Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/533

Ruotsalainen kansanpuolue

Kommunalpolitiskt program


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Kommunalpolitiskt program
  • Vuosi: 1980
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

SVENSKA FOLKPARTIET
nära dig

Levande svenska

Under sjuttiotalet har vi upplevt en glädjande svensk uppslutning kring vår bygdekultur. Någonting liknande borde också den glest utspridda svenska och tvåspråkiga befolkningen i nya bostadsområden få uppleva. Även där måste man kunna gå samman och förfäkta gemensamma intressen med modersmålet som förenande länk. Också vi svenskar skall kunna känna oss som fullvärdiga medborgare.

Svenskan är viktig - och nyttig - även för den växande gruppen av personer med tvåspråkig livs- och hemmiljö. Kunskaper i svenska öppnar dörrarna till Norden. De ger bättre möjligheter till yrkes- och högskoleutbildning då man kan välja bland både svenska och finska läroanstalter. Svenskan behövs i arbetslivet, näst efter finskan och mera än engelskan. Kunskaper i svenska är ofta ett kompetenskrav för tjänster. Goda språkkunskaper ger möjligheter till bättre jobb.

Vår svenska sammanhållning - manifesterad i uppslutningen kring Svenska folkpartiet - är den säkraste garantin för att våra gemensamma intressen tillvaratas. Svenska folkpartiet försvarar våra rättigheter som finlandssvenskar. Som lojala medborgare, med särskilda av kultur och tradition betingade intressen, känns vår roll betydelsefull inte bara i den nationella helheten, utan alldeles särskilt på det lokala och mänskonära planet.

Kommunalpolitiskt program

Innehåll

Sund ekonomi
Arbete nära hemmet
Insyn i planeringen
Trivsel i boendet
Ren miljö
Sparsamhet med energin
Jämställdhet i familjen
Mänskokontakt i vården
Bättre skola
Meningsfull fritid

Alla medborgare har rätt till trivsel och trygghet i sitt eget närsamhälle. Så många som möjligt bör få delta i skötseln av hemorten. Den viktigaste påverkningsmöjligheten som vårt samhälle erbjuder är rätten att rösta i kommunalvalet denna gång den 19-20 oktober. Då väljs fullmäktige som bär det direkta ansvaret för hemkommunen under de närmaste fyra åren.

Vår kommunala självstyrelse avser att ge kommunerna och deras invånare möjlighet att besluta i sina egna angelägenheter. För den svenska befolkningen i Finland erbjuder självstyrelsen de bästa förutsättningarna att bevaka sina intressen. Därför får den kommunala självbestämmanderätten inte ytterligare urholkas av överdriven statlig detaljstyrning och kontroll. Enligt Svenska folkpartiet är det nu nödvändigt att vända utvecklingen och förstärka den kommunala självbestämmanderätten, bl.a. genom att förtydliga regeringsformens stadganden härom.

Men verkligt innehåll får den kommunala demokratin endast då mänskan och hennes behov ligger till grund för besluten. Den enskilda mänskans röst får inte förkvävas av tungrodd byråkrati och onödigt hemlighetsmakeri. För att förverkliga den kommunala demokratin krävs jämställdhet med lika möjligheter och ansvar för män och kvinnor. Svenska folkpartiet arbetar för insyn och öppenhet, för en fortgående växelverkan mellan kommunmedlemmarna och de kommunala beslutsfattarna. Svenska folkpartiet vill i sin kommunalpolitik stå dig nära.

Sund ekonomi

SFP arbetar för ett stabilt skattöre. Detta kräver en omsorgsfull skötsel av kommunens ekonomi, effektivitet och långsiktig planering. Allt slöseri bör motarbetas. Vi måste få mindre byråkrati och papperskrig. På detta sätt kan vi bereda rum för nya kommunala satsningar.

