Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/1433

Ruotsalainen kansanpuolue

Nära dig - SFP:s valprogram inför välfärdsområdesvalet 2022


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Nära dig - SFP:s valprogram inför välfärdsområdesvalet 2022
  • Vuosi: 2021
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

NÄRA DIG

SFP:S VALPROGRAM INFÖR VÄLFÄRDSOMRÅDESVALET 2022

VÄLFÄRDSOMRÅDESVAL 2022

VALPROGRAM
Alla har rätt till en högklassig vård och omsorg
Primärhälsovården
Specialsjukvården
Socialvården
Barn, unga och familjer
Äldreomsorg
Missbrukarvården
Funktionshinderservice
Räddningstjänster

VAD HANDLAR VALET OM?

Som ett resultat av social- och hälsovårdsreformen kommer vi den 23 januari 2022 att gå till valurnorna för att rösta i ett alldeles nytt val, välfärdsområdesvalet. Valet handlar om att vi får ett nytt system i Finland där välfärdsområdena nu får ansvar för hälso- och sjukvården. I detta val ska vi välja de personer som ska fatta beslut som rör din vård och omsorg.

Nu förnyas hela den offentliga social- och hälsovården och räddningsväsendets tjänster. 21 välfärdsområden och Helsingfors stad kommer att ta hand om social- och hälsovården och räddningsväsendet i Finland. Hur dessa tjänster kommer att se ut i framtiden bestäms av ett fullmäktige, välfärdsområdesfullmäktige. Det är det högsta beslutande organet i välfärdsområdet och ledamöterna väljs i valet den 23 januari. Helsingfors stad utgör ändå ett eget område. Där går man inte till val utan stadsfullmäktige sköter även dessa frågor.

För SFP är det viktigt att du ska få vård nära dig, också i framtiden.

VEM FÅR RÖSTA?

Röstberättigade i välfärdsområdesvalet är de som senast på valdagen fyller 18 år och vars hemkommun 51 dagar före valdagen är en kommun som hör till välfärdsområdet i fråga.

Är man medborgare i ett land utanför EU ska man ha bott två år i Finland för att få rösta.

HUR RÖSTAR MAN?

I välfärdsområdesvalet kan du rösta på själva valdagen i din vallokal eller rösta på förhand på vilket som helst av de allmänna förhandsröstningsställena i Finland eller utomlands. Den egentliga valdagen är söndagen den 23 januari 2022. Förhandsröstningen pågår i Finland under tiden 12-18.1.2022 och utomlands 12-15.1.2022.

VARFÖR SKA JAG RÖSTA?

I valet väljs ett fullmäktige för välfärdsområdet som har den högsta beslutanderätten i välfärdsområdet. Fullmäktige får fullmakt att besluta om var och hur tjänsterna ska ordnas i just ditt välfärdsområde och de beslutar bland annat om budgeten, och till exempel hur vården på svenska ska fungera i praktiken.

Vi har många gånger sett hur enstaka röster kan avgöra mandat - i det här valet kan alltså just din röst vara avgörande!

För ytterligare information om valet kan du besöka justitieministeriets sida vaalit.fi/sv.

VALKRETSAR

Varje välfärdsområde fungerar som en valkrets. Varje välfärdsområde har egna kandidater och du som väljare röstar på kandidater som ställts upp i ditt eget välfärdsområde.

VÄLFÄRDSOMRÅDENA ÄR FÖLJANDE:

1. Egentliga Finlands välfärdsområde
2. Satakunta välfärdsområde
3. Egentliga Tavastlands välfärdsområde
4. Birkalands välfärdsområde
5. Päijänne-Tavastlands välfärdsområde
6. Kymmenedalens välfärdsområde
7. Södra Karelens välfärdsområde
8. Södra Savolax välfärdsområde
9. Norra Savolax välfärdsområde
10. Norra Karelens välfärdsområde
11. Mellersta Finlands välfärdsområde
12. Södra Österbottens välfärdsområde
13. Österbottens välfärdsområde
14. Mellersta Österbottens välfärdsområde
15. Norra Österbottens välfärdsområde
16. Kajanalands välfärdsområde
17. Lapplands välfärdsområde
18. Östra Nylands välfärdsområde (Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom, Pukkila och Sibbo)
19. Mellersta Nylands välfärdsområde (Borgnäs, Hyvinge, Mäntsälä, Nurmijärvi, Träskända och Tusby)
20. Västra Nylands välfärdsområde (Esbo, Hangö, Ingå, Högfors, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis)
21. Vanda och Kervo välfärdsområde

