier och karriär förhindrar utslagning, förkortar utbildningstiden och höjer utbildningsnivån. Att fördela studierna över en längre tid passar många elever, men utmanar också den egna planeringen och ansvaret. I de klasslösa gymnasierna bör man utveckla samhörighetskänslan och verksamhetsformer som stöder den sociala utvecklingen.

Handledning i studier och karriär förhindrar utslagning, förkortar utbildningstiden och höjer utbildningsnivån.

Undervisningen i såväl gymnasier som yrkesläroanstalter bör främja det livslånga lärandet och ge en god grund för arbetslivet och fortsättningsstudier. Vi anser de studiemöjligheter som folkhögskolorna erbjuder vara viktiga. Via medborgar- och arbetarinstitut och annan vuxenutbildning bör man stöda studiemöjligheterna för människor i arbetsför ålder och för äldre.

Samarbetet mellan utbildning och arbetsliv bör förstärkas genom att stöda läroavtalsutbildning, möjligheter till fortsatta studier för dem som är i arbetsför ålder och omskolning som motsvarar utvecklingen i arbetslivet. Arbetspraktik och inlärning i arbetet bör backas upp vad gäller specialgrupper. På samma sätt är det viktigt att ungdomar säkras sommararbete och praktikplatser i kommunen.

Yrkeshögskolornas kontakter till regionens näringsliv och kommunerna bör fortsättningsvis utvecklas för att främja kunskapsbehoven och sysselsättningen.

De lokala och regionala beslutsfattarna bär ett stort ansvar för utvecklingen av yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna eftersom majoriteten av läroanstalterna och högskolorna upprätthålls av kommunerna och av dem styrda samfund. Yrkeshögskolornas kontakter till regionens näringsliv och kommunerna bör fortsättningsvis utvecklas för att främja kunskapsbehoven och sysselsättningen. I områden där det saknas universitet bör man satsa på nätkontakter till universitet och högskolor.

I utbildningen bör man satsa på yrkeskunnande: målsättningen är en kunnig och högklassig arbetskraft. I framtiden kommer allt fler att studera och lära sig vid sidan av sitt arbete, vilket fördjupar samarbetet mellan läroanstalter och högskolor.

Kultur och motion

Biblioteken är en del av kommunens avgiftsfria basservice. Ett väl utrustat och brett utlåningsmaterial stöder det livslånga och kontinuerliga lärandet. Bibliotekens resurser som komplement till medborgarnas datanätservice bör förstärkas.

I stödjandet av den lokala identiteten och det goda livet har kulturservicen en viktig uppgift. Den förstärker den andliga välmågan och vidgar vår bild av skeendena i världen och vår omgivning. Målsättningen för kulturservicen skall vara att utveckla en sund medborgare som bryr sig om sina medmänniskor och sin omgivning. Ungdomskulturen bör förmedla värden som stöder ett sunt liv och en balanserad andlig utveckling. Klubbar, nätcaféer m.m. som verkar i ungdomsutrymmen skall erbjuda de unga drogfria platser för samvaro.

Mångsidiga motionsmöjligheter för kommuninvånarna bör förstärkas. Enbart skolgymnastiken räcker inte till för att trygga barns och ungdomars fysiska kondition. Kommunerna bör förbinda sig till att i bostadsområden hålla idrottsanläggningarna i skick. Allt större uppmärksamhet bör fästas vid den åldrande befolkningens och specialgruppers rörelsebehov och vid främjandet av deras möjligheter till motion.

FÖRETAGSAMHET OCH SYSSELSÄTTNING GER KOMMUNEN LIVSKRAFT

En framgångsrik företagsverksamhet är en grundförutsättning för livskraft i varje kommun, region och landskap. Kommunerna har i allt större utsträckning möjlighet att i serviceproduktionen dra nytta av företag och den tredje sektorn och samtidigt skapa nya företag i kommunen. När servicen produceras på ett ändamålsenligt sätt tryggas kommuninvånarnas välmåga och kvaliteten på servicen. Detta förutsätter en skicklig upphandlings- och samarbetspolitik, som möjliggör små och medelstora lokala företags tillväxt och utveckling genom att dessa beaktas när man bestämmer pris-, mängd- och kvalitetskriterier vid offertbegäran. En mångsidig näringsverksamhet är en förutsättning för förhindrande av regional och social ojämlikhet och för att hela Finland skall bevaras livskraftigt.

En mångsidig näringsverksamhet är en förutsättning för förhindrande av regional och social ojämlikhet och för att hela Finland skall bevaras livskraftigt.

