Församlingsval 2006
Program

Församlingsval 12-13.11.2006
(förhandsröstning 30.10-3.11.2006)

Suomen Sosialidemokraattinen Puolue - Finlands Socialdemokratiska Parti r.p.

Varför rösta på socialdemokratiska kandidater i församlingsvalet?

• För att kärleken skall synas i handling
• För att tröskeln till kyrkan skall vara låg
• För att kyrkan inte skall verka byråkratisk
• För att kyrkans skatt, nåden skall synas klarare
• För att tron inte skall mätas genom politisk ståndpunkt eller med någons ensamrätt
• För att kyrkans biskopar, präster och övrig personal samt församlingsmedlemmar som arbetar för de svaga i vårt land eller ute i världen, skall få ett starkt stöd
• För att kristendom inte skall vara ett tomt ord i arbetslivet
• För att arbetet för jämställdhet skall utvecklas i kyrkans krets
• För att kyrkans ekonomiska resurser skall användas för det allmänna bästa
• För att stöd till kristna och omsorg om förbindelserna över hela vår värld skall vara en självklar del av församlingsarbetet

Vi socialdemokrater anser om

kyrkans uppgift

Kyrkans centrala uppgift är andlig: att förkunna frälsningen som Gud har berett oss genom Jesus Kristus, upplysta av den Helige Ande. I förverkligandet av denna andliga uppgift har gudstjänster, förkunnelse och fostringsarbete en betydande ställning jämsides med kyrkliga förrättningar: dop, konfirmation, vigsel och begravning.

För samhället är det inte likgiltigt hurudan räddning människorna erbjuds och hurudan de söker. Vi tar bestämt avstånd ifrån att använda religion för att undertrycka, dominera eller ekonomiskt utnyttja människor.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är en folkkyrka till stöd och hjälp för alla människor i de naturliga livsmiljöer där de befinner sig.

Kyrkans uppgift är även att skapa en känsla av samhörighet i samhället och sålunda stärka medborgarsamhället. Kyrkan bör sträva till att allt mera känsligt upptäcka samhälleliga missförhållanden och verka för att avlägsna dem.

Det är naturligt att ge kyrkan ansvar för fostran och utbildning av hela folket - men speciellt för barn och ungdom. I praktiken förverkligar kyrkan denna sin uppgift att fostra och utbilda bl.a. i dagklubbar, skriftskola och genom familjestöd.

Kyrkans förmögenhet härrör sig ur dess egna historiska arv, dess beskattning och medelanskaffning. Kyrkan har som ägare till olika kyrkliga byggnader och områden en viktigt uppgift att vårda ett medborgerligt kulturarv och gör härvid en viktig insats. Beslut som görs inom kyrkan angående resurser och finanser skall stöda byggandet av ett gott gemensamt samhälle.

kyrkans medlemskap

Betoning av individualism, konsumtionstänkande och konkurrensekonomi försvagar finländarnas sinne att värdesätta medlemskap i samfunden. Församlingarna skall främja samhörigheten i hela samhället och även förutsättningarna för kyrkligt medlemsskap. Detta underlättas genom att i mån av möjlighet avlägsna kyrkans byråkratiska funktionssätt.

Reformen av den kommunala servicestrukturen gör församlingarnas uppgift som upprätthållare av den lokala identiteten ännu viktigare.

Möjlighet att rösta borde finnas där människorna också annars rör sig.

arbetslivet

Församlingen bör främja förutsättningarna för ett god insats i arbetslivet. Församlingarna bör främja en rimlig sammanjämkning av arbets- och familjeliv.

Församlingarna bör aktivt stöda arbetstagare vars liv har hamnat i kris på grund av marknadsekonomins skadliga verkningar. Kyrkan bör framhäva globaliseringens positiva sidor.

I arbetsbeskrivningen för församlingens anställd bör man ta med uppgiften att svara på frågor angående arbetslivet. De bör få utbildning i dessa frågor. Men församlingen "kommer" inte till arbetsplatsen först när dess anställda stiger in genom dörren eller porten. Församlingen finns redan där i sina medlemmar.