ALLA HAR RÄTT TILL EN HÖGKLASSIG VÅRD OCH OMSORG

Allas rätt till god vård och omsorg måste tryggas oberoende av var i landet man bor och oberoende av ens inkomst, också i framtiden. Inom vården ska människan vara i fokus. Möjligheten att kommunicera på sitt modersmål är viktig om du är sjuk eller behöver stöd. Tillgången till utbildad vårdpersonal på båda nationalspråken är en av Finlands centrala framtidsfrågor, och vi behöver satsa både på fler utbildningsplatser och på personalens välbefinnande i arbetet. En stor del av de anställda inom välfärdsområdena är kvinnor. Välfärdsområdena har därmed ett stort ansvar för att förverkliga en jämställd arbetsgivarpolitik och säkerställa jämställda löner.

För SFP är det viktigt att vården och omsorgen nu blir smidigare, då social-, hälso- och sjukvården sköts av välfärdsområdet. För oss är det viktigt att du ska få den vård och hjälp du behöver, inte bollas från lucka till lucka. Våra mindre sjukhus kommer att ha en central roll i de nya välfärdsområdena och ska kunna erbjuda mångsidig sjukvård nära dig. SFP vill att våra små sjukhus ska utvecklas, inte avvecklas! SFP vill att primärvården ska finnas så nära dig som möjligt.

För SFP är det viktigt att den förebyggande hälsovårdens och rehabiliteringens roll beaktas. Tjänsterna ska vara tillgängliga och ändamålsenliga. Rehabiliteringen och den förebyggande hälsovårdens stödtjänster behövs för att minska lidande och främja social och fysisk funktionsförmåga. Det är dessutom ekonomiskt ändamålsenligt för att minska kostnaderna i hälsovården.

Vårdgarantierna ska uppfyllas. För SFP är det viktigt med jämlika tjänster inom psykvården, som även ska omfatta psykoterapi. Inom primärhälsovården ska du få en tid inom sju dagar. För att social- och hälsovården ska fungera på bästa möjliga sätt behöver vi den privata och tredje sektorn som komplement till den offentliga vården. Servicesedlar borde användas mera än tidigare där det är ändamålsenligt så att vi kan förkorta vårdköerna. Om klienter hänvisas till den privata sektorn av välfärdsområdet ska detta inte innebära oskäliga kostnader för klienten. Särskilt nu behövs servicesedlar eftersom köerna till den icke-brådskande vården vuxit sig stora på grund av coronapandemin.

Stiftelser och föreningar gör en ovärderlig samhällsinsats i många delar av vårt land, till exempel inom det hälsofrämjande arbetet och genom att upprätthålla äldreboenden. Därför är det viktigt att den tredje sektorns verksamhetsförutsättningar tryggas även i framtiden. Kulturen och idrotten har dessutom en enorm betydelse för välbefinnandet och folkhälsan.

Digitala tjänster ska göra det lättare att komma i kontakt med vården. Vi måste ändå komma ihåg att de inte kan ersätta den mänskliga kontakten. Vid utveckling av de digitala tjänsterna ska olika användare, exempelvis de som har svaga digitala färdigheter tas i beaktande.

När tjänster flyttas över till de nya välfärdsområdena behöver samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena fungera. De fastigheter som kommunerna använder idag kommer i stor utsträckning att användas framöver, och det är viktigt att de är ändamålsenliga och i bra skick. Också frågor som gäller kollektivtrafiken blir aktuella. Det ska finnas möjlighet att ta sig till serviceställena på ett ändamålsenligt sätt, och här krävs ett gott samarbete mellan de myndigheter som ansvarar för trafiken.

Vi vill att alla välfärdsområden för en ansvarsfull ekonomisk politik. SFP vill inte att den totala skattegraden höjs till följd av reformen. Hållbarhet ska genomsyra välfärdsområdenas verksamhet, till exempel när det gäller upphandlingar. Många lokala, mindre företag har idag svårt att hävda sig i stora offentliga upphandlingar. Med tanke på hållbarhet, miljö och för att främja närproducerade tjänster och varor vill vi ge små och medelstora företag bättre förutsättningar att delta i upphandlingar för att trygga en god service nära invånarna.

