Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/502

Ruotsalainen kansanpuolue

Sfp:s äldrepolitiska program


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Sfp:s äldrepolitiska program
  • Vuosi: 2003
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

Sfp:s äldrepolitiska program 2003

DE ÄLDRE I SAMHÄLLET

Alla äldre i samhället har rätt till god livskvalitet. För dagens och framtidens äldregeneration innebär det en social delaktighet, meningsfull sysselsättning och självständighet eftersom pensionärer är friskare, aktivare och mera samhällsmedvetna än tidigare. Pensionärerna är långt ifrån en homogen grupp. När hälsan blir sämre är det viktigt att samhället står för vård och omsorg. Därför är det viktigt att individens behov hela tiden är utgångspunkten.

Individens behov skall vara utgångspunkten i samhällets syn på de äldre.

Sfp anser det vara viktigt att de äldres behov beaktas i all samhällsverksamhet. Det må så gälla boende, trafik eller vård.

DE ÄLDRE BÖR UPPSKATTAS

De äldres insatser som närståendevårdare, dagvårdare för barnbarn och i frivilligt oavlönat arbete för olika organisationer får sällan publicitet. Uppgifter om hur mycket de äldre ekonomiskt bidrar till ekonomin som skattebetalare, kultur-, rese- och varukonsumenter synliggörs likaså sällan.

De äldre är en resurs, t.ex. som beslutsfattare i kommunen och rikspolitiken. Det är olyckligt att generationer ibland ställs mot varandra, då vi alla lever i samma samhälle och har ett gemensamt intresse - ett gott liv.

Sfp verkar för att de äldre får rättmätig uppskattning i samhället för sina insatser vid uppbyggandet av välfärdssamhället, som beslutsfattare och påverkare i dagens samhälle, som skattebetalare och som producenter av olika former av service.

Sfp verkar aktivt för att motarbeta motsättningar mellan generationerna.

EN HÖJNING AV DE LÄGSTA PENSIONERNA

De äldres ekonomi har under de senaste årtiondena förbättrats på grund av höjd utbildningsnivå, som resulterat i högre pensioner, och på grund av att merparten av pensionärerna numera lyfter arbetspension. Det finns dock ännu en stor grupp som lever i ekonomiskt trångmål. Detta gäller särskilt dem som lever enbart på folkpension, idag cirka 115 700 pensionärer. Då medelpensionen år 2002 var cirka 975 € var den för denna grupp 480 €. Sfp anser att det måste ske en större nivåförhöjning av de lägsta pensionerna än vad indexjusteringen innebär. Överhuvudtaget är det viktigt att pensionerna följer kostnadsstegringen i samhället, så att köpkraften inte sjunker för de äldre. Regeringen bör i samband med detta utreda verkningarna av existensen av flera olika indexbindningar.

Sfp arbetar för att höja folkpensionen och de lägsta pensionerna för att minska antalet pensionärer som lever i ekonomiskt trångmål.

VÅRD OCH OMSORG

Äldreomsorgen och vården skall också i fortsättningen vara ett av sfp:s viktigaste tyngdpunktsområden. Finland är ett av världens rikaste samhällen och invånarna kan också förutsätta att vården hör till världens bästa.

Service på svenska

En god livskvalitet innebär även rätten att få service på sitt modersmål. Denna rättighet måste samhället ta hand om. Särskilt för äldre personer är det direkt en ödesfråga att kunna tala sitt eget språk vid läkarbesök, sjukhusvistelse och annan institutionsvård. Detta kräver tillräckliga satsningar på utbildning på svenska både för läkare och övrig personal, aktiv uppföljning av anställningsförfarandena, men också upprättande av helt svenskspråkiga enheter. Ett bekymmer är också utflyttningen av svenskkunnig vårdpersonal till Sverige och Norge. Finland måste kunna erbjuda personalen sådana förhållanden att de stannar kvar, då de behövs här. Det nyinrättade svenskspråkiga kompetenscentret för det sociala området har en viktig uppgift i att stöda svenskspråkiga socialtjänster i hela Finland. Detta center bör utnyttjas för att hitta organisatoriska lösningar för skapande av t.ex. svenskspråkiga långvårdsavdelningar där det behövs.

Sfp betonar rätten till vård på svenska. Det är nödvändigt att upprätta svenskspråkiga enheter, där nuvarande struktur inte garanterar vård på svenska.

Sfp slår vakt om satsningarna på utbildning på svenska för läkare och vårdpersonal.

Sfp verkar för att utflyttningen av svenskkunnig personal till det övriga Norden avstannar. För att uppnå detta behövs fasta tjänster och annan god personalpolitik

VÅRDEN KRÄVER RESURSER

Fram till år 2010 beräknar man att samhället behöver 18 000 nya vårdare, p.g.a. pensioneringar och för att korrigera underdimensioneringen i nuvarande personalstyrka. Brist på personal och en omänsklig arbetsbörda i kombination med oklar ansvarsfördelning leder till en försämrad vårdkvalitet. För att uppnå en fullgod vård är det av central betydelse att de existerande rekommendationerna för dimensionering av personalen också följs.

