Tro det eller ej

Det viktigaste står fast

Smartare än skattebjörnen

De inkomstskattesänkningar som Vanhanens regering verkställt gynnar mest de välavlönade. Därför anser KD att:

• beskattningsstrukturen bör ändras till att stöda välfärd, folkhälsa och social rättvisa
• mervärdesskatten på livsmedel bör sänkas och alkoholskatten höjas
• missförhållandena i arvs- och gåvobeskattningen bör rättas till. Gränsen för beskattning av arv bör höjas
• beskattningen av barnfamiljer och pensionärer bör lindras
• överlåtelseskatten på vinst vid kortvarigt ägande bör skärpas och börsskatten återinföras

Stoppa utvecklingen som ökar klyftorna och försätter barnfamiljerna i ekonomiskt trångmål

Inkomstskillnaderna har ökat och framförallt barnfamiljernas ekonomiska situation har försvagats. Därför bör:

• barnbidraget nivåförhöjas och bindas till index
• minimimoderskaps- och föräldraersättningen höjas till samma nivå som arbetsmarknadsstödet
• föräldrarna ges möjligheter att välja dagvårdsform genom en höjning av hemvårdsstödet
• studiestödet höjas med 15 % och dessutom kompletteras med ett barntillägg
• folkpensionernas nivå höjas märkbart
• pensionsindexet förenhetligas till att bättre motsvara löneinkomstindexet
• en enhetlig gräns för sjukvårdskostnadernas självriskandel fastslås

Arbete och företagande bör uppmuntras

Arbetet är den bästa inkomstgaranten. Inom en snar framtid uppstår det arbetskraftsbrist i Finland, trots att det samtidigt finns många arbetslösa. Därför förutsätter KD att:

• varje ungdom utbildas till ett yrke som garanterar arbete
• läroavtalsutbildningen ökas samt att sysselsättningsutbildningen förnyas
• kostnader för boende på annan ort på grund av arbete godkänns som avdragsgill kostnad i beskattningen
• lönebikostnaderna för den första anställda i företag sänks
• företagarnas socialskydd utvecklas
• företags- och medborgarorganisationer tas med i trepartsförhandlingarna

Servicen ska fungera

Den finländska befolkningsstrukturen förändras och behoven av service ökar. Samtidigt försämras den kommunala ekonomin. KD anser att:

• tillgången på basservicetjänsterna bör tryggas oberoende av boningsort
• minst 4000 nya vårdare bör anställas inom äldreomsorgssektorn
• rättigheten till äldreomsorgs- och anhörigvård bör lagstadgas
• gravt handikappade bör ha subjektiv rätt till personlig assistent
• verksamheten vid rådgivningsbyråerna bör utvecklas till att bättre stöda familjerna
• stängning av byskolor bör upphöra
• barns illamående, sjukdomar och övriga problem, bör förebyggas, i stället för att man försöker reparera i efterskott

Kristdemokraternas viktigaste målsättningar för valperioden 2007-2011

Kristdemokraterna förbinder sig till att arbeta för de framlagda centrala målsättningarna för den kommande valperioden 2007-2011. Dessa är också partiets mål för regeringsprogrammet.

KD är ett värdeparti som arbetar för att förverkliga människovärdet och människans helhetsvälfärd. Människovärdet är varje människas mest centrala rättighet. Partiet betonar behovet att förbättra förhållandena för dem som befinner sig i vårt samhälles svagaste ekonomiska situation.

Kristdemokraterna framhäver att människans helhetsvälfärd inte bygger på enbart en yttre välfärd, såsom en god ekonomisk situation, utan förutsätter en inre balans, omsorg mellan människor och fungerande relationer.

Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik

Finland bör verka för en hållbar utveckling, stabilitet och fred, rättsstatens principer samt människovärdets och de mänskliga rättigheternas förverkligande i hela världen. Yttre hot bör avvärjas. Vi måste kunna förhindra terrorismens och den internationella brottslighetens utbredning och tillväxt i Finland. Det är viktigt att sköta och stärka goda och förtroendefulla relationer till våra närmaste grannländer och länderna i Östersjöområdet, särskilt Ryssland, men även till USA och andra centrala stater.

