I BALANS, FRAMÅT

Centerns 101 principer

Centerns principprogram.
Godkänt vid partikongressen i Sotkamo 10 juni 2018.

TILL LÄSAREN

Centern är en folkrörelse med en tydlig egen karaktär som har sina rötter i en finländsk ideologi.

Centerideologin är inte ett blekt medeltal av två ytterligheter. Den är en unik kraft med styrkor och prioriteringar som inte finns hos andra. Hit hör till exempel en hållbar relation mellan människan och naturen, stark betoning av demokratin, medvetenhet om resurserna i ett decentraliserat samhälle, andliga och humana värden som motpol till materialism och stärkande av människans inre blomstring som en definition av bildning.

Under sin över 110 år långa historia har Centern flera gånger fastställt syftet med sin existens i ett principprogram. Programmets viktigaste uppgift är att bedöma förändringstrenderna i samhället och de idéer som rör sig i tiden och att utifrån detta dra upp riktlinjer för partiet. Ordet princip betyder något grundläggande, orubbligt och stabilt. Sådant man inte avviker från. Om man verkligen tittar på ordets betydelse kan man förstå det som det yttersta idealet, ideologin.

Ideologin är vår gemensamma drivkraft. Vi behöver diskutera ideologin, till och med debattera den. Man får också ha olika åsikter. Partiet kan visserligen tro sig vara begränsat till att klubba igenom lagförslag och fullmäktigebeslut. Men då har det glömt sitt innersta väsen, betydelsen av att diskutera och komma samman. Centern är en gemenskap, en folkbildningsrörelse med fler förenande än åtskiljande immateriella värden.

En politisk folkrörelses livskraft är lika stor som det antal människor som litar på dess linje och arbetar för att den ska ha framgång och förnyas.

Ett parti är en ideologi, en linje, ett budskap. Det är också en föreställning, en stämning och en aning: de här människorna tänker som jag, dem kan jag ansluta mig till och den här linjen kan jag ge mitt stöd. Historia har Centern skrivit när partiets ord och handlingar har varit i balans. Det är onödigt att skriva ner ädla principer om man inte tänker handla i enlighet med dem. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det är lätt att ha rätt när man är ensam, men att det är genom samarbete och överenskommelser man kan få något till stånd.

Måttlighet och balans

Det finns en beställning på att finnas i mitten. Finländarna behöver ett alternativ mellan höger och vänster. Partiets namn är ingen tillfällighet. Det är inget att skämmas för att man visar förståelse för olika åsikter i en tid där alltför många drar skarpa gränser mellan människor, företeelser och länder.

Varför fick vårt program namnet I balans, framåt? Det förra principprogrammet från 2006 betonade måttlighet. Detta värde är fortfarande viktigt i en tid då naturresurserna krymper och tillgångarna koncentreras. En stor utmaning på 2020-talet är en balans som går hand i hand med måttlighet.

I dessa 101 principer – lika många som åldern på vårt självständiga fosterland år 2018 – belyser vi på hur många sätt vår tid präglas av balansgång; balans mellan människor, länder och kulturer, mellan människor och miljö och mellan fritid och arbete. I grund och botten är det fråga om ekonomisk, ekologisk och social balans.

Ett gott liv för människan

När man ser på Centerns historia förstår man att särdragen i ideologin inte behöver annat än stärkas i denna nya tid.

Vi finländare delar i stort sett samma värden när vi uttrycker dem som enskilda ord och rubriker. Det är viktigt att kunna beskriva vilket innehåll vi i Centern tillskriver våra värden:

• ansvar och frihet
• gemenskaplighet och omsorg
• jämlikhet och rättvisa
• bildning
• generationsövergripande tänkesätt och måttlighet
• ett hållbart förhållande till naturen
• närhet.

Lika viktigt är det att uttrycka vilka principer och handlingar vi härleder ur våra värden. I programmet har vi också gjort flera medvetna begreppsval. Vi talar inte om välfärdsstaten utan om välfärdssamhället. Vi talar inte om individer utan om människor.

