Arbetslivsprogram för Sfp

Partidagen 2003 beslöt att sfp skall uppgöra ett arbetslivsprogram för framtida politiska beslut för utvecklande av arbetslivet.

I enlighet med beslutet lägger partistyrelsen nu fram ett förslag till arbetslivsprogram för Svenska folkpartiet: Sfp och löntagaren 2004. Partiets fackliga referensgrupp har ansvarat för beredningen av programmet. Genom detta program vill partiet lyfta fram frågor som är viktiga för löntagarna och beröra principiella ståndpunkter som berör arbetslivet, dess lagstiftning samt dess spelregler.

Partidagen antog programmet Sfp och löntagaren 2004 som Svenska folkpartiets arbetslivsprogram.

Sfp och löntagaren 2004

ARBETSLIVSPROGRAM

Utgångspunkter

Sfp anser att välfärd måste skapas innan den kan fördelas. Endast under korta övergångsperioder i samband med krissituationer får välfärdstjänsternas nivå tryggas med lån. Även om statens och kommunernas skuldbörda inte är oroväckande i internationell jämförelse är ökad låntagning något som bör tillgripas bara i nödfall. Lösningen på ekvationen heter nya jobb och flera arbetsplatser. Vi behöver en fortsatt konkurrenskraftig exportindustri för att förbättra sysselsättningen.

Hela arbetslivet i Finland står inför stora utmaningar i en allt mer integrerad värld. Detta kommer att medföra stora förändringar på arbetsmarknaden i Finland och inom EU.

Trots att allt flera frågor som gäller arbetsliv besluts på EU-nivå, finns det många frågor som kan och bör lösas nationellt och lokalt, både genom lagstiftning och avtalsverksamhet. Den egentliga avtalsverksamheten kvarstår fortfarande i första hand som en nationell fråga. Närhetsprincipen är viktig och den enskilda människan bör ha möjligheter att påverka sin situation som löntagare.

Största delen av Svenska folkpartiets väljarkår och sympatisörer är löntagare. Genom detta program vill partiet lyfta fram frågor som är viktiga för löntagarna och beröra principiella ståndpunkter som berör arbetslivet, dess lagstiftning samt dess spelregler.

Sfp vill

• ha en aktiv roll i arbetslivsfrågor, frågor som berör löntagarna och deras familjers vardag

Arbetslivslagstiftningen

Nuvarande lagstiftning utgår från ett individskydd. Vid reformering av lagarna för arbetslivet bör denna princip gälla även i framtiden. All reformering av arbetslivets lagstiftning har hittills gjorts genom den så kallade trepartsmodellen. Att ändra på detta välfungerande system är varken nödvändigt eller önskvärt.

Sfp anser

• att trepartsmodellen bidrar till att arbetsmarknadens parter på ett konstruktivt sätt tillsammans med statsmakten kan utveckla det finländska arbetslivet,
• att arbetslivslagarna även i fortsättningen utformas så att deras tillämpningsområden gäller alla arbetstagare oberoende av utbildning eller tjänstenivå och oberoende av arbetsgivare.

Avtalsverksamheten

Finland har ett fungerande kollektivavtalssystem där arbetsmarknadens parter har stor frihet att bygga upp egna flexibla avtalsmodeller. Kollektivavtalen är allmänt bindande vilket medför att illojal konkurrens genom dumpning av arbetsvillkor inte är möjlig. Parternas likvärdiga position och rätten för samtliga personalgrupper till egen representation är centrala element vid lokal avtalsverksamhet. Det är viktigt att kollektivavtalsverksamheten kan utvecklas så att den skulle vara mera täckande.

Sfp anser

• att kollektivavtalen fortsättningsvis bör vara allmänbindande och att avtalen borde utvecklas så att möjligheterna och förutsättningarna till lokal avtalsverksamhet inom ramen för dessa blir bättre

Samarbetsförfarandet

Lagen om samarbete i företagen bör reformeras, efter att tillräckliga utredningar i frågan gjorts.

Sfp anser

• att arbetsmarknadsparterna bör visa samhällsansvar och värdesätta den sociala tryggheten i utvecklingen av arbetslivet och arbetsmiljön.

Arbetstiden

Tempot i arbetslivet har blivit allt mer hektiskt. Utbrändhet, ökad sjukfrånvaro och löntagarnas allt mindre tid för familjen är exempel på nuvarande situation på arbetsmarknaden. Den lagstadgade arbetstiden är i praktiken mer teori än verklighet. Arbetsdagarna är långa och arbetstakten allt snabbare. Arbetstidsövervakningen är bristfällig och myndigheterna har inte tillräckligt resurser att övervaka att lagen följs.

Sfp anser

• att övervakningen av arbetstidslagen bör förbättras och att arbetarskyddsmyndigheterna bör garanteras tillräckliga resurser,
• att nya flexibla arbetstidssystem, "arbetstidsbanker" samt systemet med kompensationsledighet bör utvecklas, vilket skulle ge arbetstagaren möjlighet att under sämre konjunkturer ta ut införtjänad övertid i ledighet,
• att den allmänna arbetstidslagstiftningen i Finland inte bör avvika från motsvarande lagstiftning i andra EU-länder med liknande allmänna ramar för arbetslivet.