• Finlands säkerhets- och försvarspolitiska grundlinje har varit bra. Det föreligger ingen brådska att ändra den. Vi behöver ändå tillförlitlig forskningsinformation om de sannolika fördelarna och nackdelarna med ett NATO-medlemskap. Ett eventuellt NATO-medlemskap förutsätter majoritetens stöd vid en folkomröstning.
• Finlands militära försvar bör grunda sig på allmän värnplikt och territoriellt försvar.
• Finland bör i allt högre grad satsa på nya typer av säkerhetshot, orsakade av t.ex. terrorister eller internationella kriminella organisationer. Vi bör också systematiskt förbereda oss på storolyckor, naturkatastrofer och världsomfattande epidemier i samarbete med EU och det övriga internationella samhället.
• EU:s snabbinsatsstyrkor bör sändas ut på operationer endast med ett brett internationellt godkännande och med iakttagande av FN:s principer. Det är viktigt att USA, NATO och EU inte börjar verka som "världspoliser" utan att varje världsdel har sina egna krishanteringssystem.
• Finland och EU bör fungera opartiskt bl.a. vid hanteringen av krisen i Mellanöstern och betona förverkligandet av demokrati och mänskliga rättigheter i området.
• Finland bör främja en förbättring av FN:s och dess underorganisationers funktionsduglighet samt en effektivisering av dess administration.
• Med en höjning av utvecklingssamarbetets medel till 0,7 procent av BNP år 2010 och främjande av rejäl handel infriar vi vår förbindelse till FN:s millenniemål. Utvecklingssamarbetets resultatinriktning bör förbättras. Skatteavdragsrätten på donationer till utvecklingsbistånd bör fastställas.

EU-politik

• EU bör koncentrera sig på de frågor som förutsätter internationellt samarbete, såsom förebyggandet av miljöproblem och brottslighet samt främjandet av en rättvis handelspolitik och mänskliga rättigheter.
• Den nationella bestämmanderätten bör skyddas och EU:s konstitutionella fördrag omförhandlas.
• Finland bör modigt hålla fast vid subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i EU. Finland bör kunna bibehålla sin egen ståndpunkt också i avgöranden som kräver enhällighet, trots eventuella påtryckningar. Finland har blivit en nettobetalare i EU och bör i motsvarande grad få nytta av sitt medlemskap.
• Medlemsstaternas jämbördighet är en förutsättning för berättigandet av unionens existens. Inom Europeiska Unionen bör undvikas uppdelning i medlemskap av olika rang. Stora länder ska inte ges privilegier. Vi bör hålla fast vid bl.a. tillväxt- och stabiliseringsavtalets villkor när det gäller alla medlemsländer.
• Inom Europeiska Unionen bör vi arbeta speciellt för den nordliga dimensionen och Östersjösamarbetet.

Ekonomisk politik

KD eftersträvar en snabb, 2-3 procentig årlig produktivitetstillväxt. Produktiviteten bör fortfarande förbättras även i den offentliga sektorn. Kristdemokraterna sätter som mål för den ekonomiska tillväxten 3,5 procent per år för hela valperioden. Inflationen bör kunna hållas under 2 procent.

• Målsättningen 75 % sysselsättningsgrad år 2011 kräver en betydande minskning av arbetslösheten, ett års tidigare inträde i arbetslivet för de unga och en höjning av pensionsåldern med två år till 62 år.
• Den offentliga skulden bör inte få växa. För att hejda kommunernas skuldsättning bör en del av uppgifterna flyttas från kommunerna till FPA.

Beskattning

Den totala skattegraden är som det nu ser ut troligen inte möjlig att sänka från den nuvarande nivån på 44,6 procent. Beskattningsstrukturen är dock i behov av förändring.

• Mervärdesskatten på mat bör sänkas från 17 procent till 12 procent.
• Missförhållandena gällande arvs- och gåvoskatt bör avlägsnas och gränsen för skattefritt arv höjas, dock så att inte skatteintäkterna märkbart minskar.
• En åtstramning i beskattningen av cigaretter och alkohol är nödvändig för att minska konsumtion och skador.
• Bilbeskattningen bör differentieras på grundval av utsläpp. Skattestöd behövs för en övergång till biobränslen.
• Vi bör gynna arbete, inte spekulation. Därför är det nödvändigt att strama åt beskattningen av överlåtelsevinst vid kortvarigt ägande och återinföra börsskatt.
• Till förälder av minderårig (i en familj bara den ena föräldern) bör ges barntillägg på förvärvsinkomstavdrag.
• Pensions- och förvärvsinkomst bör få likvärdig ställning i beskattningen.
• Möjliga skattelättnader i inkomstbeskattning bör styras speciellt till låginkomsttagare. Eventuella förluster orsakade av dessa lättnader bör ersättas kommunerna till fullo.
• Regeringen bör i trepartssamarbete arbeta för sansade inkomstlösningar. Trepartssamarbetet bör inkludera också företagarorganisationerna och de centrala medborgarorganisationerna.
• Fastighetsskatten bör inte utvidgas till att gälla åker- och skogsmark.