Vi har eftersträvat ett principprogram som ger en stadig grund för att möta framtida omvälvningar och större flyttblock. Bland annat förändringarna i arbetslivet, klimatförändringen och de krympande naturresurserna, Finlands åldrande befolkning, den globala migrationen och den teknologiska omvälvningen som gör sig påmind överallt tvingar oss till lösningar där ytskrap inte räcker till.

Vi står oundvikligen inför många reformer och huruvida de lyckas mäts i hög grad just i hur väl de stärker balansen. Och förnya måste vi. Det är mera hedersamt att den generation som nu sitter vid makten löser de utmaningar vi har framför oss än att om några decennier konstatera att vi nog såg problemen men saknade mod att vidta åtgärder. I vårt program säger vi inte en enda gång att det var bättre förr. Vi räds inte framtiden och vi klagar inte över bekymren vi möter. Trots osäkerhet på många punkter är vår bild av morgondagen ljus och full av hopp. Vårt mål är ett Finland där alla kan sova gott om natten och där hoppet alltid är större än rädslan. Vi vill också stärka Finlands roll som aktiv aktör i globala frågor.

De 101 principerna är en proklamation för framåtdrivande vi-anda i en individcentrerad tid. Det viktiga är inte partiet, systemet eller ekonomin. De är alla i bästa fall metoder och verktyg. Kärnan i vårt program är människan, värdefull i sig och i sitt sammanhang, ett gott liv och förutsättningarna för ett sådant för framtidens människa.

Att jag har tillit

1. Samhällets viktigaste grundpelare är ömsesidig tillit. Vi behöver stärka förståelsen för varandra och samarbetsförmågan.
2. Vi litar på människan. Vi litar på varje människas förmåga att utveckla sig själv och som medborgare handla för det gemensamma bästa. Goda människor skapas inte av system och marknader, utan bildade människor skapar ett bättre samhälle.
3. Rättvisa är kärnan i en rättsstat och ett välfärdssamhälle.
4. Vi måste tala öppet om rätt och fel, så att vi förstår hur vi ska bemöta varandra. Vi behöver fortlöpande bildningsarbete, så att misstro och rädsla inte leder till hat.
5. Vi försvarar omfattande demokrati och parlamentarism. Majoriteten bestämmer, men de som är i minoritet förtrycks inte. Vi uppskattar dem som bär ansvar som beslutsfattare. De måste se verkligheten som den är och samtidigt skapa framtidshopp.
6. I ett tillitsbaserat samhälle är beslutsfattandet öppet och genomskinligt. Demokrati består också av för alla gemensamma medborgarfärdigheter, samtal och lyssnande. I en tid med många sanningar och många osäkerhetsfaktorer blir förmågan att bedöma information på ett konstruktivt men samtidigt kritiskt sätt allt viktigare.
7. Det hör till den finländska traditionen att söka samförstånd i politiken och på arbetsmarknaden. Det här vill vi slå vakt om genom att jämka samman olika mål och visa måttfullhet.
8. Vi ger inte avkall på yttrandefriheten. Den som talar ansvarar för sina ord.

Att jag bär ansvar

9. Vi stöder vars och ens möjlighet till ett mänskligt liv präglat av ansvarsfull frihet. I ett gott samhälle är friheten ömsesidig. Friheten och ansvaret finns med i vardagen, i våra dagliga val.
10. Var och en är skyldig att efter sina resurser axla ansvar för sig själv och sina närmaste. I närmiljön skapar vi omsorg och omvårdnad. Samhällets uppgift är att skapa förutsättningar för ett gott liv och vara en trygghet i nöden.
11. I ett sammanhållet och rättvist samhälle upplever alla att de är viktiga. Vi vill ha ett Finland som alla kan vara med om att bygga.
12. Generationskedjan är en värdefull ansvarskedja. Generationerna tar hand om varandra: först tar föräldrarna hand om sina barn – sedan tar de yngre generationerna hand om sina föräldrar. Det här ansvaret för omsorgen vill vi föra vidare.
13. Ansvaret för morgondagen finns här och nu. Det är arbete för att trygga ett gott liv för kommande generationer. Vi vill att våra barnbarn ska ha möjlighet att leva i en stabil värld och i en ren miljö.
14. Vi förutsätter att alla som bor i Finland följer vårt samhälles lagar och regler
15. Frivilligarbete handlar i grund och botten om att bry sig om sin nästa. Vi ser till att det finns förutsättningar för medborgarverksamhet där goda idéer och handlingar får blomstra.