SVENSKA FOLKPARTIET VILL

  • att servicen ska finnas nära dig. Vi vill trygga dagens hälsocentraler och vill att det ska finnas tillgång till lättillgängliga hälso- och sjukvårdstjänster i alla kommuner
  • satsa extra på rekryteringen av både svensk- och finskspråkig vårdpersonal
  • att också kunskaper i andra språk än svenska och finska premieras.
  • att tillräckliga språktillägg används i välfärdsområdena
  • att samernas rätt till vård och omsorg på sitt eget språk tryggas
  • öka satsningarna på en bättre arbetshälsa, välbefinnande och trivsel i arbetet, gott ledarskap, jämställdhet och konkurrenskraftiga löner
  • att välfärdsområdena följer upp hur coronapandemin har påverkat de anställdas välbefinnande inom social- och hälsovården, och stöder de anställdas välbefinnande
  • att välfärdsområdena gör upp åtgärdsprogram med en klar tidtabell för hur man kan åtgärda de brister som uppstått till följd av coronapandemin
  • se en ökad användning av servicesedlar där det är ändamålsenligt.
  • att tredje sektorns verksamhetsförutsättningar tryggas
  • att de digitala tjänsterna utvecklas.
  • att samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdet fungerar
  • att små företag och tredje sektorns aktörer också ska ha en reell chans att delta i upphandlingar bland annat genom att främja delupphandlingar
  • att jämställdhet och likabehandling ska genomsyra hela välfärdsområdets verksamhet
  • att påverkningsorganen och nämnden för språkliga minoriteter ska ha reella chanser att påverka
  • att den allmänna skattenivån inte höjs.

PRIMÄRHÄLSOVÅRDEN - NÄRA DIG, DÅ DU BEHÖVER DEN

Du ska snabbt få träffa en läkare om du blir sjuk, oberoende av var i landet du bor. Den offentliga vården ska finnas nära dig. Det är viktigt att få rätt hjälp och stöd genast när behovet uppstår, vilket också gäller mun- och tandvården. Även papperslösa har rätt till hälso- och sjukvård.

VI VILL

  • att servicen ska finnas nära dig. Vi vill trygga dagens hälsocentraler och vill att det ska finnas tillgång till lättillgängliga hälso- och sjukvårdstjänster i alla kommuner
  • förkorta vårdköerna med hjälp av bland annat fler läkare och hälsovårdare på hälsocentralerna
  • att du får tid till tandläkare eller tandhygienist när du behöver det
  • att det satsas på flyttbara lösningar, som hälsobussar och digitala tjänster bland annat för att förbättra tillgången till vård på landsbygden och i skärgården
  • att resurserna för att motarbeta psykisk ohälsa stärks på hälsocentralerna eftersom psykisk ohälsa är en av folksjukdomarna idag
  • att en vårdgaranti på sju dagar införs, och att den också omfattar psykvårdstjänster
  • att det finns olika typer av lågtröskeltjänster, så som chattar och telefonjour
  • att skillnader i kvinnors och mäns hälsa ska tas i beaktande inom hälsovården
  • att åldersintervallen för avgiftsfri bröstcancerscreening ändras från nuvarande 50-69 år till 40-74 år
  • att klimakterierådgivning erbjuds inom hälsovården.

Välfärdsområdena kommer att ta över ansvaret för primärhälsovården, mun- och tandvården, specialistvården, socialvården, elev- och studerandevården, äldreomsorgen, den psykiatriska vården, missbrukarvården, handikappservicen och räddningstjänsterna.

SPECIALSJUKVÅRDEN - INOM RIMLIGT AVSTÅND OCH AV HÖGSTA KVALITET

Vi vill att närmaste jourande sjukhus finns inom rimligt avstånd från dig när du behöver specialistvård. För oss är det viktigt att du ska få den vård och hjälp du behöver och inte hänvisas från det ena stället till det andra. Våra universitetssjukhus har viktiga specialuppdrag och deras finansiering behöver vara tillräcklig. Våra centralsjukhus har en avgörande roll när det gäller en fungerande sjukvård. Samspelet mellan alla aktörer inom specialsjukvården ska fungera friktionsfritt och patienten ska alltid vara i centrum.

VI VILL

  • att närsjukhusen i fortsättningen ska ha en viktig roll och olika specialansvar, deras verksamhet ska utvecklas, inte avvecklas
  • att det finns en bred poliklinikverksamhet nära dig
  • att också de mindre sjukhusen har rätt att utföra normala dagkirurgiska operationer och upprätthålla allmän jour dygnet runt
  • att det finns tillräckligt med ambulanser även ute på landsbygden så att akutvården garanteras i alla delar av landet
  • att FPA-taxin ska fungera och planeras så att den beaktar de individuella behoven.