Sysselsättning och arbetsliv

Målsättningen för nästa valperiod är en minskning av arbetslösheten från 8,3 till 5 procent. Sysselsättningsåtgärder bör effektiviseras, speciellt för att underlätta situationen för unga och långtidsarbetslösa.

• Varje ung person bör få en utbildning som ger arbete. Läroavtalsutbildningen bör utökas och sysselsättningsutbildningen förnyas. Varje ung person bör ges en individuell arbetssökningsplan och erbjudas utbildning, arbetspraktik eller verkstadsverksamhet efter tre månaders arbetslöshet.
• Skatteavdragsrätten på en andra bostad på arbetsorten bör förverkligas.
• Bristen på arbetskraft bör kunna avhjälpas förutom genom utbildning också genom en reglerad arbetsrelaterad invandringspolitik och genom förbättrad sysselsättning av invandrare redan bosatta i landet.
• De arbetslösas möjligheter att mottaga kortvarigt arbete bör förbättras genom att arbetslöshetsersättningens beräkning ändras så att tillfälliga inkomster inte fördröjer utbetalningen av arbetslöshetsersättningen.
• De åtgärder som framförts i programmet för främjandet av lika lön bör omsättas i praktiken. Lönerna inom hälsovården och det sociala området bör höjas.
• Systemen för flexibel arbetstid och arbetstidsbanker bör utvecklas så att både arbetsplatsens och familjens behov beaktas.
• Problemen med ofrivilliga korttidsanställningar bör åtgärdas på kommunal och statlig nivå genom att tjänster görs ordinarie och s.k. ordinarie vikarier anställs.
• Systemet med alterneringsledighet bör göras permanent.

Företagsamhets- och näringspolitik

I vårt land råder ett underskott på ca 60 000 företag i relation till folkmängden och situationen förvärras i takt med att företagare går i pension. Speciellt behöver vi fler växande små- och medelstora företag. Exportföretagens antal bör växa från 7 000 till 10 000. De små- och medelstora företagens andel av exporten bör ökas till 20 procent av den totala exporten.

• Startpengen till grundare av företag bör göras permanent och möjlig att erhålla under ett års tid. Finansieringsstödens effektivitet bör förbättras speciellt för behoven i startskedet och under den första tiden.
• Anställningen av företagets första utomstående arbetstagare är en hög tröskel som man bör sänka genom att för en viss tid avlägsna de extra kostnaderna förknippade med anställningen av sådan arbetstagare.
• Samarbetet mellan organisationer som förmedlar statliga företagsstöd bör ökas och deras administrativa överlappning åtgärdas. För sökande av stöd bör finnas en gemensam ansökning där de sökande hänvisas till rätt finansiär.
• Småföretagarnas social-, avbytar- och pensionssystem bör göras likvärdiga med andra branschers motsvarande system.
• Den offentligt finansierade verksamheten för främjande av export bör forma en helhet som för företagen är smidig och omfattande. Särskilt exporten av tjänster bör utvecklas.
• Arbetspensionsmedel bör i allt högre grad placeras i finländska tillväxtföretag.

Energipolitik

Finland bör aktivt arbeta för att tygla klimatförändringen, med målsättningen att klimattemperaturens höjning ska stoppas på lägsta möjliga nivå. I energiekonomin bör vi satsa på energisparande och förnybara, inhemska energiformer.

Kristdemokraterna håller fast vid sitt mål att höja biobränslenas andel i Finland, i basenergiproduktionen från 23 procent till 33 procent före utgången av år 2025 och i elproduktionen från 27 procent till 31,5 procent före utgången av år 2010. Vi behöver kraftiga satsningar på energisparande och förnybar inhemsk energi.