Kommunerna bör satsa på en långsiktig näringspolitik som tryggar sysselsättningen i regionen och företagens utvecklingsmöjligheter. Genom sin näringspolitik bör kommunen aktivt skapa resurser för ungdomsverkstäder och företagskuvöser. Det centrala i näringspolitiken är trovärdighet och förutsägbarhet. Kommunen skall aktivt medverka till att logistik- och datakommunikationsförbindelser samt miljövården står till företagarnas förfogande. Kommunens konkreta satsningar på företagens verksamhetsförutsättningar skall samtidigt vara rättvisa. De kommunala beslutsfattarna har ett stort ansvar för utvecklandet av konkurrenskraften på orten. Vi anser det vara viktigt att det råder en företagarvänlig atmosfär i kommunerna. I varje kommun bör det också finnas ett näringspolitiskt program som är ajour med tiden och där också företagarna har hörts vid utformningen.

De kommunala beslutsfattarna har ett stort ansvar för utvecklandet av konkurrenskraften på orten.

Kommunens uppgift består i att koordinera och aktivt följa med näringslivet i området. Arbetsfördelningen måste vara klar: kommunen skapar förutsättningar och stabilitet, företagen agerar och producerar. Den regionala näringsrådgivningen som gäller internationella frågor och EU-frågor, såsom avtalsärenden, bör utökas. För att förbättra kommuninvånarnas välmåga, servicens effektivitet, förutsättningarna för sysselsättning och företagsamhet bör kommunen främja det regionala samarbetet mellan kommuner och olika myndigheter. En livskraftig kommun inriktar sig på samarbete såväl inom kommunen som mellan kommunerna.

PLANLÄGGNING, BOENDE OCH TRAFIK - NYCKLARNA TILL EN FUNGERANDE VARDAG

Planläggning, tomtpolitik och kommunalteknik är centrala faktorer i skapandet av boendemiljöer i kommunerna. På landskaps- och generalplansnivå kan man reglera samhällsstrukturen och genom planläggning trafiken och behovet av samhällsteknik. För att markanvändningen och styrningen av trafiken skall lyckas förutsätts kommunalt samarbete och klara strategier. Boende och trafik bör planeras parallellt så att människor lätt kommer till sina arbeten och studier och kan använda sig av servicen. I planläggningen bör man långsiktigt ta i betraktande företagarnas behov, bland annat behöver det finnas ett rikligt utbud av industritomter och nödvändig kommunalteknik. Genom planläggning och fungerande kollektivtrafikförbindelser vinnlägger man sig om livskraftiga centra.

Planläggning, tomtpolitik och kommunalteknik är centrala faktorer i skapandet av boendemiljöer i kommunerna.

I kommunens bostadspolitik bör man betona ett tryggt och trivsamt boende. Genom kvalitativt byggande, effektiv övervakning och rätt utförd fastighetsskötsel kan negativa hälsoeffekter förhindras. Bostadspolitiken bör vara flexibel och möjliggöra val i olika livssituationer. Speciellt i tillväxtcentra bör man kunna erbjuda hyresbostäder till rimliga priser och genom tomtpolitiken stöda familjers möjligheter att bygga småhus. När man bedömer kommunens hyresbostadsbestånd bör man beakta balansen mellan utbud och efterfrågan, hyresbostädernas användningsgrad och konkurrenskraft beträffande pris och kvalitet, cirkulationen av boende samt hyresintäkternas och kreditförlusternas omfattning. För familjeboende bör också förmånliga egnahemshus för uthyrning produceras. I planeringen av boendemiljön är trygghet och frihet från hinder till nytta för invånare i alla åldrar samt för specialgrupper vars mångsidiga boendeservice man också annars bör vinnlägga sig om. Vid tillståndsförfarande angående fritidsbostäder bör man redan på förhand beakta en potentiell åretruntanvändning och en framtida förändring av bostaden till egentlig bostad.

Speciellt i tillväxtcentra bör man kunna erbjuda hyresbostäder till rimliga priser och genom tomtpolitiken stöda familjers möjligheter att bygga småhus.