Att jag blir älskad och får älska

16. Alla människor är jämlika och har samma värde. Vår princip om varje människas värde är orubblig.
17. Ett bildat hjärta och kärlek till medmänniskorna betyder att man respekterar och tar hänsyn till andra. Finland ska vara ett land där människor talar vackert till varandra.
18. Vi ger inget utrymme för diskriminering, rasism, hatretorik och mobbning.
19. Vi stöder vars och ens önskemål om familjestorleken. Vi respekterar mångfalden bland familjerna.
20. I ett lyckligt liv finns det plats för föräldraskap, omsorg om de närmaste och arbete. Vi stöder balansen mellan familj och arbete i både attityder och strukturer.
21. Vi stöder ett ansvarsfullt föräldraskap, vuxenhet och stark närvaro i barnens liv. Föräldrarna ska ha jämställda möjligheter att finnas nära sina barn och i familjens vardag.
22. Barn har sina egna tydliga rättigheter. Den viktigaste är rätten till en trygg barndom och lek. Barn ska få omsorg och uppmuntran och deras åsikter ska bli hörda.
23. En vilsen ung människa behöver vårt stöd och en livsmening. Hobbyer, uppmuntran och tillit kan ändra riktningen.
24. Två jämlika personer är fria att älska varandra.
25. Liksom alla har rätt till ett människovärdigt liv har alla också rätt till en värdig död.
26. Bruttonationalprodukten säger inget om mängden lycka. Nationens framgång och beslutens konsekvenser mäts också i andlig och social välfärd och i miljöns välbefinnande.

Att jag förstår naturens gränser

27. Mänskligheten avgör jordens framtid. Hållbar utveckling är en nödvändighet som förenar generationerna. Vi gör det enkelt och lönsamt att göra hållbara val. 28. Kol brinner och glaciärer smälter. Klimatförändringen är en ödesfråga, ett hot mot mänskligheten och livsmiljön. Därför är det vår skyldighet att som samhälle och genom internationella avtal bekämpa klimatförändringen.
28. I strömmande vatten, susande skogar och frusen mark ligger Finlands styrka. Kombinerat med uppfinningsrikedom och ansvar garanterar de vår framgång. Vår förmåga att hitta jordnära praktiska lösningar gagnar också vår gemensamma miljö och dess framtid, även utöver landets gränser.
29. Ett bra samhälle lever av förnybara naturresurser. Det är bioekonomi. Vi sparar, återvinner och utnyttjar teknologin för miljöns bästa. En vis människa värdesätter och samverkar med naturen.
30. Den som odlar vårdar. Ett hållbart jordbruk överlämnar marken till kommande generationer i bättre skick år för år. Vi prioriterar inhemsk mat. Vi värdesätter dem som producerar och konsumerar den. Vi sporrar till produktion och användning av miljövänliga livsmedel.
31. Alla ska ha möjlighet att njuta av grönska i omgivningen och kunna gå ut i skogen och plocka bär. Vi vill att parker och skogar ligger nära till också i städerna. Även den byggda miljön ska bidra till att människor mår bra och är friska.
32. Vi behöver tillsammans ta ansvar för att det finns tillräckligt med ren luft, vatten och mat. Jordens vatten är gemensamt och ett livsvillkor för alla.
33. Djuren har rätt till ett gott liv.