SOCIALVÅRDEN - HJÄLP PÅ RÄTT SÄTT OCH I RÄTT TID

Vi vill stärka åtgärderna för att på olika sätt motverka utslagning och psykisk ohälsa. I det här arbetet är förebyggande arbete, tidigt ingripande och mångprofessionellt samarbete avgörande. Det är viktigt att hela familjen beaktas då olika problem uppstår för att på bästa möjliga sätt kunna stödja och hjälpa.

VI VILL

  • se fler socialarbetare inom socialservicen för att säkerställa att den som behöver hjälp får det i tid
  • säkerställa tillräckliga resurser till barnskyddet genom att skärpa personaldimensioneringen, så att den omfattar högst 35 klienter per socialarbetare
  • att de som arbetar inom socialvården har trygga arbetsförhållanden.
  • satsa på förebyggande vård och underlätta utsatta familjers vardag, till exempel genom hemservice för barnfamiljer
  • se till att social- och hälsovårdspersonalen har kännedom och grundläggande information om könsmångfald och sexuell mångfald
  • öka antalet skyddshemsplatser för den som utsätts för våld eller hot om våld i parrelationen och erbjuda lågtröskeltjänster för offer för våld
  • se satsningar på integration av invandrare för att undvika utslagning och minska på skillnaderna i välbefinnande och hälsa
  • att välfärdsområdena stöder förverkligandet av jämställdhet bland invandrare och asylsökande
  • att välfärdsområdena arbetar på ett kultursensitivt sätt.

BARN, UNGA OCH FAMILJER - GRUNDEN FÖR VÄLBEFINNANDE LÄGGS TIDIGT

Den offentliga barnrådgivningen är i världsklass i Finland och tillsammans med elevvården, studerandevården och barnskyddet bildar det en viktig helhet för att stödja familjens vardag. Vi vill att rådgivningen fortsätter också efter att barnet fyllt sex år.

Antalet förlossningsavdelningar har minskat drastiskt, och vi är i ett läge där familjer riskerar bollas fram och tillbaka då den enskilda stora förlossningsavdelningen är full. Det måste finnas tillräckligt med plats för alla.

Satsningar på stöd för barnfamiljer och föräldrar är ett av de mest effektiva sätten att skapa trygghet för de mest utsatta. Förebyggande åtgärder tar tag i problemen innan till exempel behovet att omhänderta barnet uppstår.

Vi måste fokusera på psykisk ohälsa nu efter coronapandemin, och särskilt bland de unga. Unga personer med ätstörningar behöver vårdtjänster på sitt modersmål som är specifikt riktade till dem.

I och med de nya välfärdsområdena måste vi försäkra oss om att kontakten mellan skolorna och elevvården fungerar.

VI VILL

  • fortsätta med rådgivningen även när barnet har börjat skolan
  • att antalet förlossningsavdelningar inte skärs ner
  • att alla kvinnor ska ha rätt till god mödravård och eftervård efter förlossningen
  • att fler svenskspråkiga skolpsykologer och kuratorer utbildas och att psykoterapiutbildningen görs avgiftsfri
  • att det inrättas en bindande, nationell dimensionering av elev- och studerandevårdens psykolog- och kuratorstjänster med maximalt 500 elever eller studerande per skolkurator eller skolpsykolog
  • att alla elever och studerande får kallelse att träffa kuratorn minst en gång i de lägre klasserna, en gång på högstadiet och en gång på andra stadiet, och har möjlighet att träffa kuratorn oftare vid behov
  • att elev- och studerandevården ska finnas tillgänglig i skolan och att elevvården ska vara en del av den mångprofessionella arbetsgruppen på skolan
  • att unga erbjuds mottagningar med låg tröskel där de rör sig och där de inte behöver boka tid
  • att avgiftsfria preventivmedel erbjuds till personer under 25 år
  • att barnfamiljer med stödbehov kan beviljas hemservice.

ÄLDREOMSORG - EN TRYGG ÅLDERDOM

Våra äldre är en växande befolkningsgrupp och en viktig resurs i vårt samhälle. Vi anser att det är en hederssak att äldreomsorgen är nära och högklassig. Du ska ha möjlighet att bo hemma så länge du vill och kan, och olika former av boendeservice ska finnas nära dig. Vi ska sträva efter att stärka rörelseförmågan hos de äldre, till exempel genom seniorgymnastik. Behovet av närståendevårdare ökar ständigt. Det arbete närståendevårdarna utför minskar behovet av vårdplatser för dygnetruntvård. Det är viktigt att vi visar att deras arbete uppskattas och att vi ser till att de mår bra.

