Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/SFP/597

Ruotsalainen kansanpuolue

Valmanifest riksdagsvalet 2003


  • Puolue: Ruotsalainen kansanpuolue
  • Otsikko: Valmanifest riksdagsvalet 2003
  • Vuosi: 2003
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

Valmanifest riksdagsvalet 2003

Godkänt i PST 17.1.2003

Vi tror på människan

Stora viktiga förändringar skedde i världen under 1990-talet. Berlinmuren hade rivits, och tiotals miljoner européer fick uppleva en ny frihet. I Sydafrika ledde en hel världs påtryckningar till apartheidens fall. I Finland vände vi en djup ekonomisk kris till högkonjunktur. Friheten, jämlikheten och solidariteten som är centrala frågor för sfp och viktiga värderingar i våra nordiska välfärdssamhällen tog stora kliv framåt. Det gäller nu att bibehålla dessa värden i centrum för samhällsutvecklingen, både här hemma och i världen.

Sfp tror på ett samhälle där individen tar ansvar för sig själv och andra och där vi gemensamt skapar välfärd och tolerans, ett samhälle där vardagen är tryggad för alla, oberoende av hudfärg, kön, ålder, sexuell läggning eller social ställning. Tryggheten föds ur vars och ens ansvar för medmänniskorna, och ur varje individs frihet att tänka, tro, och uttrycka sig. Trygghet föder öp-penhet och tro på människan. Öppenhet och jämlikhet går hand i hand.

Sfp anser att Finland ska ta en aktiv och ansvarsfull roll i världssamfundet. Våra nordiska värde-ringar står sig väl då klyftorna mellan rika och fattiga, män och kvinnor ska överbryggas. Globali-seringen och frihandeln ska tjäna alla världens folk. Det förutsätter att samhällena har möjlighet att utvecklas på ett mångsidigt och hållbart sätt.

Finlands u-landsbistånd har länge varit lågt, inte minst i jämförelse med övriga nordiska länder. Sfp anser att Finland ska nå upp till FN:s rekommendation, vilket betyder 0,7% av BNP år 2007. Vårt bistånd ska beakta den lokala kulturen och rationaliseras så att pengarna når sitt mål. Sfp vill att Finland i fördelningen av biståndspengarna prioriterar de fattigaste länderna. Sfp vill stöda sådana program som har positiva miljöeffekter och som förbättrar villkoren för kvinnor och barn.

Också i vårt samhälle och särskilt i våra närområden finns stor nöd. Vi vill inte att gamla och sjuka lämnas ensamma med sina svårigheter. Vi vill inte att barn och unga ska lida brist på omtanke och kärlek. Vi vill inte att kvinnor misshandlas eller tvingas in i prostitution. Den kränkande människohandeln har hänsynslöst utnyttjat flickors och kvinnors drömmar om en bättre framtid i ett annat land. Vi motarbetar alla former av diskriminering och fortsätter arbetet för verklig jämställdhet mellan könen.

I Finland är vi lyckligt lottade. Därför är det vår skyldighet att ställa upp för dem som förföljs i sina hemländer. Sfp vill garantera alla asylsökande en rättvis asylprocess och arbeta för bättre skydd av flyktingar internationellt.

Tron på människan är också en tro på det öppna samhället. Efter varje dåd av meningslöst våld höjs röster för ökad bevakning, mera förbud, längre straff och hämnd. Sfp ser som sin uppgift att påminna om att enbart förbud och bevakning inte ger oss en tryggare värld. Vi måste förstå orsa-kerna till det som sker och inse att djupa personliga kriser måste åtgärdas i tid.

  • Ja till ett välfärdssamhälle som bygger på solidaritet mellan människor!
  • Ja till lika lön för likvärdigt arbete!
  • Ja till ett rättvist arbetsliv som förbättrar möjligheterna att vara förälder!
  • Ja till att efterskänka de fattigaste u-ländernas skulder då demokrati och mänskliga rät-tigheter fått fotfäste!
  • Ja till 0,7 av BNP i bistånd år 2007!
  • Ja till att hjälpa flyktingar var de än är - också i Finland!
  • Ja till en aktiv roll i internationell krishantering!
  • Ja till kriminalisering av sexköp!