Arbetsplatserna i församlingarna representerar flera branscher och stor vikt bör läggas på att utveckla arbetet och arbetsklimatet. Anställda som är motiverade och orkar med sitt arbete förmedlar bäst kyrkans budskap till det omgivande samhället.

moral och värden

Grund för moralen bör vara den gyllene regeln, "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det ska ni också göra för dem". Detta betyder medkänsla, empati och sensibilitet sätts som värdegrund. Var och en bör fråga sig själv: Vill jag och kan jag sätta mig i en annans ställning?

Vid sidan av hemmet och skolan, har kyrkan i vårt samhälle på ett avgörande sätt uppfostrat människor till vissa värderingar och bidragit till att dessa upprätthållits. Så gör kyrkan fortfarande. Dess budskap framhäver solidaritet människor emellan och speciellt solidaritet med dem som befinner sig i den allra svagaste positionen. Detta tar sig uttryck i diakonalt arbete. Kyrkan stöder även på ett betydande sätt kulturarbete, speciellt på lokalförsamlingarnas nivå.

Nåden förkunnar kyrkan som sitt eget centrala budskap i en värld med allt hårdare konkurrens. Ur den nåd man själv blivit delaktig av föds också ett försonande sinnelag mot både sig själv och andra.

Kyrkans värderingar bör göras synliga även i dess egen arbetsmiljö.

Varje människa bör ha rätt att utveckla sina anlag. Samtidigt har var och en skyldighet att utveckla dem i syfte att stöda behövande, personer i sämre ställning, handikappade och personer som fallit offer för diskriminering.

Det bör alltid vara möjligt att bedöma politiska beslut även på värderingsmässiga grunder, i moraliskt avseende, och inte enbart som politisk ändamålsenlighet.

Kraftiga samhälleliga förändringar har negativa verkningar såväl på moral som uppförande. Å andra sidan väcker de till ny ansvarsfullhet och nästankärlek. Negativa effekter är såväl omedelbara som långvariga. De förutsätter såväl omedelbart stödjande och rättande åtgärder, som långvarigt politiskt arbete för ekonomisk jämlikhet. Som socialdemokrater strävar vi på basen av vår egen värdegrund till att väcka och stöda ansvaret för våra medmänniskor och att handla utifrån denna grundsyn.

Vi vill som socialdemokrater förverkliga detta även i kyrkan.

om förhållandet mellan religion och offentlig makt

I Amsterdamavtalet sägs: "Europeiska unionen respekterar och ingriper inte i den ställning som kyrkor och religiösa föreningar eller samfund har enligt nationella lagstiftning i medlemsstaterna."

EU bekänner således att kyrkorna och de religiösa samfundens ställning i medlemslandet kan organiseras baserad på den egna traditionen. Socialdemokraterna stöder denna praxis.

När man reglerar kyrkornas och de religiösa samfundens ställning bör religionsfrihet fungera som utgångspunkt. Det betyder rätten att utöva eller låta bli att utöva en religion. Vid regleringen bör man beakta de nationella traditionerna.

Emedan pluralismen - också den religiösa - ökar i vårt samhälle, bör kyrkan på nytt finna sin roll som folkkyrka.

Pluralismen - också den religiösa - utmanar kyrkan: hur stöder man föräldrar med olika kultur och religion i deras fostringsuppgift, hur möter man finländare med en annorlunda tro, vilka i kyrkan söker stöd, trygghet och verksamhetsmöjligheter?

På nationell nivå kan stat och kyrka, på lokal nivå kommuner och församlingar, idka samarbete enligt vad de anser är nödvändigt. Ekonomifrågor som berör kyrka och stat, eller på det lokala planet kommun och församling, bör regleras i avtal. Ett sådant förfarande gör det möjligt att avstå från samfundens kyrkoskatt, om det anses nödvändigt.

Samhället bör ha rätt att ingripa i handlingar som bryter mot de mänskliga rättigheterna, även om de uppges motivare av någon religion eller världsåskådning.

religionsundervisning i samhällets skola

Religionsundervisningen är en del av läroanstalternas fostringsuppgift. Dess syfte är att göra eleverna förtrogna med sitt kristna kulturarv och sålunda stärka deras identitet. Dess mål är även att göra eleverna förtrogna med andra religioner och världsåskådningar och på så sätt ge dem redskap som behövs för att förstå och sakligt ta ställning till dem. Allt undervisningsmaterial bör genomsyras av fostran till tolerans.

Enligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt övriga internationella avtal är det viktigt att ha möjlighet att lära känna sin egen religion eller motsvarande livsåskådning. Till detta hör även att bekantgöra sig med väsentliga ritualer, bl.a. gudstjänstliv. Enligt avtalen bör dessutom alla garanteras lika samhälleliga förutsättningar för att lära känna sin egen religion eller livsåskådning. I Finland uppfylls dessa principer bäst så, att man i läroanstalterna undervisar eleverna i deras egen religion eller tro.

att möta andra religioner och världsåskådningar

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är starkt nationell. Ingen kyrka bör dock glömma att den är en del av Kristi världsomfattande universella kyrka. Kyrkan har alltid ansvar för hela mänskligheten och för hela skapelsen. Det finländska samhället har på kort tid blivit internationellt. Denna utveckling har öppnat flera positiva verksamhetsmöjligheter på flera områden, såsom arbetsliv, mänskliga relationer, kultur och religion. Socialdemokraterna motsätter sig rasism och all slags diskriminering, samt bär ansvar för världens flyktingproblem.

Att Finland blivit ett pluralistiskt samhälle ställer krav på finländarna, både i fråga om att lära känna sina egna rötter och att respektera olika traditioner och religioner. En accepterande och respektfull attityd vinner bäst fäste i människor, när de öppet möter och ser olika människor som värdefulla och likvärdiga. En främling är inte längre en främling när han får ansikte, namn, språk och känslor.

I Finland har de kristna kyrkorna en stabil ställning i arbetet att bygga upp människors värden och attityder. Kyrkorna åtnjuter förtroende som verksamhetsmiljö. Från denna utgångspunkt kan de naturligt erbjuda samlingsplatser där människor i olika åldrar, som tänker och tror olika tryggt kan umgås och uppnå ömsesidig respekt och förmåga att se olikhet som en berikande kraft i livet.

Bland invandrare och flyktingar är speciellt kvinnor i fara att bli utslagna. De har sämre möjligheter än männen och barnen att träffa varandra och anpassa sig till det nya hemlandet. Kyrkans och speciellt kyrkornas kvinnoarbete kan erbjuda en trygg verksamhetsmiljö utanför hemmet.

De kristna kyrkornas stödfunktioner och samarbetsområden är värdefostran i vilken betonas varje människas värde som en varelse skapad av Gud, alla människors likställdhet, jämställdhet, ömsesidig respekt, att dela med sig, att acceptera olikhet, att fördöma allt våld och underkuvelse.

Verksamhetsmetoderna för Finlands Evangelisk lutherska kyrka är bl.a. fostran, utbildning och samverkan. Kyrkan har speciellt ansvar för barn och ungdomars samt familjernas fostran till internationalism. Kyrkans barnoch ungdomsarbete, skriftskola, familjearbete samt gudstjänster kan erbjuda flyktingar och invandrare en säker verksamhetsmiljö.

kyrkan som framtidsbyggare

Man kan inte fullt förstå dagens och framtidens politik och inte heller strukturera händelserna i världen utan kännedom om religionerna. Vi håller på att gå in i en tid där religiöst betingade värderingar ofta ligger till grund för politisk verksamhet. Det får inte betyda politiskt utnyttjande av religion eller godkännande av religiös fanatism. Krafter som är destruktiva för religionen, som delar världen och stärker etniska konflikter bör bindas. Vi bör istället frigöra religionernas positiva krafter som stärker människornas integritet och gemenskap, kontakt och solidaritet, samt krafter som stärker skapelsens helande. Utgångspunkt och metod bör vara sammanjämkning och försoning. Den socialdemokratiska rörelsen bör ha en central roll i främjandet av en sådan utveckling.

I Finland bör man beakta vårt starka kristna kulturarv. Europeiska arbetarrörelsen har exempel på förnyad ideologisk värdegrund som stöd för världsåskådningen. Finlands Socialdemokratiska Parti är med i denna utveckling.

"...låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning."
1 Joh. 3.18