Det förhöjda hushållsavdraget för omsorgstjänster för vård och omsorg i hemmet utgör ett välkommet tillägg och möjliggör en flexibel användning av tjänster.

VI VILL

  • att ett system för egenläkare och egen sjukskötare för seniorerna skapas eftersom möjligheten att besöka samma bekanta läkare skapar trygghet
  • att tidig diagnostisering av minnessjukdomar intensifieras
  • att förebyggande, riktade hembesök görs i alla kommuner
  • att vården i hemmet tryggas så att äldre får service och tjänster av god kvalitet, i rätt tid och i rätt form
  • att alla äldre erbjuds ett tryggt boende när man inte längre klarar av att bo hemma
  • att stödtjänster för närståendevårdare med skyldighet att erbjuda intervallvård som avlastningsalternativ utvecklas.

MISSBRUKARVÅRDEN - EFFEKTIV HJÄLP I TID

Drog- och alkoholmissbruk ska förebyggas och vi anser att missbrukare effektivt ska få hjälp. De nya välfärdsområdena behöver ta ett aktivt helhetsgrepp för att förebygga och minska missbruket. Missbrukarvården ska kopplas ihop med den psykiatriska vården på ett bättre sätt än tidigare.

VI VILL

  • att psyk- och missbrukarvården garanteras tillräckliga resurser
  • att den svenskspråkiga psyk- och missbrukarvården tryggas
  • se fler lågtröskelmottagningar och utökat mångprofessionellt samarbete mellan kommunen, skolan, vården, hemmen och polisen
  • införa aktiva åtgärder och ha ett helhetsgrepp för att förebygga och minska drogmissbruket
  • att familjen och närstående till en person med missbruk erbjuds stöd och samtalshjälp
  • att missbrukarvården alltid fokuserar på vård framom straff
  • att missbrukarvården i välfärdsområdena alltid ska basera sig på fakta och forskning.

FUNKTIONSHINDERSERVICE - ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Vi vill se ett inkluderande samhälle där alla behandlas rättvist. Det är viktigt att tjänster och olika stödformer för personer med funktionsnedsättning ges nära den som behöver stöd, på både svenska och finska. Alla ska ha möjlighet att förverkliga sig själva, och allas självbestämmande ska respekteras.

VI VILL

  • att den svenska funktionshinderservicen byggs upp likvärdigt med den finskspråkiga från det att välfärdsområdena inleder sin verksamhet
  • att funktionshinderservicen fortsätter på samma sätt för klienten oberoende av hur administrationen är ordnad
  • att det finns tillräckligt med stödboenden
  • att arbetscentralernas verksamhetsförutsättningar garanteras
  • att personer med funktionsnedsättning får terapi och rehabilitering som är baserad på individens egna förutsättningar och behov, på sitt modersmål
  • att familjer till barn med funktionsnedsättning får avlastning och tillräckliga stödtjänster i ett tidigt skede.
  • att onödig byråkrati avskaffas. Det ska vara möjligt för personer med funktionsnedsättning att få kontinuerligt stöd utan att behöva lämna in nya ansökningar varje år
  • att servicestigarna på svenska för personer med funktionsnedsättning ska garanteras.

RÄDDNINGSTJÄNSTER - ETT TRYGGT SAMHÄLLE

En jämlik tillgång till räddningstjänster i hela landet och tillräckligt med svenskspråkig personal inom räddningstjänsterna är avgörande för vår trygghet. Avtalsbrandkårerna och FBK-verksamheten samt den frivilliga sjöräddningen är viktiga och har en avgörande betydelse i tryggandet av räddningstjänsterna i Finland.

VI VILL

  • att räddningsväsendet är tillgängligt i hela landet
  • att den svenskspråkiga räddningsutbildningen flyttas från Kuopio till Helsingfors för att trygga svenskspråkig personal inom räddningstjänsterna
  • att avtalsbrandkårernas och den frivilliga sjöräddningens verksamhetsförutsättningar stärks för att trygga en jämlik tillgång till räddningstjänster i alla regioner
  • förebygga det våld som personalen inom räddningsväsendet utsätts för så att personalen kan utföra sitt arbete tryggt
  • att nödcentralverksamheten och utbildningen av operatörer fungerar på båda nationalspråken.