En effektiv skötsel av den kommunala ekonomin förutsätter att statens beslut och direktiv står i samklang med kommunens behov och intressen. Statens tryck på kommunernas ekonomi bör dämpas. Statsbidragssystemet bör förenklas så att kommunen får större frihet att använda statsanslagen i enlighet med lokala behov.

Bärkraftsklassificeringen bör reformeras så, att en ansvarsfull hushållning med allmänna medel befrämjas, men så att systemets utjämnande effekt bibehålls. Den nuvarande indelningen av kommunen i dyrortsklasser är orättvis och bör stegvis avvecklas.

Ekonomiskt svaga kommuner bör erhålla statens stöd. Detta gäller i synnerhet skärgården, som i snabb ordning bör få sin egen lagstiftning. Prövningsbeskattningen bör i dess nuvarande form slopas. All beskattning bör basera sig på fakta.

Till kommunens uppgifter hör att erbjuda medborgarna tjänster inom olika samhällssektorer. Det är ofta motiverat att nedsätta tjänstens pris med skattemedel. Vid utbyggnad av vissa tekniska tjänster, såsom avlopp och vatten bör man sträva till en självkostnadsprincip.

I de fall det visar sig ekonomiskt lönsamt bör kommunen köpa tjänster av privata företag. Det är kommunens skyldighet att aktivt betjäna sina medlemmar oberoende av var dessa bor inom kommunen. Smidiga öppethållningstider skall göra det möjligt också för förvärvsarbetande mänskor att få betjäning. Denna betjäning bör vara tillgänglig också på svenska. Därför måste tillräckliga språkkunskaper krävas av tjänstemännen. Staten bör kompensera kommunerna för de tilläggskostnader tvåspråkigheten medför.

Arbete nära hemmet

Arbete nära hemmet är SFPs mål under 80-talet. För att nå detta mål skall kommunen aktivt utnyttja sina möjligheter att stimulera näringsverksamheten. Kommunen bör rättvist skapa gynnsamma villkor både för redan verksamma och nya företag. Kommunen kan främja näringarna genom att reservera tomtmark, bygga ut kommunalteknik, uppföra industrihallar och bistå företagen genom kommunala näringsombudsmän.

Kommunens näringspolitik bör syfta till att skapa ett mångsidigt näringsliv. Ett sådant sysselsätter invånare med olika utbildning och arbetserfarenhet. Då man utvecklar näringarna skall man utgå från kommunens naturliga förutsättningar. Verksamhet som rycker undan grunden för de traditionella näringarna på orten bör undvikas. Vid etablering av nya företag bör kommunbefolkningens yrkesstruktur och språkkunskap beaktas bättre än hittills. Företagsamheten bör ses som en tillgång. Den ger jobb och välfärd.

Basnäringarna ger arbetsplatser nära hemmet i glesbygden. Genom utvecklingsplaner för lantbruket med dess binäringar kan kommunen främja sysselsättningen på landsbygden. Också en utbyggd närservice skapar nya arbetsplatser. De direkta sysselsättningsfrämjande åtgärderna bör inriktas på att skapa bestående arbetsplatser. Då staten fördelar stöd för sysselsättning och företagsamhet bör arbetslöshetssiffrorna men också befolkningsstrukturen och utflyttningen beaktas.

Kommunen själv är en betydande arbetsgivare, ofta den största på orten. Detta ställer särskilda krav på personalpolitiken. Den bör vara framsynt så att kommunen kan tillgodose sitt behov av kunnigt folk. Också som arbetsgivare bör kommunerna behandla kvinnor och män likvärdigt.

Insyn i planeringen

Planeringen i kommunen bör basera sig på kommunmedlemmarnas behov och förväntningar. Planeringen har inget egenvärde. Den är värdefull såvida man med dess hjälp kan undvika kostsamma felbeslut.

Den nuvarande planeringen har ofta varit överdimensionerad och svår att överblicka. Överstora planer gör det omöjligt för invånarna att bekanta sig med de centrala framtidsfrågorna och undergräver sålunda den kommunala demokratin.