Vi ansvarar alla för vår miljö

Klimatförändringen är ett stort globalt miljöproblem som Finland aktivt bör vara med om att lösa. Det bästa resultatet når vi genom att öka användningen av förnybara energikällor som bio-energi och vindkraft och genom att spara energi inom industri, byggande, boende och markplane-ring. Vi kan alla genom våra konsumtionsval och vår egen livsstil minska belastningen på miljön och minska utsläppen av koldioxid. Energiproduktionen är främsta orsaken till koldioxidutsläpp i Finland. Därefter kommer trafiken. Genom en trafikbeskattning som gynnar miljövänligare bilar och fungerande kollektivtrafik i tätorter kan vi minska utsläppen från trafiken.

I ett globalt perspektiv står västvärlden för den största belastningen på miljön. Men teknologin som utvecklas i västvärlden kan också användas för att förbättra miljön. Finland bör arbeta för att också u-länderna får tillgång till miljöskonande teknologi. För oss är det särskilt viktigt att främja miljövården och strålskyddssäkerheten i våra närområden.

Massförekomster av giftiga blågröna alger är ett sorgligt exempel på att Östersjön mår dåligt. Övergödningen av våra skärgårdsvatten beror främst på våra egna utsläpp av näringsämnen från jordbruk, bosättning, fiskodlingar, industri och trafik. Dessa utsläpp måste fås ner. Algblomning-arna ute i Östersjön kan bäst förhindras genom att minska utsläppen från St Petersburg. Även om utsläppen från alla källor minskar kommer vi att få dras med följderna av höga halter av när-ingsämnen i åratal framöver. Kampen för ett rent hav är ett långsiktigt arbete som kräver insatser av oss alla.

Oljetransporterna medför ökade hot för vårt hav och vår skärgård. Inom ramen för det interna-tionella samarbetet har vi rätt att kräva ansvar av andra. Vi måste kunna förutsätta att länderna kring Östersjön gör upp internationella miljökonsekvensbedömningar vid stora projekt, t.ex. ol-jehamnar, där också andra länder påverkas. Det behövs starkare internationella normer för att komma åt miljöbrott. Sfp vill verka för en höjd oljebekämpningsberedskap och för strängare säkerhetskrav på alla länder som omger Östersjön och för förbättrat forskningssamarbete inom området. Finska viken bör utses till ett område som kräver särskilt skydd (PSSA), vilket bland annat förutsätter fartyg med dubbla skrov. Den kommande regeringen måste se till att det Öster-sjöprogram som den sittande regeringen godkänt genomförs.

Etiska och ekologiska aspekter är viktiga för lantbruket i Finland. Konsumenterna vill ha miljövänliga produkter och strikta normer inom djurhushållningen. Familjejordbruken säkrar allra bäst den småskalighet som i regel är skonsammast mot miljön. Därför ifrågasätter sfp industriell intensivuppfödning av djur. Överlånga och plågsamma djurtransporter får inte heller vara priset för billiga livsmedel. Det miljövänliga finländska lantbruket bör fungera som en modell inom Europa. Gårdsanpassade miljöprogram är ett exempel på ekologiskt lantbruk.

En stabil ekonomi ger bättre förutsättningar för ekologiskt hållbar utveckling. Ekonomisk tillväxt behöver inte betyda att ett ohållbart utnyttjande av naturresurserna ökar. METSO-programmet som bygger på frivilligt skogsskydd från skogsägarnas sida utgör en god grund för ett mångsidigt ekologiskt tänkande inom skogsbruket i södra Finland.

Vi måste lära oss att vara sparsamma i vår konsumtion och att ha ett långsiktigt miljöperspektiv i alla ekonomiska beräkningar.

  • Ja till ett globalt ansvar för miljön!
  • Nej till ökad konsumtion på bekostnad av miljön!
  • Ja till ökade satsningar på förnybar energi! Ja till ekonomisk styrning som leder till minskade utsläpp!
  • Ja till satsningar på teknik som förbättrar miljön!
  • Nej till oljetransporter som hotar stränder! Ja till familjejordbruk och rena livsmedel även till högre kostnader!
  • Nej till överlånga djurtransporter!
  • Ja till bevarande av kulturmiljöer!

rbetar för ett socialt hållbart samhälle

Den nordiska välfärdsmodellen tål att försvaras! En god balans mellan arbetsliv och familjeliv, tryggad minimiutkomst och en högklassig social- och hälsovård är viktiga ingredienser för ett framgångsrikt finländskt samhälle också i det nya årtusendet. Vi lever längre och våra seniorer är aktivare och friskare än förut. Samtidigt minskar den yrkesverksamma andelen av befolkningen. För att trygga välfärden på ett hållbart sätt måste vi satsa på en god arbetsmiljö och hälsofrämjande åtgärder.