Att jag hör hemma någonstans

35. Vi behöver en djuplodande diskussion om etiska gränser i en tid då teknologin och medicinen erbjuder nästan obegränsade möjligheter. Utvecklingen ger också hopp om att vi ska hitta lösningar på frågor som nu känns skrämmande.
36. Vi är fosterländska. För oss betyder det en sund stolthet över vårt land, våra rötter, våra språk och våra kulturer. Finländskheten förnyas ständigt. Vi driver Finlands och finländarnas intressen i samverkan med andra folk, vi bygger fred och försoning.
37. Byar, stadsdelar och hembygder är viktiga för oss. Jaget består också av möjligheten att höra hemma på många platser och vara stolt över alla sina rötter. Tillhörighet till flera platser ger livskraft och är en källa till kreativitet för hela Finland.
38. Finland är landsbygd och stad. Vi stärker samarbetet och samverkan mellan olika regioner. Det är dags att skaka hand.
39. Vi stöder ett samhälle med hembygder över hela landet. Man måste få bygga sitt hem såväl i söder som i norr, såväl i väster som i öster. Vi vill garantera förutsättningarna för ett gott liv och närservice i hela Finland.
40. Vi är stolta över vår huvudstad Helsingfors. Vi skapar förutsättningar för att staden och hela huvudstadsregionen ska stå sig bland de stora metropolerna i Europa och världen.
41. Vi ser till att våra minoriteter behandlas jämbördigt och att deras rättigheter tillgodoses. Vi erkänner och tryggar svenskans ställning som ett av våra två nationalspråk. Vi bidrar till att ursprungsfolkets samernas språkliga och kulturella rättigheter tillgodoses.
42. Vi bygger broar mellan dem som fötts i landet och dem som kommit hit senare. Mångkultur hör hemma i Finland. De som flyttat till vårt land behöver gemenskaper som tar hand om dem och möjligheter att studera, arbeta och delta i samhällsbygget.
43. Vi lever längre än någonsin tidigare. Det här förändrar strukturerna i samhället. Pensionär är inte synonymt med ålderdom. Ett fyra generationers Finland är en ovedersäglig resurs när det gäller att föra vidare erfarenheter och kunskaper.
44. Ensam eller tillsammans med någon – båda sätten att leva är lika värdefulla. Människor lever ensamma antingen av eget val eller för att livssituationen lett till det. Också för ensamlevande inbegriper ett balanserat liv känslan av delaktighet och en rimlig försörjning.
45. Människor behöver varandra, men också vila och tystnad. Vårt mål är ett samhälle där vi har luckor i våra kalendrar – tid även för oss själva och möjlighet att varva ner.
46. Vi erkänner vårt samhälles kristna rötter och värdesätter dem. Alla ska ha rätt att bekänna och utöva sin egen religion eller livsåskådning med iakttagande av finsk lag och god sed.
47. Virtuella gemenskaper ingår i en värld av dialog, påverkan och nya upplevelser. Bland det goda i den virtuella verkligheten finns det också gråa och mörka zoner. Även på nätet ska lagar följas och människor bära ansvar för sina handlingar.

Att jag nyfiket skapar nytt

48. Bildning är nyckeln till ett gott liv. Vi har alla en obegränsad möjlighet att växa som människor och medborgare, att lösgöra oss från våra inre bojor. Frihet betyder också att människan kan förverkliga sig själv och lära sig nytt under hela sin livstid.
49. Vi tryggar allas möjlighet till utbildning oberoende av hur tjock plånboken är eller vilket postnummer hemmet har. En utbildning som håller nu och i framtiden är en människas viktigaste kapital, från småbarnspedagogiken till högskolorna. God utbildning svarar mot arbetslivets behov och stärker hela samhället.
50. Genom konsten får vi nya upplevelser och vidgade vyer. Det är samhällets uppgift att garantera den konstnärliga friheten och dess förutsättningar. Alla ska ha möjlighet att njuta av kultur på ett sätt som passar dem.
51. Vetenskapen har ett värde i sig. Den hjälper oss förstå vad som händer i livet och runtomkring oss. Vetenskapen är också nyckeln till problemlösning och en hållbar samhällsutveckling.
52. Med hjälp av teknologiska framsteg förändrar vi världen och skapar nytt. Många saker blir lättare. Samtidigt kommer vi ihåg vad som är verktyg och vad som är själva livet. Det är fortfarande människorna som bestämmer målen.
53. ”Bra idé, låt oss fundera vidare tillsammans”. En sådan attityd behöver Finland. Utforska, pröva och behåll det som är bra – det är också en av utgångspunkterna för framgång.
54. Det går också att göra på ett annat sätt. Vi vill ha mera fördomsfrihet och kreativitet i skolorna, på arbetsplatserna och i hobbyverksamheterna. Vi vågar förnya och vid behov avstå från det gamla. Vi lyssnar och möjliggör delaktighet, vi uppmuntrar alla att hitta sina egna styrkor.
55. Ibland är det nya skrämmande. Vi har alla ett visst mått av förändringsmotstånd. Det är inte lätt för någon att vara banbrytare. Det som förändras och är nytt måste man tålmodigt kunna motivera.
56. Det måste alltid finnas möjlighet till en ny start. Människan måste kunna misslyckas utan att den erfarenheten ger bestående men.