Planeringen bygger idag i alltför hög grad på statliga krav och begränsningar. Den övergripande statliga planeringen bör lämna större utrymme för anpassning till lokala förhållanden och möjliggöra en bättre samordning av olika planer på den kommunala nivån.

Enligt Svenska folkpartiet skall planeringen bygga på kommunal demokrati och självbestämmanderätt. Planeringen skall ske med full insyn. Medborgarna måste ges möjligheter att delta. Den nya kommunallagens bestämmelser om aktiv kommunal information bör till fullo förverkligas.

En planering som följer dessa principer och som anpassas till kommunens storlek erbjuder möjlighet till nytänkande. Den blir ett verksamt instrument för utvecklad välfärd.

Inom markplaneringen har kommunen i princip planläggningsmonopol. Planeringsmonopolet är emellertid för svagt och måste förstärkas. Kommunerna måste få rätt att själva fastställa sina detaljplaner på basen av en kommunal generalplan som stadfästs av en högre myndighet. Kommunerna skall ha lagstadgad vetorätt mot sådan verksamhet som kommunen inte önskar få lokaliserad till sitt område. Som exempel kan nämnas kärnkraftverk, miljöskadliga anläggningar och överstora produktionsanläggningar.

Svenska folkpartiet motsätter sig tvångssammanslagning av kommuner.

Trivsel i boendet

Kommunen bör sträva till att trygga varje mänskas rätt till ett eget hem. Valmöjligheterna mellan höghus och småhus samt ägo- och hyresbostäder bör ökas. Bostadsbyggandet för unga familjer, pensionärer och handikappade bör särskilt stödas av kommunen. Kommunen bör medverka till att öka utbudet på hyresbostäder särskilt för ungdomen. Också den privata finansieringen av hyresbostäder bör stimuleras. Anskaffningen av den första egna bostaden bör underlättas.

Samtidigt som tillgången på bostäder tryggas måste bostäderna göras rymligare och trivsammare. Minimikravet om ett rum per person i hushållet bör tillgodoses. Större uppmärksamhet måste fästas vid omgivningens betydelse för trivseln. Redan i planeringsskedet måste de nya husen anpassas till naturen och det existerande byggnadsbeståndet. I nya bostadsområden måste samhällsservicen ovillkorligen utbyggas jämsides med bostadsbeståndet. För ekonomin och trivseln är det angeläget att underlätta grundförbättring och -reparation av gamla bostadshus.

Mänskans personliga önskemål om bostadens typ och placering måste bättre än hittills kunna tillgodoses. Det främsta målet för många familjer är att få bo i småhus. Möjligheten att få statliga bostadslån på landsbygden och i små tätorter måste förbättras. En möjlighet att underlätta byggandet i dessa områden är att uppgöra enkla byaplaner.

De stigande energikostnaderna kräver att våra bostäder uppfyller kraven på god byggnads- och värmeekonomi. Den kommunala rådgivningen i byggnads- och värmeekonomiska frågor måste därför snabbt förstärkas.

Medborgarnas möjlighet att påverka sin boendemiljö och sina boendeformer förverkligas bäst genom delegering av beslutanderätten i fråga om statliga lån och understöd till kommunerna.

Genom att bereda utrymme för kvarters- och områdesföreningarnas verksamhet ges invånarna bättre förutsättningar att utforma och ta ansvar för sin boendemiljö.

Var och en skall kunna känna trygghet i närmiljön. Tryggheten i de större städerna kan befrämjas av kvarterspoliser. Samdejourering för större områden minskar individens trygghet och måste därför avvisas.