Finland måste erbjuda alla högklassig vård och omsorg oberoende av ålder, ekonomisk situation, härkomst eller hemort. Den offentligt finansierade vården och omsorgen måste också i framtiden vara grunden för vårt social- och hälsovårdssystem. För att trygga mångfalden i vården behö-ver vi även den tredje sektorn och privata serviceproducenter.

Vård och omsorg kräver både personal och pengar. Sfp vill verka för att det nationella hälsopro-jektet genomförs. Genom vårdgarantin ska varje person som är bosatt i Finland snabbt få vård. Den offentliga sektorn ska bli en konkurrenskraftig arbetsgivare som satsar på personalen. En-dast på så sätt kan vi trygga servicen och locka unga att söka sig till vårdbranschen.

Mentalvården har stått i fokus för Sfp och den kräver fortsättningsvis särskild uppmärksamhet. Psykiska sjukdomar är i dag den vanligaste orsaken till förtidspensionering. Ofta står de anhöriga till en mentalvårdspatient mycket ensamma. Då vuxna i en familj har mentala problem måste barnens behov av stöd alltid särskilt uppmärksammas. Satsningar på psykiatrisk vård och förebyggande arbete sparar både mänskligt lidande och pengar. Sfp vill verka för att en fungerande vårdkedja inom psykiatrin byggs upp i hela landet. Också på svenska.

Också våra handikappade behöver en möjlighet till att rå om sina egna liv. Det har varit en viktig utveckling att allt färre handikappade bor på anstalt, men vi måste följa upp det-ta med god service och boendeformer som gör ett självständigt och aktivt liv möjligt. Rätt till personliga assistenter och tillgängligt boende måste utvecklas.

Flyttningsrörelserna har lett till att unga familjer och åldringar saknar sociala nätverk. Föräldrar slits mellan kraven från familj och arbetsgivare. Sfp vill skapa viktiga nya stödformer för familjerna genom utökat samarbete mellan den offentliga, den privata och den tredje sektorn. Sfp vill också verka för att de kommunala rådgivningsbyråerna utvecklas till resurscenter för barnfamiljerna i frågor som gäller social- och hälsovård. Hemservicen borde vara en möjlighet också för barnfamiljer. Barnen behöver vuxna i sin vardag, men inte bara sina föräldrar. Därför vill sfp trygga den subjektiva rätten till dagvård och utveckla eftermiddagsvården för skolbarnen.

  • Ja till ett välfärdssamhälle som garanterar social och ekonomisk grundtrygghet för alla!
  • Ja till en högklassig offentlig hälsovård!
  • Ja till vårdgaranti!
  • Ja till servicesedlar och valfrihet inom vård och omsorg! Ja till ett långsiktigt arbete för bättre löner och arbetsvillkor inom den offentliga sektorn! Nej till kortsynta inbesparingar som hotar vård på svenska!
  • Ja till föräldraledighet tills barnet är ett år!
  • Ja till ett arbetsliv som stöder familjernas vardag!
  • Ja till större ekonomisk trygghet för ensamförsörjare!
  • Ja till en hel pappamånad!
  • Ja till mera stöd för anhörigvårdarna och resurser för personliga assistenter!
  • Ja till bostäder och service som är tillgängliga för handikappade!

Vi gör allt för ett land med två språk

Språklagen utgör en god grund för en levande tvåspråkighet. Sfp följer aktivt med att lagen följs upp och att vi skapar en fungerande språkpraxis för framtiden. Det behövs särlösningar för att uppnå samma nivå på den svenska servicen som på den finska Sfp går i spetsen för en garanterad rätt till fullständig service på svenska i Finland. De svenska frågorna sköts inte av sig själva. Det krävs ständig beredskap till politiskt ingripande. Det krävs också ett målmedvetet arbete för att sprida kunskap om vilken värdefull tillgång tvåspråkigheten är för vårt land. Samarbete över språkgränsen och förståelse för den andra språkgruppens behov är en grundförutsättning för att vi ska kunna bibehålla svenskan som ett levande språk i förvalt-ning, utbildning, vård och rättsskipning.

Trots engelskans dominans har svenskan en avgörande roll i kontakter inom företag och institutioner i Norden. Ju starkare svenskans ställning är i Finland och ju flera personer som är tvåspråkiga desto starkare är känslan för det nordiska kulturarv som är gemensamt för alla finländare. Det traditionella nordiska samarbetet kommer att växa i betydelse då EU utvidgas. I en sådan situation behövs en intensivare nordisk samverkan inom EU.