Att jag får en chans

57. Alla har rätt att sträva efter något större och förverkliga sina drömmar. Samhället fungerar som bäst när det erbjuder byggstenar för människors val och möjligheter att försörja sig och utvecklas till oberoende personer.
58. Finland behöver både boklärd kunskap och praktiska färdigheter. Alla behöver få möjlighet att lära sig på sitt eget sätt och i egen takt.
59. Arbete är en rättighet, arbete är en skyldighet. Arbetet har ett värde i sig, men arbetet bestämmer inte människans värde.
60. Dörrarna till arbetslivet ska vara öppna för alla. Också människor som återhämtar sig från en sjukdom, partiellt arbetsförmögna och personer med funktionshinder har rätt till arbete. Det är samhällets uppgift att hjälpa människor till sysselsättning i synnerhet när svårigheter möter.
61. Motion och goda hobbyer ökar våra positiva resurser och vårt välmående. Alla ska ha möjlighet att delta i fritidsverksamhet som upplevs som meningsfull.
62. Jämställdheten mellan könen är ett djupt värde i vårt samhälle. Vi vill stärka jämställdheten så att den blir verklighet i ord och handling varje dag. Attityder som placerar olika kön i egna fack behöver brytas ner.
63. Databit överförs och bussen går. Det här är en förutsättning för arbete, företagande och hobbyer. Vi skapar möjligheter för människor, varor och information att röra sig smidigt över hela Finland.

Att jag också får vara svag

64. Vi har ett ansvar för vår nästa som vi inte kan ignorera. De starkas samhälle är i grund och botten bara ett samhälle som blundar för sitt ansvar.
65. Vem som helst av oss kan plötsligt mista allt. Det förpliktar oss att som samhälle se till att ingen lämnas vind för våg. Att blanda sig i någon annans angelägenheter kan ibland vara den största omsorg man kan visa.
66. Vi duger som ofullständiga. Vi vill ha ett Finland där människovärdet inte avgörs av tior och topprestationer. Det är viktigare att tävla med sig själv än att nå högt på andras måttstock.
67. För oss är inte den som ropar högst viktigast. Det kräver särskild lyhördhet att höra dem som inte längre orkar annat än tiga. Det är vår gemensamma sak att se till att sköra och sårade kan delta och ha det gott.
68. Människan är aktör i sitt eget liv. Ingen får bli enbart ett objekt för åtgärder och förmåner. Vi vill höra människors åsikter i frågor som gäller dem själva och respektera deras självbestämmanderätt.
69. Ökande ensamhet, mentala problem och livsstilssjukdomar kastar en skugga över vår lycka. Alltför många saknar utbildning som garanterar arbete. Därför behövs en människonära revolution i den sociala tryggheten och tjänsterna. Hjälp ska alltid finnas att tillgå.
70. Vi vill undanröja hindren, så att de som professionellt hjälper andra i sitt arbete ska ha möjlighet att fokusera på att bemöta människor. Omsorgen är den viktigaste yrkesskickligheten.
71. I en global ekonomi står inte alla som vinnare. Vi har ett gemensamt ansvar för förlorarna – både hemma i Finland och längre borta. Den globala ekonomin behöver rättvisa.