Ren miljö

SFP verkar för en levande miljö. För att nå detta mål krävs en aktiv samverkan mellan statliga och kommunala organ, miljövårdsorganisationer och enskilda mänskor. Vi måste känna gemensamt ansvar för kommande generationers hälsa och välbefinnande. Därför bör kommunerna fördjupa sina insatser inom miljövården så att orterna utvecklas i enlighet med vad landskapet och naturen tål. Kommunerna bör stöda lokala miljöföreningar i deras verksamhet.

De nuvarande frivilliga miljövårdsnämnderna bör bli lagstadgade. För att minska byråkratin bör vattennämnderna uppgå i dem. Samtidigt bör tjänstemännens miljövårdsansvar preciseras. De kommunala organens samarbete i miljöfrågor bör utvidgas och förbättras.

Inom miljövården har kommunerna redan i dag många konkreta uppgifter. Utgångspunkten för ett intensivare miljöarbete bör vara en basinvestering av uppgifterna och problemen. Därefter uppgörs ett handlingsprogram.

Detta kan omfatta skyddsbeslut för värdefulla naturmiljöer och kulturlandskap, uppsamling och återanvändning av avfall, skötseln av problemavfall, övervakning av vatten- och luftskyddet, bullerbekämpande åtgärder och ökade möjligheter för friluftslivet. Kommunerna bör ges rätt att själva besluta om kemisk slybekämpning.

Bilfria områden och en omdirigering av genomfartstrafik i bostadskvarter ökar invånarnas trivsel och barnens trygghet. Barnträdgårdar bör inte placeras vid livligt trafikerade gator och vägar. Trafiken bör planeras så att också fotgängare och cyklister tryggt kan ta sig fram.

Sparsamhet med energin

För att undvika ytterligare utbyggnad av kärnkraften och minska oljeberoendet är det mera angeläget än någonsin att på alla nivåer arbeta för sparsamhet med energin och användning av inhemskt bränsle istället för dyr importerad energi.

Inhemska energikällor såsom ved, flis, torv, jordvärme och avfall bör utnyttjas i långt högre grad än hittills. Likaså bör man sträva till att utan dröjsmål omsätta nya forskningsrön i praktiken. Sol- och vindkraft är utvecklingsdugliga alternativ.

Fjärrvärme bör allt mera tas i bruk. Fjärrvärme innebär rationalisering, sparande, miljövänlighet och försörjningstrygghet. Eltarifferna bör främja låg energiförbrukning.

Kommunerna bör visa vägen för övriga energikonsumenter genom att minska slöseriet med energi i kommunala fastigheter. Kommunerna bör också sträva till att för egen del övergå till användning av inhemskt bränsle. Planeringen av bostadsområden och arbetsplatser i kommunerna bör främja en sund energihushållning. En satsning på lätt och kollektiv trafik sparar energi.

Många privata energikonsumenter visar ett aktivt intresse för investeringar i alternativa energikällor och energisparande metoder. De privata skall få stöd och uppmuntran av kommunerna. Ett system för rådgivning och ekonomiskt bistånd bör snabbt utvecklas. Det spontana intresse som nu finns får inte kvävas av långsam byråkrati på det statliga och kommunala planet.

Jämställdhet i familjen

SFPs mål är ett samhälle där man i trygghet kan bilda familj. Därför måste familjepolitiken ges ett starkt samhällsstöd.

Det krävs ett aktivt arbete för att utjämna skillnaderna mellan kvinnors och mäns levnadsvillkor. Jämställda och självständiga familjemedlemmar har de största förutsättningarna för en meningsfull tillvaro. Arbetslivet bör bättre anpassas till familjelivet.

Bostäder, trafikleder, arbetsplatser och rekreationsområden bör planeras med hänsyn till barnfamiljens behov.

Barnfamiljernas ekonomiska ställning bör stärkas. Föräldrarna måste garanteras verkliga valmöjligheter i fråga om dagvårdsform. Behovet av dagvård på modersmålet måste tryggas i praktiken. Därför bör de svenska daghemmen bilda skilda enheter med egen svenskspråkig personal. Utbyggnaden måste ta speciell hänsyn till bl.a. glesbygdens behov, eftermiddagsverksamhet för skolbarn, gruppstorleken samt samarbetet mellan hem och daghem. Föräldrarnas möjligheter att vårda sina sjuka barn måste förbättras, men samtidigt måste det finnas tillräckligt med hemvårdare.