Visstidsarbete

Arbetslagstiftningen då det gäller visstidsarbete under speciella förhållanden är tydlig, men tillämpningen av lagen fungerar inte. Det är vanligt att anställning på viss tid kan pågå i tiotals perioder under många års tid. Detta är ett problem som måste åtgärdas. Inom den offentliga sektorn är visstidsanställning ännu vanligare än inom den privata sektorn. Visstidsanställning är vanlig framförallt bland kvinnor och unga människor. Visstidsanställning påverkar utvecklingen av lönenivån och sociala förmåner negativt och förstärker ojämlikheten på arbetsmarknaden samt försvårar balansen mellan arbetsliv och familjeliv. En av orsakerna till att finländska kvinnor föder färre barn än de skulle vilja och vid senare ålder än de önskar är enligt undersökningar bland annat den ekonomiska och sociala otryggheten som visstidsanställningar innebär.

Sfp anser

• att kommunerna och staten i högre grad än nu omvandlar visstidsanställningar till permanenta anställningar,
• att kostnaderna för föräldraledigheterna betalas av alla arbetsgivare t.ex. genom att höja sjukförsäkringsavgiften i socialskyddsavgifterna för de anställda, för att inte försvåra unga kvinnors möjlighet till fast anställning.

Jämställdhet på arbetsmarknaden

Strävanden till jämställdhet mellan kvinnor och män i vårt samhälle är allmänt accepterade mål för beslutsfattande på FN-, EU- och nationell nivå. En viktig förutsättning för jämställdhet är att arbetslivet ger samma möjligheter och förutsättningar för kvinnor och män.
Den finländska arbetsmarknaden är könssegregerad, löneskillnaderna mellan kvinnor och män är stora även de som inte förklaras av skillnader mellan olika arbetsuppgifter.
Bara om kvinnor och män är representerade och delaktiga på lika villkor i beslutsprocesserna i arbetslivet beaktas alla arbetstagares verklighet.

Sfp anser

• att principen om lika lön för likvärdigt arbete gäller,
• att arbetsplatser bör göra upp jämställdhetsplaner som kontinuerligt uppdateras,
• att arbetsgivare skall göra upp personalbokslut med könsuppdelad statistik som grund för personalpolitiska program,
• att det är viktigt att arbeta för att få flera kvinnor med vid förhandlingsborden då arbetsmarknadsparterna kommer överens om löner och kollektivavtal,
• att det är viktigt att få med flera kvinnor i ledningen av företag.

Arbetslivet i olika skeden av livet

För att arbetstagare skall klara av de krav både arbetslivet och familjesituationen ställer bör både arbetsmarknadsparterna och lagstiftningen ge möjligheter till flexibilitet. Arbetslivet och socialpolitiken bör utforma system som ger möjligheter till olika lösningar för både individen och familjerna i livets olika skeden.

Yngre arbetstagare bör i tid utbildas även för ledande uppdrag, eftersom omkring en halv miljon finländare går i pension inom 10 år.

För att trygga tillgång på arbetskraft i framtiden är det viktigt att både samhället och arbetslivet tar ansvar för barnens och barnfamiljernas möjligheter till en bra vardag. Det är också önskvärt att utveckla olika lösningar för äldre arbetstagares möjlighet att delta längre i arbetslivet.

Sfp anser

• att man bör utveckla alternativ som underlättar sammanjämkande av arbets- och familjeliv,
• att yngre arbetstagare i tid bör utbildas för ledande uppdrag,
• att arbetslivets regelverk bör utvecklas så att de stöder äldre arbetstagares möjligheter att fortsätta jobba och utvecklas i arbetslivet så länge som möjligt.

Kvalitet i arbetslivet

Den viktigaste investeringen är satsningen på människan. Löntagarnas välbefinnande på arbetsplatsen och kvaliteten i arbetsmiljön, är därför en framgångsfaktor för alla företag och organisationer. Att känna trygghet, såväl ekonomisk som social, är en viktig del av arbetslivet.

Det torde stå klart att det finns en klar relation mellan arbetsmotivation och sjukfrånvaro. Vårt system för att övervaka det fysiska arbetarskyddet är täckande. En tydligare satsning på det psykiska och sociala arbetarskyddet skulle ha stor betydelse också för resultaten och produktiviteten i arbetslivet. Tillräcklig arbetsledning och arbetarhandledning motverkar stress och utbrändhet.

Sfp anser

• att de anställda bör ges möjligheter att utveckla sin arbetsomgivning och sin kompetens,
• att det psykiska arbetarskyddet som finns inskrivet i lagstiftningen bör omsättas i konkreta handlingar inom företag, kommunal och statlig sektor,
• att arbetsgivare bör göra upp program för upprätthållande av arbetsförmågan hos anställda i olika åldrar,
• att man skall utreda alternativa metoder för att kunna minska på utbrändhet och hög sjukfrånvaro i arbetslivet t.ex. genom att pröva 3+3 -modellen.