Att jag klarar mig

72. Välfärden är målet, ekonomin är ett medel. Delaktighetsbaserad tillväxt skapar förutsättningar för arbete och företagande. Det ökar välfärden och inkluderar alla i tillväxten.
73. Vi behöver en ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt. I bästa fall innebär det förnyelse: uppfinningar, nya produkter och tjänster. Även inom ekonomin kan man skapa mera av mindre.
74. En marknads- och konkurrensbaserad ekonomi behöver rättvisa spelregler i form av lagstiftning och samhälleliga ramar.
75. Staten behövs också som riskbärande och tålmodig placerare och som målinriktad ägare. Statsbolagen ska skötas effektivt i enlighet med deras samhälleliga uppgift.
76. Företagande är arbete och nyskapande. På det sättet uttrycker människan sig själv och betjänar samtidigt andra. Grunden för ett företags existens är alltid starka värderingar och att man vill uppfylla kundernas behov och brinner för det man gör. Företagare bär risken, sysselsätter och skapar välfärd i samhället runtomkring.
77. Människan har rätt att äga, ha framgång och sträva efter något bättre. Ägande ökar förståelsen och ansvaret för ekonomin. Vi motsätter oss ett samhälle präglat av avundsjuka och agg. Vi kräver måttfullhet både i belöningar och i annan ekonomisk verksamhet.
78. Pengar garanterar inte lycka, men ekonomisk trygghet frigör människan till att utveckla sig själv och göra gott för andra. Vi vill garantera alla en försörjning utifrån basinkomstkonceptet som samtidigt har en sporrande effekt.
79. Yrken uppstår och försvinner. Arbetet blir mer splittrat, lönen kommer ofta i flera delar och arbetet är inte bundet till en viss plats eller en stämpelklocka. Vårt mål är ett arbetsliv där arbetstagare och arbetsgivare mår bra, litar på varandra och kommer överens med det gemensamma bästa i åtanke. Vi vill skapa rättvisa och flexibla ramar, också för den som sysselsätter sig själv.
80. Hemmet är alltid lika viktigt, om det så är en röd stuga eller en höghustvåa. Alla ska ha möjlighet att till rimligt pris bo på ett sätt som motsvarar deras önskemål och livssituation. Att klara bostadslånet och hyran får inte vara en livsuppgift för någon.
81. Regionalpolitikens nya uppsving baserar sig på landskapen. De inser sina resurser, fokuserar på sina styrkor och förenar det privata och offentliga kunnandet med organisationernas kompetens för sina invånares bästa. Kommunerna är sammanslutningar bestående av människor och garanterar livskraften och demokratin i sitt område.
82. Artificiell intelligens, digitalisering, robotar och plattforms- och delningsekonomi är en del av vårt liv. Den här utvecklingen behöver gemensamma spelregler såväl nationellt som internationellt.
83. Ny teknologi och nya verksamhetssätt ska tjäna människan och hennes utvecklingsbehov, också för dem som inte har förmåga eller möjlighet att dra nytta av just den aktuella teknologin.
84. Pengar och kapital rör sig över gränser, ibland ända till något skatteparadis. Därför förutsätter vi samhällsansvar, öppenhet och genomskinlighet av ekonomiska aktörer, vid behov med hjälp av internationella avtal och regler.
85. Vi stöder näringsfrihet men inte spekulationsfrihet. I stället för snabbvinster föredrar vi strävan efter hållbar vinst.
86. Handeln förenar folk och stärker freden. Genom handeln ökar vi vår egen export. Genom handeln förbättrar vi också världen, bit för bit. Vi vill stärka de fattigaste ländernas företagsverksamhet, en rättvis fördelning av ekonomins frukter och förmågan att stå på egna ben.