Goda, fungerande trafikförbindelser är viktiga för kommunernas livskraft. Trafiklederna bör hållas i skick, leder för lättrafik tryggas och underhåll av privata vägar underlättas genom höjda bidrag. Med hjälp av regional planering kan man försäkra sig om en fungerande kollektivtrafik också över kommungränserna. Vad gäller trafiken och dess infrastruktur och service bör den utvecklas i hela landet och regionalt fungerande förbindelser garanteras. Genom en god planering av markanvändningen kan motionsbehoven i allt högre grad skötas till fots, på cykel eller genom kollektivtrafik. Kollektivtrafiken bör utvecklas och dess attraktion ökas genom större biljettstöd än i dag. Biljettsystemet för kollektivtrafiken borde förenhetligas.

MILJÖ, ENERGI OCH KLIMAT - KOMMUNENS AVGÖRANDE ROLL

Det är kommunens uppgift att tillsammans med invånarna värna om hälsosamheten, tryggheten och trivseln i boendemiljön. Kommunens tekniska service skapar den fungerande vardagen. Kommunen ansvarar för energi- och vattenförsörjningen, avfallshanteringen, gatuunderhållet, trafikarrangemangen och belysningen. Kommunen skall se till att denna service produceras på ett miljöbesparande sätt. Kommunen bör främja energieffektivitet och hållbar utveckling både inom den egna organisationen och bland invånarna, till exempel genom att minska uppkomsten av avfall och främja sortering. Kommunen kan också genom sin upphandlingspolitik påverka att hållbara produkter och tjänster som är miljövänliga och har en lång livslängd blir allmännare.

Kommunen bör främja energieffektivitet och hållbar utveckling både inom den egna organisationen och bland invånarna.

Omsorgen om miljön är en uppgift för hela kommunens organisation, för kommunplaneringen, serviceproduktionen, skolorna, daghemmen och administrationen. Förutom en miljöplan bör varje förvaltningssektor göra upp sina egna miljömålsättningar och utvärdera hur de förverkligats. Kommunen bör på sitt område främja skyddandet av luft, vatten och skogarnas mångfald och genom denna verksamhet stöda uppnåendet av internationella miljömål. I stadsbyggande bär man bevara grönområden som rekreationsområden och spara stränder för gemensam rekreation.

De närmaste årens största utmaning för miljövården är klimatförändringen. I egenskap av energiproducenter och konsumenter kan kommunerna på ett märkbart sätt påverka uppkomsten av växthusgasutsläpp. Genom samhällsplaneringen påverkar kommunerna till exempel de utsläpp som föranleds av medborgarnas behov att röra sig. Koldioxidutsläppen från de tolv största städernas energiproduktion utgör ca 15 procent av landets sammanlagda utsläpp. Kommunens egen energianvändning och lokalsamhällenas avfallshantering skapar en andel av växthusgasutsläppen som är av storleksordningen 10-12 procent.

Trafikens andel av utsläppen utgör en femtedel. Trafikmängden kan minskas och förutsättningarna för kollektivtrafik förbättras genom ett förtätande av stadsstrukturen. Med tanke på minskandet av utsläppen är det väsentligt att nya bostadsområden planeras så att ordnandet och användandet av den offentliga trafiken samt utbyggnaden av och anslutningen till fjärrvärmenätet blir ett ekonomiskt attraktivt alternativ både för dem som står för serviceutbudet och för invånarna. Kommunerna påverkar klimatförändringen genom sin egen energianvändning. Den allt dyrare energin lockar kommunerna att spara på energikostnaderna. I de kommunala byggnaderna, såsom skolor och sjukhus, uppskattar man att det finns möjlighet att spara över 10 procent på uppvärmningen och 6-8 procent på elförbrukningen. Detta är i praktiken pengar som i dagens läge går upp i rök. Några framtida utsikter om energiprissänkningar finns inte heller.

Varje kommun bör arbeta på att spara energi.

Varje kommun bör arbeta på att spara energi. Kommunernas energiprogram och energieffektivetsavtal främjar energisparande åtgärder och ibruktagande av förnyelsebara energikällor. I till exempel Tammerfors uppnådde man tack vare ett systematiskt energisparande en ekonomisk nytta på 2,5 miljoner euro år 2005. Energirådgivningen för invånare och företag borde effektiveras genom bland annat energikanslier och miljöcentraler grundade av kommuner och landskap.

Kommunerna är stora energiproducenter. Av hela Finlands elbehov producerades år 2005 ca 15 procent av kommunens egna energianläggningar eller energibolag. Kommunernas andel av områdes- och fjärrvärmeproduktionen är över 80 procent. Genom lämpliga val av bränslen har kommunerna möjlighet att producera miljövänligare el och värme. När elenergin blir dyrare och fjärrvärmenätet växer ökar förutsättningarna för samproduktion av el och fjärrvärme också i mindre enheter. För att minska utsläppen av växthusgaser och åtgärda bristen på utrymme för avstjälpningsplatser kommer avfallsförbränningen i energiproducerande syfte att bli allmännare. Detta är acceptabelt när avfallet lämpar sig för energi och man sålunda undviker till exempel långa transporter som belastar miljön.