• För främjande av bioenergianvändning behövs ett politikprogram.
• Andelen flytande bränsle för trafiken framställt av förnybara råvaror bör ökas. I Finland bör man inte skynda på produktion av trafikens biobränslen med jordbruksgrödor utan bör satsa på att vid cellulosa- och pappersfabriker eller kraftverk ta i användning den förgasningmetod av fast organiskt material som utvecklats av VTT. Som mål bör vi ställa uppförande av den första anläggningen på 250-300 MW senast före utgången av år 2011.
• Vårt mål är att under valperioden få igång 1 000 biogasanläggningar i Finland i anslutning till fähus och svinhus.
• Anläggningar för avfallsförbränning bör grundas i anslutning till de största städerna.
• Under valperioden 2007-2011 bör i Finland uppföras 1 000 småskaliga förbränningsanläggningar för träflis eller för flis och torv för uppvärmning av stora fastigheter. Över hundra 10-20 MW-kraftvärmeverk som fungerar med träflis eller pellets (som tilläggsbränsle torv) bör grundas i anslutning till landsbygdstätorter. Små elproducenter bör tryggas förmånlig tillgång till stamnätet.
• I bostadshus bör vi med hjälp av reparations- och investeringsbidrag främja jord- och luftvärmepumpar, värmeväxlare, ersättning av olje- och eluppvärmning med pellets, lösningar som utnyttjar solenergi samt träbyggnad.
• Finland bör exportera sitt bioenergikunnande och assistera produktion av biobränslen på sådana ställen där solljus och andra förutsättningar för odling är mest gynnsamma. Utvecklingsländerna behöver stöd för att kunna bygga vind- och vattenkraftverk och andra kraftverk som använder sig av förnybara energikällor. Bekämpning av skogsminskning och klimatförändring bör anknytas till allt utvecklingssamarbete.
• Återvinningen bör effektiveras och avfallsmängderna minskas.
• Gruvlagen bör förnyas snarast för att trygga naturvärden och medborgarnas miljörättigheter.

Utbildning, vetenskap, forskning

Företagsamhet och konkurrenskraft stöds av en effektiv utbildnings-, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt av fortbildning och omskolning. Statens medel bör i allt högre grad användas för ändamål som förbättrar samhällsekonomins produktivitet, såsom utbildnings-, forsknings- och utvecklingsverksamhet, trafik och energi. Finländsk utbildning och forskning bör användas för att locka kunniga människor till Finland.

• Forsknings- och utvecklingsfinansieringen bör ökas till fyra procent av BNP före utgången av år 2011. Medlen bör placeras i huvudsak i teknisk och naturvetenskaplig forskning. Satsning på forskning och utveckling bör koncentreras speciellt till små och medelstora tillväxtföretag som inriktar sig på export.
• Växelverkan mellan läroinrättningar, arbetsförvaltning och näringslivet bör ytterligare ökas så att utbildningens fokus bättre skulle motsvara behovet av arbetskraft.

Mindre grupper i grundutbildningen, större resurser för stöd- och specialundervisning och mera stödtjänster för undervisning är nödvändiga på många orter. Nästan en femtedel av de unga blir utan yrkesexamen i dagsläget. Den nuvarande andelen skolavhoppare på 10-15 procent bör minskas. Målsättningen är att under valperioden med en femtedel minska antalet som avbryter studierna i gymnasium, grundläggande yrkesutbildning och högskola. Vi bör öka attraktionen i yrkesutbildning och särskilt satsa på branscher som i framtiden hotas av brist på arbetskraft.

• I skolorna bör vi garantera en behörig lärarkår och tillräcklig service av hälsovårdare, studiehandledare, skolkurator eller -psykolog, såväl som stödtimmar och delningstimmar.
• Skolornas klubbtimmar bör ökas för att göra det lättare att ordna barndagvård morgnar och eftermiddagar.
• Studiestödet behöver en 15 procents nivåhöjning och ett barntillägg på 50 euro. Fribeloppet för studerandes inkomst bör höjas.
• Möjligheterna till läroavtalsutbildning och verkstadsverksamhet behöver utökas.
• Indragningen av byskolor bör upphöra.

Kyrkor och religiösa samfund

• Kyrkornas nuvarande andel av samfundsskatteintäkterna bör stabiliseras till exempel genom att förvandlas till ett indexbundet fast bidrag till förmån för underhåll av gravgårdar, kyrkornas sociala verksamhet och kyrkobyggnader. Grunden bör utgöras av samfundsskatteintäkterna år 2005 på ca 100 miljoner euro/år. Samtidigt bör andra kyrkosamfund beviljas bidrag i förhållande till deras medlemsantal.
• Etablerade religiösa samfund bör enligt prövning kunna få rätt att uppbära sin medlemsavgift i samband med beskattningen.