Att jag känner mig trygg

87. Människans upplevelse av en trygg tillvaro föds ur upplevelsen av att ha kontroll över sitt liv. Vi vill förhindra utslagning, kriminalitet och faror i människors livsmiljö.
88. Alla har rätt till ett tryggt hem. Våld ska fördömas, oberoende av om det sker nära eller långt borta.
89. Fred är målet för vårt gemensamma agerande, varje dag. Motsatserna är osämja, rädsla, samhälleligt förfall, kriser och krig.
90. Vår utrikes- och säkerhetspolitiks viktigaste uppgift är att trygga Finlands självständighet och medborgarnas säkerhet.
91. Att stänga till och bygga murar är inte Finlands lösning. Genom internationell dialog och samarbete stärker vi förtroendet och säkerheten.
92. Kärnan i vår trygghet är goda relationer till alla våra grannländer och stabilitet i Östersjöområdet och det arktiska området. Finlands naturligaste tillhörighet är Norden, de uthålliga nordiska folken. Vi upprätthåller en aktiv samarbetsrelation med Ryssland genom samverkan mellan såväl staterna som ekonomin och medborgarna.
93. Det självständiga Finland ingår i ett Europa bestående av självständiga stater, inklusive allt vad det innebär av styrkor och skörhet. Vi vill förnya Europeiska unionen. Den ska vara stor i stora frågor och liten i små frågor. Unionens ursprungliga syfte, ett fredsprojekt, är dess viktigaste syfte även i dag och i morgon.
94. Finland ska behålla sin beslutanderätt i fråga om militär säkerhet i egna händer. En självständig nation begränsar inte sitt rörelseutrymme i någon riktning.
95. Viljan att försvara landet förblir stark då människor upplever att Finland är värt att försvara. Varje finländare är en försvarare av landet. Utöver en egen trovärdig försvarsförmåga och allmän värnplikt behöver vi en medborgartjänstskyldighet som omfattar alla.
96. Alla måste garanteras mat, vatten, energi, vård och skydd av samhället även vid kriser. Försörjningsberedskapen och en tillräcklig självförsörjning är viktiga aspekter i vårt folks livförsäkring. Finland måste i allt högre grad också bereda sig på cyberattacker och andra nya former av hot.
97. Personuppgifter är värdefull egendom som behöver skyddas och som man själv måste kunna kontrollera. Vi vill göra säkert agerande på webben till en medborgarfärdighet.
98. Vi behöver religiös och kulturell läskunnighet, förmåga att förstå också det som är främmande och märkligt i våra ögon. Dialog mellan olika åskådningar och aktörer undanröjer rädslor och förhindrar att extrema rörelser växer. Dialoger skapar också en grund för en trygg och rättvis värld.
99. Även människor utanför vårt lands gränser är våra medmänniskor. Klimatflyktingskap kan förhindras genom internationellt samarbete och gemensamt ansvar. Människor som varit tvungna att fly ska bemötas humant och deras mänskliga rättigheter ska tryggas.
100. Lösningar på fattigdom, gränsöverskridande kriminalitet och andra globala problem förutsätter gemensamma spelregler som alla länder förbinder sig till. Vi vill stärka gemenskaper som FN och EU, där mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och en hållbar utveckling utgör grunden för verksamheten.

Till sist

101. Det går inte att uppnå något fantastiskt om man inte vet vad som är väsentligt och bra. Om vi vill att saker och ting ska förändras måste vi också vara beredda att själva förändra dem.

Bastun

Partiet ska vara som en bastu, där vi samlas på laven och alla är likvärdiga. Livet har format oss på olika sätt, men när vattnet fräser mot bastuugnens stenar sitter vi där på samma premisser. Bastubadarna kurar ihop sig av hettan. En njuter av tystnaden, någon annan berättar en historia. Alla upplever att här är gott att vara, inför livets viktigaste frågor. Jag duger som jag är.

Här i bastuångorna krävs inte att jag är något annat än människa. Samma poäng måste finnas i centerns folkrörelse. Dörren ska vara så mycket på glänt att frisk luft och nya människor hittar in.

Och genom bastufönstret ser man ett klart skimrande landskap och glittrande vatten.