För att locka människor till vårdbranschen är det viktigt med tillräcklig avlöning men också att de tidsbundna tjänsterna ombildas till fasta tjänster eftersom ett osäkert anställningsförhållande skapar stress och oro.

För att kunna stärka vårdsektorn är det på lång sikt nödvändigt att öka statens finansiering av social- och hälsovården. Sedan år 2002 har statens andel ökat och den fortsätter att göra det år 2003. Denna trend bör fortsätta för att ge kommunerna ekonomisk trygghet att anställa mera personal. Samtidigt är det av stor betydelse att statens ersättning till kommunerna följer kostnadsstegringen i samhället, vilket inte skett under de senaste åren.

Sfp anser att statens finansiella ansvar för social- och hälsovården bör stärkas.

DET NATIONELLA HÄLSOPROJEKTET OCH DET NATIONELLA UTVECKLINGSPROGRAMMET FÖR DET SOCIALA OMRÅDET

För att avlägsna de mest akuta bristerna förutsätts omedelbara åtgärder. Detta arbete har redan inletts inom det nationella hälsoprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området. Det nationella hälsoprojektet har redan lett till en ordentligt höjd finansiering av sektorerna.

De förtroendevalda på alla nivåer uppmanas att verka för att resurser och utveck-lingspotential ges för att vårdkedjorna skall fungera enligt de vårdbehövandes behov och situation. Vårdkedjor innefattar förutom social- och hälsovård även boendealternativ och trygghet. Hemtjänsten, hemsjukvården och den sjukhusbaserade hemsjukvården bör utvecklas till en helhet. Därför är det av central betydelse att de båda projekten framskrider sida vid sida.

Då de båda projekten kommer att dra upp riktlinjer långt in i framtiden är det av stor betydelse att sfp medverkar på alla nivåer i arbetet och för fram svenska specialbehov - både organisatoriska och språkliga. Detta är en unik chans att föra fram särbehoven.

Sfp poängterar vikten av att det nationella hälsoprojektet och det nationella utvecklingsprogrammet för det sociala området framskrider och att dessa leder till snabba förbättringar där de största bristerna finns.

Sfp betonar vikten av fungerande vårdkedjor. Byråkratiska intressemotsättningar får inte bli ett hinder för smidig vård.

Bättre villkor för ANHÖRIGVÅRDARE och mera HEMVÅRD

Stödet till anhörigvårdarna bör höjas och deras avlastningsdagar garanteras bl.a. genom att upprätthålla dagsjukhus och intervallvård. Samtidigt är det nödvändigt att se över andra faktorer som kan underlätta anhörigvårdarnas situation t.ex. prispolitiken. Det är fel att en anhörigvårdare måste betala hög vårdavgift för intervallvård för att kunna få avlastningsdagar, då vårdaren redan själv gör en mycket värdefull insats för både samhället och för sin närmaste. Dessutom borde det vara möjligt för anhörigvårdare att få vårdledigt med rätt att återvända till sin arbetsplats.

Sedan 1990-talet har tillgången till hemvård minskat. Av alla som fyllt 75 år bor 85 procent hemma, och denna andel ökar på sikt. Därför är det angeläget att är hemvårdens volym ökar. Åtgärder för att åstadkomma detta måste snabbt påbörjas för att den äldre befolkningen skall kunna bo hemma så länge som möjligt. Behovet av mera hemvård är ett oundvikligt faktum. För att få fram samhällets dolda vårdreserv bör kommunerna kunna införa s.k. servicesedlar eftersom dessa skapar ett större utbud av vård och hemtjänster. Med en servicesedel kan den äldre vända sig till antingen kommunal hemvård eller till privat sådan - enligt eget val.

VÅRD AV DEMENTA

I Finland finns nu 70 000 personer som lider av medelsvår eller svår demens. Siffran kommer att fördubblas under de närmaste 30 åren. Vi behöver kommunala demenskoordinatorer som kan stöda hemvård av dementa och hjälpa anhörigvårdarna att orka. Intervallboende och dagverksamhet för dementa är viktiga serviceformer och måste garanteras på svenska. Varje dement person blir i något skede av sjukdomen beroende av långtidsvård. Social- och hälsovården bör utveckla serviceformer enkom för dementa personer. Medicinbehandling av demens borde underlättas för att stöda hemvården.

FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

Förebyggande hälsovård ingår som ett viktigt element i den åldringspolitiska strategin. Hälsoundersökningar vart tredje år för personer som fyllt 65 år och även vid behov rehabilitering bidrar till att öka de äldres livskvalitet. Därtill leder det till inbesparingar genom att kostsamma medicinska åtgärder kan undvikas eller uppskjutas. Det skulle också vara viktigt att utveckla och stärka systemet med hembesök hos äldre personer i förebyggande syfte. På detta sätt kan man i god tid kartlägga behovet av stödåtgärder.

Även andra förebyggande åtgärder är viktiga. Det är t.ex. av stor vikt att hissar inrättas i äldre bostadshus. Det finns många äldre människor, som i yngre dagar flyttat in i hisslösa bostadshus och nu i praktiken är fångna i sina lägenheter på grund av handikapp eller dålig allmän kondition.

RIMLIGA KOSTNADER FÖR UNDERSÖKNINGAR OCH LÄKEMEDEL

När hälsan sviktar blir kostnaderna för undersökningar och läkemedel en betydande kostnadspost. Det är motiverat att kostnaderna för detta fördelas solidariskt och rättvist i vårt samhälle där finansieringen av dessa stöter på problem. År 2000 infördes ett kostnadstak för vårdkostnader i syfte att minska utgifterna för dem vars hälsa är sämst. Kostnadstaket är ännu högt och det finns separata kostnadstak för läkemedel och för resor. Sfp arbetar för ett enda kostnadstak, som skulle ligga på nordisk nivå.

I all prispolitik utgår Sfp från principen att sjuka inte får försättas i en ohållbar situation. Det är uppenbart att hela prispolitiken kräver en ärlig översyn som tar hänsyn till att vissa grupper har större behov än andra.

Sfp arbetar för ett kostnadstak på nordisk nivå för läkemedels- och vårdkostnader.

Systemet med ersättningar för läkemedel och undersökningar måste genomgå en översyn, så att de som behöver dessa mest också kan få dem.

EN VÄRDIG DÖD

På de vårdande institutionerna bör man trygga döende patienters tillgång till enskilda rum. Direktiven för vård i livets slutskede bör kunna uppfyllas så att vården av döende och stödet till de anhöriga innefattas i en värdig död.

Avsaknaden av en modern, god smärtlindring är ett problem i Finland och borde därför utvecklas.

Sfp betonar vikten av att döende patienter och deras anhöriga bemöts med finkänslighet, respekt och förståelse, och att de skall ha tillgång till eget rum.

KULTUR OCH REKREATION

Samhällets kulturutbud är rikt och varierande även om det förekommer stora skillnader beroende på var man bor. Arbetar- och medborgarinstitutens samt olika organisationers och föreningars betydelse är synnerligen stor. Deras verksamhet i form av kurser, föredrag, föreläsningar och diskussionstillfällen som i princip når de flesta - även de äldre - fyller en viktig funktion. Friskvårds- och motionsorganisationer bör utveckla sin verksamhet så att den motsvarar de äldres behov för upprätthållande av funktionsförmågan.

Sfp anser att uppsökande kulturell verksamhet, som i dag närmast bedrivs av ideella organisationer och föreningar bör främjas och utvecklas. Intellektuell stimulans i form av olika aktiviteter anpassade till individuella behov och önskemål både för hemmaboende och äldre på olika institutioner är en form av förebyggande vård i vid bemärkelse. Kultur i vården bör bli ett bestående inslag i den offentliga sektorn. Det ger de äldre livsinnehåll och bidrar till mental aktivering, vilket är av största vikt för människans både fysiska och psykiska välbefinnande.

Sfp betonar bibliotekens centrala roll som informationskälla bl.a. genom deras möjligheter att aktivera och att motivera de äldre att lära sig använda modern IT-teknik. Detta leder till större delaktighet, vidgar vyerna och ger stimulans.

Sfp stöder en utveckling av kultur i vården och önskar särskilt betona vikten av aktiverande verksamhet.

Sfp poängterar samtidigt vikten av att transportsystemen stöds och koordineras så att de äldre i praktiken kan delta i olika aktiviteter.

Sfp anser det bör finnas lättillgänglig information på svenska och finska om kultur- och rekreationsutbudet i regionen.

SOCIALA NÄTVERK

Sociala nätverk som ett medel för att hindra isolering och ensamhet är av stor betydelse för alla människor. Skillnaden mellan de äldres situation på landsbygden och i städerna är i denna fråga framträdande. I städerna saknar många äldre tryggheten i fungerande sociala nätverk. Sfp betonar vikten av att utveckla, upprätthålla och stärka de existerande nätverken. De frivilliga resurserna i form av olika organisationer och samfund spelar här en viktig roll.

Sfp betonar vikten av att utvecklandet av fungerande sociala nätverk stimuleras för att öka de äldres möjlighet till delaktighet och på så sätt motarbeta isolering och ensamhet.