Social- och hälsovårdspolitik

Vi behöver förenlighet mellan arbete, studier, företagsverksamhet och familj samt betydande satsningar på familjestöd. De ensamståendes utkomstproblem bör åtgärdas. Grundtryggheten bör förenhetligas och inkomstfällor avlägsnas. Livsstilssjukdomar och mentala hälsoproblem, marginalisering och sociala problem bör fås att minska.

• Köpkraften hos grundtrygghetens minimiförmåner bör ombesörjas genom att förmånerna binds till index.
• Stödet för närståendevård bör göras till en lagstadgad rätt för alla närståendevårdare som uppfyller lagens krav, oberoende av bostadsort. Stödets utbetalning bör överföras på FPA på samma sätt som stödet för hemvård. Närståendevårdaren behöver, förutom ekonomiskt stöd, även en ledig dag per vecka samt tillräckliga hemtjänster.
• Vid förnyandet av handikappservicelagen bör vi förverkliga de gravt handikappades subjektiva rätt till en personlig assistent, så att alla är likvärdiga oberoende av bostadsort.

Familjepolitik

För en hållbar befolkningspolitik är det nödvändigt att få upp födelsetalet på en nivå som gör att befolkningen förnyas. Detta förutsätter en sänkning av förstföderskornas genomsnittliga ålder. Andra målsättningar för valperioden är att främja familjernas helhetsvälfärd och en minskning av barnfattigdomen. För att uppnå dessa mål krävs höjningar av familjestöden och ett underlättande av förenligheten mellan familj, arbete och studier.

• Ett välfärdsprogram för barn och unga bör tas upp som regeringens politiska program.
• Barnbidragets grundnivå liksom ensamförsörjar- och syskontilläggen bör höjas, ett barntillägg tillfogas studiestödet och barnbidraget bindas till levnadskostnadsindex. Också 17-åringar bör omfattas av barnbidraget. Barnbidraget bör inte räknas som inkomst vid beviljande av utkomststöd.
• Moderskaps- och föräldrapenningens minimibelopp bör höjas till minst samma nivå som arbetslöshetsskyddets grunddagpenning.
• Valmöjligheterna för barndagvård bör ökas genom att förbättra stödet för hemvård: stödets nivå bör höjas och möjligheten att få stödet bör gälla ända till förskoleåldern.
• Barnfamiljernas inkomsttagare bör stödas med hjälp av ett barntillägg på förvärvsinkomstavdraget.
• Underhållsstödets maximala belopp bör höjas.
• Resurserna för förlikningstjänster i familjefrågor bör utökas och förlikning bör återinföras som villkor för skilsmässa när det gäller barnfamiljer. Vid rådgivningarna behövs mer föräldraträning och familjearbete som förebygger förvärrade konfliktsituationer.
• Resursbristerna i barn- och ungdomspsykiatrin och barnkirurgin bör åtgärdas.
• Samarbetet och informationsflödet mellan myndigheter bör utökas för att få bukt med familjevåldet.
• Vårdhänvisningen för personer med rusmedels- och mentala hälsoproblem bör effektiveras.
• I barnskyddets placeringslösningar bör familjevården ökas. En ökning av antalet fosterfamiljer förutsätter en förbättring av fosterföräldrarnas ställning, en förnyelse av familjevårdarlagen och långsiktig handledning samt bredare information om familjevård.

Hälsovård

Varje människa bör ha likvärdiga rättigheter och möjligheter att få vård när det behövs, oberoende av ålder, bostadsort och förmögenhet. Hälsovårdens skattefinansiering och knytning till den centrala offentliga basservicen garanterar bäst medborgarnas likvärdiga behandling som användare av denna service. De viktigaste målsättningarna är att minska hälsoproblem orsakade av levnadsvanor och att minska skillnaderna i befolkningens sjukdomsbenägenhet genom att göra hälsovården rättvisare.