Ett effektivt utnyttjande av förnyelsebara energiresurser är viktigt av både ekologiska och sysselsättande skäl.

Ett effektivt utnyttjande av förnyelsebara energiresurser är viktigt av både ekologiska och sysselsättande skäl. Energieffektiviteten bör ökas och ibruktagande av den inhemska förnyelsebara inhemska energin främjas. Man borde fullt ut utnyttja de möjligheter som finns att med hjälp av trä-, torv- och annan bioenergi regionalt skapa arbete och småföretag. Detta borde kommunerna ta i betraktande i sin energiproduktion, bland annat beträffande fliskraftverk.

EN BALANSERAD REGIONAL UTVECKLING

Vi vill betona vårt lands mångfald och stöda en balanserad region- och kommunutveckling, en aktiv stadspolitik och ett planmässigt regionsamarbete. Arbetsfördelningen mellan EU, staten, regionerna och kommunerna befinner sig i ett brytningsskede. Uppgifter som hör till statens regionalförvaltning bör överföras på landskapens ansvar. Landskapen bör garanteras motsvarande resurser för att kunna säkerställa en god förvaltning och tillräcklig sakkunskap. Beslut som är av central betydelse för medborgarna bör enligt subsidiaritetsprincipen också i fortsättningen fattas i kommunerna. Kristdemokraterna betonar mångfalden i kommunernas och landskapen.

Landskapsförbunden fungerar som regionala intressebevakare och påverkare och de har ett regionalt ansvar som är förankrat i lag. Den nationella regionalpolitiken bör byggas upp i samarbete mellan stat och kommun och regionalförvaltningen bör göras demokratisk. Även staten bör stöda de regionala styrkorna så att en balanserad utveckling tryggas i hela landet. Varje landskap behöver som motor ett tillväxtcentrum som erbjuder mångsidiga, lokala utbildningsmöjligheter och arbetsmarknader. Regionernas framgång och konkurrenskraft bygger i allt högre grad på kunnande, företagsamhet, egna resurser och möjligheter att själv styra sin utveckling.

Alla behöver vi en levande landsbygd, landsbygdens kulturlandskap, fungerande vägnät och landsbygdens naturmiljö.

Återflyttning, möjligheter till distansarbete och landbygdskommunernas särdrag bör aktivt marknadsföras.

Alla behöver vi en levande landsbygd, landsbygdens kulturlandskap, fungerande vägnät och landsbygdens naturmiljö. Landsbygden bör utvecklas genom regionalt samarbete som skall vara lätt och flexibelt att organisera. Samarbetet mellan kommunerna ger kommunerna resurser att klara av de utmaningar som befolkningsutvecklingen medför. Samarbetet mellan kommunerna skall erbjuda service inom till exempel dagvård, skola och hälsovård inom det pendelområde som överskrider kommungränserna. Återflyttning, möjligheter till distansarbete och landbygdskommunernas särdrag bör aktivt marknadsföras. Även inom näringslivspolitiken behövs ett regionalt samarbete som kan åstadkomma en effektiv användning av resurser. Långsiktig planering och markanvändning samt ordentliga trafik- och datakommunikationsförbindelser stimulerar en jämnare placering av företag. En god nivå på basservicen i området underlättar också företagens möjligheter att få kunnig arbetskraft. I framtiden lever allt fler finländare en stor del av året i fritidsbostäder. Tillgången på service, kostnadsfördelningen mellan kommunerna och möjligheterna att påverka lokala ärenden bör i kommunerna redas ut för de fritidsboendes del.

I den politik som bedrivs i städerna bör man satsa på att utveckla förorter och bostadsområden.

I den politik som bedrivs i städerna bör man satsa på att utveckla förorter och bostadsområden. I en stad där man betonar delaktighet och lyssnar på invånarna växer ansvar och hänsyn och livskvaliteten förbättras. Vår målsättning är en positiv hemort och hemstad där invånarna känner samhörighet och bryr sig om varandra.