Skolorna är viktiga språkfostrare och kulturbärare. I allt flera familjer talas det både finska och svenska hemma. Svensk dagvård och skola är avgörande för att stärka barnens båda språk och identitet. Sfp vill att den finlandssvenska skolan ska vara konkurrenskraftig och erbjuda den bästa möjliga undervisningen.

Eftersom ett kommersiellt radio- och TV-utbud saknas på svenska bär Rundradion hela ansvaret för att trygga ett fullgott programutbud i etermedierna på svenska.

  • Nej till ett enspråkigt Finland!
  • Ja till ett aktivt arbete för svensk service på alla områden i samhället!
  • Ja till ett aktivt nordiskt samarbete på nordiska språk! Ja till en utbildning som har resurser att stärka elevernas och de studerandes svenska språkutveckling! Ja till public service!

Vi vet att en sund ekonomi utgör basen

Sfp är ett frisinnat parti som anser att välfärd måste skapas innan den kan fördelas. Statens och kommunens inkomster sätter ramarna för hur mycket dagvård, utbildning, sjukvård, omsorg, kultur, kommunikationer och miljövård det allmänna kan bekosta. Endast under korta övergångsperioder i samband med krissituationer får välfärdstjänsternas nivå tryggas med lån. Även om statens och kommunernas skuldbörda inte är oroväckande i internationell jämförelse är ökad låntagning något som bör tillgripas bara i nödfall. Ränteutgifter på fyra-fem miljarder euro per år är en stor utgiftspost som tär på viktigare satsningar.

Lösningen på ekvationen heter mera arbete och mera företagsamhet. Vi behöver tusentals nya företagare och en fortsatt konkurrenskraftig exportindustri för att förbättra sysselsättningen. Bara på så sätt kan vi trygga grundservicen även om de offentliga utgifternas andel av BNP skulle minska. Sfp vill att den nya regeringen ska ställa ett realistiskt mål för att få ner arbetslösheten under valperioden och koppla målet till ett åtgärdsprogram som gynnar företagsamheten.

Skattesystemet ska vara uppbyggt och skattesatserna avvägda så att avkastningen blir optimal och så att sysselsättningen i kommunerna stimuleras, inte hämmas. En färsk internationell jämförelse visar att vårt skattesystem inte är tillräckligt effektivt i detta avseende, särskilt vad gäller löneinkomster. Våra höga inkomstskattesatser har under 90-talet avkastat sämre än i många länder med lägre skattesatser. När skattesatsen för samfund sänktes 1993 ledde det till kännbart ökade intäkter från denna skatteform. Med rätt skattepolitik kan lägre skattesatser ge mera skatteinkomster!

Det finns dock inget utrymme för populistiska löften om massiva skattesänkningar. Sfp anser att man under valperioden bör rikta in sig på två saker: en måttfull sänkning av löntagarnas inkomstskatter och specialåtgärder för att stöda företagsamheten, t.ex. via arbetsgivaravgifterna eller mervärdesskatten. Det s.k. hushållsavdraget har nu börjat få effekt och sfp vill verka för att ytterligare stöda hushållens möjligheter att sysselsätta. Vad gäller marginalskatten på löneinkomster bör målet vara att ingen betalar mera än 50 cent i skatt på varje tilläggseuro. När sysselsättningen förbättras och skattebasen växer kan vi samtidigt närma oss EU:s medeltal vad gäller totalskattegraden (Finland ca 47 %, EU ca 41 %).

Dessa huvudåtgärder bör kombineras med andra skattebeslut som bidrar till att göra systemet effektivare och rättvisare och som styr konsumtion och produktion i en miljövänligare riktning. Sfp vill inte övergå till dubbelbeskattning av dividender, utan anser att nuvarande system bör kunna bevaras också inom EU. Tvingas Finland till att ens delvis införa dubbelbeskattning på dividender bör man samtidigt fatta beslut om slopande av förmögenhetsskatten, som ofta riktar sig mot samma egendom och som avkastar obetydligt. Sfp motsätter sig en breddning av fastighetsskattebasen.

Ett modernt skattesystem måste vara föremål för fortlöpande miljöpolitisk konsekvensbedömning. Sfp har redan länge efterlyst en helhetsreform av bilbeskattningen. Vissa övriga miljörelaterade skatter ska kunna skärpas i takt med att skatten på arbete lindras, dock med beaktande av målet vad gäller totalskattegraden.