För familjer i kris bör hjälp kunna ges i hemkommunen. Framförallt krävs emellertid kunskapsförmedling och förebyggande vård innan krisen är ett faktum. En ökad satsning på kunskap om familjebildning och föräldraskap behövs. Den kan ske genom familjefostran i daghem och skolor, föräldrarådgivning och kurser för föräldrar till barn i olika åldrar.

En frisk familj är kärnan i ett friskt samhälle.

Mänskokontakt i vården

Varje mänska bär ett stort ansvar för sin egen hälsa. Hälsofostran bör ingå som en viktig del i hälsovårdsarbetet och samordnas med socialvård, skolväsende, idrotts- och ungdomsrörelsen samt nykterhetsarbetet. SFP betonar att hälsofostran bör utgå från mänskan som en helhet. Den förebyggande hälsovården avser också att minska sjukvårdsbehovet och därmed efterfrågan på sjukhusplatser.

Hälsovårdscentralernas rådgivningsverksamhet bör i högre grad inriktas på barnets och familjens mentala hälsa. Samlevnadsrådgivning också i form av gruppsamtal och familjeterapi behövs. För att den förebyggande vården skall nå också daghem och skolor bör bl.a. psykologtjänsterna ökas. De fria organisationernas roll i folkhälsoarbetet bör beaktas, deras verksamhet stödas och deras tjänster tillvaratas.

Hälsovårdscentralernas samarbete med specialistledda sjukhus och specialbyråer bör förbättras och förenklas. En utveckling i riktning mot förbättrad vårdkontinuitet och ett familjeläkarsystem bör eftersträvas.

Hälsovårdscentralernas bäddavdelningar bör utbyggas och brister i den öppna vården undanröjas.

Privatpraktiken bildar ett viktigt alternativ till och komplettering av den samhälleliga hälso- och sjukvårdsservicen.

Effektiva förebyggande åtgärder måste vidtas för att minska alkoholens skadeverkningar, som är ett allvarligt problem.

Äldreomsorgen skall också erbjuda mänskokontakt och social gemenskap. De äldre kan i många fall erbjuda en konstruktiv insats i samhället och den borde tillvaratas bättre än nu t.ex. i fritidshem för skolelever och frivilligt bistånd av åldringar i behov av hjälp. Samtidigt ger detta de äldre mänskokontakt och livsinnehåll. Åldringar samt kroniker och handikappade bör ges möjlighet att vårdas hemma så länge de önskar och det är möjligt. Anhöriga eller grannar som vårdar dessa i hemmet bör få ekonomisk kompensation.

En utbyggd hemsjukvård och hemservice minskar trycket på anstaltvården och ger framför allt åldringarna och de handikappade en mänsklig, hemvan närmiljö. Hjälp med t.ex. tvätt, bastu, telefon och måltider borde kunna ges i hemmet eller dagcentral. För att motverka isolering bör färdtjänst ordnas eller transporter subventioneras.

Den förebyggande och öppna mentalvården bör ges större resurser så att behovet av anstaltvård minskar. Mentalvården bör utvecklas som en del av den övriga hälsovården.

Behovet av vård på modersmålet bör tillgodoses på alla nivåer. Speciell vikt bör fästas vid grundvården och vid sådan specialistvård där kontakten mellan vårdare och patient har särskilt stor betydelse.

Bättre skola

Utbildning på modersmålet är en medborgerlig rättighet. Under en lång följd av år har vi lyckats bygga upp en väl fungerande svensk utbildning i vårt land. Men ännu kan mycket förbättras. Det kommunala skolväsendet och den enskilda skolans självständighet bör utvecklas. I alla tvåspråkiga kommuner bör autonoma skolnämnder finnas för bägge språkgrupperna.