• Hälsovårdens resurser bör styras rätt med beaktande av vårdens effektivitet, kvalitet och kostnadseffektivitet.
• Den maximala väntetiden för vård i anslutning till det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet bör sänkas. Vård ska finnas tillgänglig i relation till behovet. Till exempel institutions- och öppen vård för mentalvårdspatienter bör fås upp på en tillräckligt hög nivå såväl mängd- som kvalitetsmässigt.
• En utveckling av samarbetet mellan bashälsovården och specialsjukvården, och mellan hela hälsovården och det sociala arbetet, är viktigt för att patienten ska kunna vårdas helhetligt och ekonomiskt. På så sätt förblir också vårdkedjan obruten och vårdens nivåstrukturering meningsfull. Folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård bör förenas till en gemensam hälsovårdslag. Av de nuvarande sjukvårdsdistrikten kunde formas hälsovårdsdistrikt som skulle handha bashälsovård och specialsjukvård, möjligen också öppenvårdstjänster och institutionsvård inom åldringsvården.
• Det osammanhängande finansieringssystemet för hälsovården bör förnyas så att det stöder en mer kostnadseffektiv vård.
• Ett gemensamt avgiftstak bör fastställas för de olika avgifterna inom hälsovården.
• Arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper inom hälsovården bör utvecklas och branschens attraktionskraft ökas, bl.a. genom högre löner för vårdpersonalen. Läkarnas arbetstid bör koncentreras i högre grad på direkt patientarbete.
• Kristdemokraterna accepterar inte instrumentaliseringen av mänskliga embryon i vetenskapligt forskningsarbete.
• Antalet avbrutna graviditeter bör fås att minska. Fosterdiagnostik ska användas för nödvändiga åtgärder för att skydda fostrets liv och hälsa, inte för att sovra bland liv som ska födas. Åldersgränsen för abort av handikappade foster bör inte vara högre än vid andra aborter.

De äldre

Äldre människor bör ha en tryggad, tillräcklig utkomst och korrekt dimensionerad hjälp i ålderdomens olika skeden i enlighet med funktionsförmåga och livssituation. I stället för kvalitetsrekommendationer behövs lagstadgade föreskrifter om tillräcklig personaldimensionering i åldringsvården samt tillräckliga stödtjänster och lämplig vårdnivå med beaktande av den åldrande personens funktionsförmåga.

• Folkpensionerna behöver en kännbar nivåhöjning.
• De olika indexsystemen för pensioner bör föras samman och det nya indexsystemet bör bättre följa den allmänna inkomstnivåutvecklingen.
• Pensions- och förvärvsinkomst bör ges likvärdig ställning i beskattningen.
• Företagares, jordbruksföretagares och andra pensionssystem bör utvecklas likvärdigt med förvärvspensionssystemet. Pensionsrätt bör ges på skötsel av egna barn, studier och tiden för avtjänande av allmän värnplikt.
• Efterlevandepensionsföreskrifterna i arbetspensionslagen bör utvecklas så att en f.d. make/maka som blivit ensam efter skilsmässa och som enbart erhåller folkpension alltid skulle få en rimlig del av efterlevandepensionen.
• Den orättvisa 65-årsgränsen för rehabilitering som betalas av FPA bör avskaffas.
• Servicebehovet bör beräknas vid 75 års ålder i stället för som nu vid åldersgränsen 80 år. Regelbundna, förebyggande hembesök är nödvändiga för att utreda servicebehoven och t.ex. skaffa behövliga redskap.
• En åldring som flyttar permanent till serviceboende eller institutionsvård bör ha möjlighet att vid behov få vårdplats på barnens eller andra närståendes bostadsort.
• Onödig användning av medicin som försvagar åldringens funktionsförmåga bör stoppas.
• Geriatrisk forskning och utbildning bör märkbart utökas enligt rekommendation av utredningsman professor Kivelä. Varje medicinsk fakultet bör få en professur i geriatri.
• För att trygga service av hög kvalitet och en tillräcklig nivå på vården av de åldrande behövs ca 4 000 nya arbetstagare i åldringsvården. Hemvårdens tjänster bör utökas.
• I lag bör regleras kriterier enligt vilka kommunerna ska ordna sin åldringsvårdsservice.
• Närståendevård och familjevård bör utvecklas i vårdformer som på ett avgörande sätt kompletterar offentlig hälsovårds- och socialservice.
• Eutanasi bör inte legaliseras och patientens rätt till god lindringsvård ska tryggas. En mänsklig lindringsvård av hög kvalitet för döende patienter bör utvecklas och göras tillgänglig för alla oberoende av vårdplats. De vårdmodeller som utvecklats i hospicehem bör göras till en del av samhällets övriga sjukvårdssystem.