HUVUDSTADSREGIONEN - EN METROPOL DÄR MÄNNISKORNA ÄR VIKTIGARE ÄN STRUKTURERNA

Samtidigt som vi vill trygga levnadsförutsättningarna i hela Finland bör mera uppmärksamhet riktas på huvudstadsregionens särdrag. Var femte finländsk arbetsplats finns i huvudstadsregionen och där bor över en miljon människor. I området finns många nationellt viktiga motorer för ekonomi och kunnande. Finland behöver ett metropolområde som har ett fungerande samarbete och som kan konkurrera med motsvarande stadskoncentrationer i Baltikum-området och även längre borta.

Finland behöver ett metropolområde som har ett fungerande samarbete och som kan konkurrera med motsvarande stadskoncentrationer i Baltikum-området och även längre borta.

Samtidigt som huvudstadsregionen växer och urbaniseras förändras också dess behov och problem. Boendet har blivit dyrare och trafiken långsammare, isynnerhet på ringvägarna. Även ojämlikheten och förfördelningen har ökat. Den kvinnliga befolkningen i huvudstadsregionen är proportionellt sett mera representerad i arbetslivet än i något annat europeiskt land. Fastän inkomstnivån i området är hög utgör samtidigt de vars inkomst underskrider fattigdomsgränsen redan 24 procent av inkomsttagarna.

Metropolområdet skall ses som i ett vidare perspektiv omfattande hela pendelområdet i Nyland och längs med järnvägen upp till Tavastland.

Huvudstadsregionens roll kommer att framhävas i framtiden. Innovationer bör vara inriktade på att trygga människornas välmåga. Människan är inte till för strukturernas skull utan strukturerna är till för människans skull. Människors välmåga bör upphöjas till en konkurrensfaktor i området. Den bästa upprätthållaren av produktiviteten är en välmående familj. Det kristdemokratiska metropoltänkandet överskrider kommungränserna och tar sikte på välmågan i organiseringen av servicen, styrningen av markanvändningen och bostadsproduktionen samt planeringen av näringar, infrastrukturen och trafiken. Metropolområdet skall ses som i ett vidare perspektiv omfattande hela pendelområdet i Nyland och längs med järnvägen upp till Tavastland.

Den kristdemokratiska hemkommunen vill också i metropolområdet säkerställa produktionen av kommunal service nära människan och invånarna. Det skall finnas daghemsplatser, skolor och hälsovårdstjänster i tillräcklig mängd och på nära avstånd. Antalet yrkesinriktade studieplatser bör ökas.

Speciell uppmärksamhet skall fästas vid ensamförsörjarfamiljerna och låginkomsttagarna vars levnadsförhållanden och villkor kontinuerligt kringskärs när inkomstskillnaderna växer. När en låginkomsttagares löneinkomst inte längre räcker till boende och mat, utan utkomststöd och bostadsbidrag, är situationen prekär. Tillräckligt med små hyresbostäder till skäliga priser bör byggas. Tillsammans bör städerna planera förmånliga tomter för sin egen hyresbostadsproduktion. De bostadslösas antal i huvudstadsregionen överstiger 3000. Samtidigt visar ekonomin i alla städer i området ett överskott. Resurserna bör inriktas på att eliminera bostadslösheten.

Kollektivtrafiklederna i huvudstadsregionen bör kunna utbyggas snabbare än i dag.

Fortsättningsvis bör kollektivtrafikförbindelserna i området och förutsättningarna för dessa utvecklas så att konkurrenskraften med privatbilismen förbättras. Moderna bilars sjunkande bränsleförbrukning och anskaffningspris och de flexibla finansieringsmöjligheterna ställer kollektivtrafiken inför ett meningsfullhetstest. Det förutsätts att kollektivtrafiken skall vara flexibel, snabb och förmånlig. Kollektivtrafiklederna i huvudstadsregionen bör kunna utbyggas snabbare än i dag. Det är statens uppgift att ta ett större ansvar genom att investera mera i området. Också modeller för privat finansiering bör modigt sökas.

Ett mångsidigt samarbete behövs också i stora stadscentra såsom Uleåborg, Åbo och Tammerfors med omgivningar. Tillväxtcentrens ställning som motorer i regionen bör säkerställas.

Detta dokument, godkänt av partistyrelsen 17.5.2008, utgör Kristdemokraternas riksomfattande kommunalpolitiska program. Du finner det också på adressen www.kd.fi/ohjelmat. Alla kommuner är dock olika fastän de allmänna verksamhetsprinciperna är definierade på samma sätt. En hurudan hemkommun skulle du vilja bygga? Berätta om dina tankar för de kristdemokratiska kommunalvalskandidaterna på din ort.