SFP stöder en utvidgad frivillig förskoleverksamhet i samband med grundskolans lågstadium. De nya möjligheterna att spjälka upp överstora skolenheter bör tillvaratas i kommunerna. Kvarters- och byskolor på lågstadiet möjliggör en mjuk skolstart och korta skolvägar. På högstadiet kan mindre enheter ge bättre arbetsvillkor i skolorna.

Yrkesutbildningen står inför betydande reformer. Svenska folkpartiet verkar för en gedigen svensk yrkesutbildning som bygger på regional och språklig jämlikhet. Yrkesutbildningen bör gagna regionernas näringsliv och motverka emigrationen. Det lokala näringslivet och de lokala skolmyndigheterna bör samverka så att behovet av svensk arbetskraft i kommunerna kan tillgodoses.

Som ett led i strävandena att förbättra arbetsandan och studiemotivationen vill SFP främja samarbete och förståelse mellan hemmen och skolorna.

Det fria bildningsarbetet inom folkhögskolorna, medborgar- och arbetarinstituten är värt fortsatt starkt stöd från kommunens sida. Dessa ger tillfällen till både kompletterande utbildning och kulturella aktiviteter på egna villkor.

Meningsfull fritid

Den ökade fritiden ställer allt högre krav och förväntningar på kommunerna. Till deras främsta uppgifter hör att stöda det värdefulla arbete som enskilda föreningar utför.

Då understöd ges till frivilliga organisationer, såsom till barn- och ungdoms-, kultur- och hembygds-, pensionärs- och andra allmännyttiga föreningar, bör man utgå ifrån att verksamhetens innehåll och omfattning är avgörande.

Kommunernas roll är central då det gäller att skapa goda förutsättningar för kulturella aktiviteter, rekreation och idrott. En stimulerande och mångskiftande fritidsmiljö ökar trivseln och välbefinnandet. Ökad trivsel på hemorten är ett medel att motarbeta emigrationen.

Kommunen bör stöda både motions- och tävlingsidrott. Man bör i första hand bygga sådana idrottsanläggningar som betjänar ett stort antal kommuninvånare, såsom motionsstigar, upplysta skidspår, bollplaner, siminrättningar och skridskoplaner. Behovet av friluftsleder, småbåtshamnar och campingplatser bör även tillgodoses. Kommunen bör utnyttja alla de statsbidrag som inom ramen för den nya idrottslagen erhålls för idrotten, bl.a. för avlöning av idrottsledare.

Kommunens ungdomsverksamhet bör basera sig på ungdomens egna initiativ och önskemål.

Kommunerna skall hjälpa de enskilda föreningarna att upprätthålla egna samlingslokaler och också ställa utrymmen till bl.a. ungdomens och pensionärers förfogande.

Kulturutbudet bör tillgodose olika befolkningsgruppers behov. Kulturarbetet bland barn och ungdom bör ägnas särskild uppmärksamhet.

Biblioteken bör behandlas generöst då anslag beviljas. Skol- och anstaltbiblioteken får inte glömmas. Ett mångsidigt utbud av svensk litteratur bör tryggas i alla tvåspråkiga kommuner. Biblioteken bör också ges vidgade möjligheter för nya aktiviteter t.ex. teater, film, musik, bildkonst och litterära tillställningar för alla åldersgrupper.

SFP stöder folkkyrkornas och de fria religiösa samfundens positiva arbete för att tillfredsställa mänskornas andliga behov, minska nöden i världen och för humana livsideal. Svensk sammanhållning är nödvändig för att vi skall kunna trygga fullvärdiga möjligheter till religionsutövning på eget språk.

Vi bör slå vakt om en levande svensk kultur samt bevara genuina svenska kulturmiljöer.

Godkänt 17.4.1980