Rusmedelspolitik

Användningen av rusmedel bör vändas till en nedåtgående trend.

• Alkohol- och tobaksskatten bör höjas för att minska konsumtion och skador.
• Alkoholreklam och antalet alkoholförsäljnings- och utskänkningsställen bör minskas.
• Promillegränsen för rattfylleri bör sänkas till 0,2 promille.
• Lagen om drogtester i skolorna bör träda i kraft. Barnskyddslagen bör korrigeras på så sätt att myndigheterna kan underrätta föräldrarna om en minderårigs droganvändning.
• Lagstiftningen bör tillåta avvänjningsvård för minderåriga barn och gravida kvinnor, vid behov även mot deras egen vilja.

Förvaltning och kommunerna

Kommun- och servicestrukturreformen bör förverkligas med beaktande av olika områdens behov. Stark basservice och tilläcklig specialservice bör garanteras överallt oberoende av ort. Staten bör se till att alla kommuner har tillräckliga förutsättningar för att erbjuda denna service åt sina invånare.

• Kommunal basservice bör ordnas i områden med tillräckligt befolkningsunderlag, med beaktande av förhållandena i olika landsdelar. Det är skäl att öka kommunstorleken först och främst på frivillig väg. Primärkommunmodellen som grunden för samarbete erbjuder det klaraste alternativet för att trygga service. I den förenas ett direkt demokratiskt beslutsfattande och starka kommuner på basen av pendlings- och serviceområden som förmår tillhandahålla service.
• Sällsynta och tillfälliga serviceformer inom kommunernas ansvarsområde bör överflyttas till statlig finansiering. Alternativt bör utjämningssystem utvecklas.
• Röstetalet som partiet eller gruppen fått i val bör i högsta möjliga grad motsvara dess mandat i beslutande organ. Missförhållandena i det nuvarande valsystemet bör korrigeras senast före riksdagsvalet år 2011. Den bäst fungerande modellen skulle vara ett regionalt utjämningssystem där nationella och regionala röstetal tas i beaktande.

Trafik- och kommunikationspolitik

Riktlinjer som gäller trafikinfrastrukturen bör dras upp för längre tidsperioder t.ex. genom redogörelseförfarandet. Nya trafikledsprojekt ska inte förverkligas på bekostnad av anslag för basväghållning och basbanhållning.

• För finansiering av bastrafikledshållning behövs en kännbar nivåhöjning så att vi kan trygga säkerheten vid broar och andra konstruktioner i behov av förnyelse samt trafikledernas standard.
• Sjöfartens internationella konkurrenskraft, säkerhet och beredskap för bekämpning av miljöskador bör förbättras. Lagstiftningen gällande tonnageskatt bör förnyas.
• Trafikproblemen vid ryska gränsen bör lösas på ett hållbart sätt.
• Medborgarnas möjligheter att sköta ärenden hos myndigheter via elektronisk informationsöverföring bör effektiviseras. Vi bör satsa på bredbandsanslutningarna i perifera regioner.
• Samhället har skyldighet att beskydda speciellt barn och unga för kommersialismens övermakt och för ett programutbud som grundar sig på våld, omoral och skräck. Därför bör förhandsgranskningen av bildprogram breddas. Föreskrifterna för granskningen bör omfatta också televisionsutsändningar. Också interaktiva bildprogram bör tas med i granskningen.
• Rundradions programutbud ska betjäna olika befolkningsgrupper och ha ett innehåll som stöder kristna värderingar. I kanalfördelning och andra infrastrukturlösningar bör kristliga aktörers ställning tryggas
• Olika stöd för organisationer och informationsmedier bör fördelas med hjälp av enhetliga kriterier. Till exempel i fördelningen av presstöd bör olika ideella och kulturtidningar, inklusive kristna tidningar, behandlas likvärdigt.

Landsbygdspolitik

Landsbygdens näringsstruktur bör göras mångsidigare genom att vi förbättrar förutsättningarna för lantbrukets binäringar och annan småskalig företagsverksamhet. Lantbrukets produktionsförutsättningar bör tryggas i hela landet.

• Stödet för de allvarliga svårigheterna för lantbruket i södra Finland bör göras stadigvarande. Målsättningen bör vara att få in hela landet i ett långvarigt och enhetligt stödsystem.
• Målsättningen är att öka gårdsbrukens lönsamhet och lantbruksinkomsterna per gårdsbruk.
• Den ekologiska produktionens andel bör ökas och ekologiska produkter förädlas till exportprodukter.
• Avträdelsestödsystemet bör göras mer flexibelt och sporrande.
• Jordbruksstödens administrations-, inspektions- och övervakningssystem bör förenklas. Utbetalningen av stöd bör ändamålsenligt delas upp i etapper.
• Företagshälsovård, socialskydd, avbytarsystem och pensionsskydd för jordbruksbefolkningen bör göras likvärdigt med andra yrkesgruppers motsvarande system.
• Belastningen på vattendrag orsakad av lantbruk och akvakultur bör minskas.
• Ett nationellt skogsprogram som balanserat beaktar skogens mångfaldiga användningsformer bör uppgöras.

Miljöpolitik och boende

EU bör fungera som en föregångare i bekämpningen av klimatförändringar och verka för att få USA, Indien, Kina och utvecklingsländerna att genom ett nytt klimatavtal delta i arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser och förhindra skogsminskningen. Totalt är ca 10 procent av Finlands organismarter utrotningshotade. Utarmningen av naturens mångfald bör hejdas senast före utgången av år 2010.

• I ett nytt klimatavtal bör utsläppshandelns problem lösas.
• Östersjöns ytterst försvagade tillstånd kräver avgörande gemensamma åtgärder av dess omgivande stater.
• De bästa metoderna för återställande av de övergödda vattendragen bör undersökas. För iståndsättandet av älvar och sjöar bör reserveras betydligt mer resurser än i nuläget.
• Bostadslösheten bör halveras under valperioden.

Inre säkerhet och invandring

Trygghet baseras på nationens stabila moral, hederlighet och gemensamma ansvar, vilket kommer till uttryck i ett gott socialväsen och tillräcklig jämnhet i inkomstfördelningen. De problem som orsakas av sociala missförhållanden och den växande rusmedelsanvändningen samt brottslighet som kommer från utlandet har försvagat denna trygghet. Målsättningen är att göra Finland till Europas tryggaste land på basen av brottsstatistik.

• Antalet brott bör minskas bl.a. genom att vi så tidigt som möjligt ingriper i marginalisering, mobbning i skolan och familjeproblem, samt genom att en ökning av mängden poliser och en höjning av andelen uppklarade brott. Polisen, tullen och gränsbevakningen bör tryggas tillräckliga resurser och befogenheter.
• Rättsprocesserna bör göras snabbare.
• Åtgärderna mot den gråa ekonomin bör effektiviseras.
• Återfallsbrottsligheten bör förebyggas genom en ökning av fängelsernas personal- och rehabiliteringsresurser. Målsättningen är att minska förstagångsförbrytarnas återfall till brottslighet så att antalet återvändare till fängelserna minskar med tio procent under valperioden.
• I fångvården behövs mera utrymmen och personal. Ett effektivt förebyggande av brott är att satsa på övergångsskedet genom att skapa tillräckliga stödstrukturer i vardagslivet för de frigivna fångarna.
• Utländska kriminella organisationers intrång i Finland bör målmedvetet förkvävas med speciell satsning på att förhindra prostitution, människohandel, människosmuggling och narkotikabrottslighet.

Integration och sysselsättning av invandrare

Invandrare bör ges möjlighet att använda sina kunskaper och färdigheter för allmänhetens bästa. Detta förutsätter ett mångsidigt integrationsprogram.

• Utbildningsmöjligheterna för invandrare bör ytterligare förbättras för att underlätta sysselsättning.
• Beviljandet av tidsbundna uppehållstillstånd är som utgångspunkt inte rätt, speciellt inte när målsättningen är att beakta familjerna till arbetstagare som immigrerar till landet p.g.a. arbete.
• Godkännandet av motsvarande fullgjorda examina från andra länder bör ägnas större uppmärksamhet, bl.a. genom att fler kompletterande högskolestudier arrangeras speciellt för dem som kommer från andra än EU/ETA-länder.
• Behandlingen av återflyttares och asylsökandens ansökningar liksom medborgarskapsansökningar bör göras snabbare.

Mera information om Kristdemokraternas målsättningar kan du hitta på hemsidorna www.kd.fi under partiets målsättningsprogram för valperioden 2007-2011. Detta är ett sammandrag av det breda målsättningsprogrammet som finns till påseende där.