Finland behöver mera människor. Åldersstrukturen gör att vi snart har akut brist på arbetskraft. Därigenom minskar skatteintäkterna avsevärt och därför är det viktigt att Finland görs attraktivt för att locka nya människor och företag att komma hit. För företagsamheten kan invandringen vara en vitaminspruta. Till exempel i Sverige startas var femte företag av en person med invandrarbakgrund.

  • Nej till ökad skuldsättning!
  • Ja till fortsatta kraftåtgärder för att sänka arbetslösheten!
  • Ja till en stegvis sänkning av totalskattegraden! Nej till populistiska löften om skattesänkningar som drabbar de svagaste i samhället!
  • Ja till sänkning av småföretagens arbetsgivaravgifter och skatter!
  • Nej till dubbelbeskattning som drabbar företagare!
  • Ja till en aktiv invandrarpolitik!
  • Ja till utökade sysselsättningsmöjligheter för hushållen!
  • Nej till fastighetsskatt på skogs- och jordbruksmark! Ja till en bilbeskattning som gör att vi snabbare får en miljövänlig bilpark!
  • Ja till avskaffande av förmögenhetsskatten!

Vi vill ha balans mellan regionerna

Förutsättningarna för regionalpolitiken i vårt land har förändrats märkbart på en relativt kort tid. Finland har övergått till en öppen marknadsekonomi. Vårt inträde i Europeiska Unionen gav ny styrfart åt den regionala utvecklingen. Nu ställer utvidgningen av EU stora krav på en översyn av vår regionalpolitik. Globaliseringen berör aktörer på lokal nivå mera påtagligt än någonsin tidigare. Denna utveckling är både nödvändig och önskvärd, men bidrar till att statens möjligheter att styra den regionala utvecklingen minskar.

Våra regioner är olika och har olika naturliga och kulturella betingelser. Möjligheterna och hoten, styrkorna och svagheterna varierar från en region till en annan. I en situation då livsbetingelserna förändrats radikalt på många orter krävs nya grepp i regionalpolitiken. Vi behöver riktade insatser för att komma åt problemen. Vi måste skapa förutsättningar för en regionalpolitik som gagnar alla och gör att vi kan hålla hela landet levande.

En framgångsrik regionalpolitik gagnar hela befolkningen. Den bidrar till en balanserad utveckling där jämställdhet mellan stad och landsbygd råder och där människor kan leva och verka på lika grunder. En sådan regionalpolitik måste växa fram nerifrån och inte enbart styras uppifrån.

Sfp anser att större regionalt medinflytande och beslutanderätt utjämnar de skillnader som uppstått.

Stad och landsbygd behöver varandra, vilket framgår ur de senaste årens centrala regionalpolitiska linjedragningar. Vi behöver starka regioncentra och regionerna behöver dynamiska motorer. Detta har redan uppmärksammats på europeisk nivå. Vi behöver en aktiv stadspolitik.

Också landsbygdspolitiken har fått nya dimensioner. Ett mångsidigare näringsliv utanför tätorterna förutsätter en flexibel skatte- och avgiftspolitik och en fungerande infrastruktur. Om det inte finns möjligheter till utbildning och forskning, om man inte kan underhålla basvägnätet, om det inte finns tillgång till snabba förbindelser i form av bredband, då är andra regionalpolitiska åtgärder förgäves. I dag flyttar människor efter arbetsplatserna, som ofta finns i tätorterna. Men arbetet kunde lika väl flytta till människorna. När det gäller att utveckla distansarbete och utlokalisera verksamheter måste statliga verk och myndigheter gå i spetsen.

Liberaliseringen av hyresmarknaden i mitten av 90-talet gav tiotusentals nya hyresbostäder. Det finns ingen orsak att återgå till större reglering. Sfp anser att vi behöver alternativ på bostadsmarknaden, t.ex. privatfinansierade bostadsrätter. Vid sidan av den fritt finansierade produktionen ska den sociala hyresbostadsproduktionen ges hög prioritet. Den statligt finansierade produktionen av hyresbostäder räcker långtifrån till för att täcka efterfrågan. Orsaken är de höga räntorna i såväl nya som gamla aravalån. Räntenivån bör därför sänkas för att få ner hyresnivån. Det samma gäller för statligt finansierade insatslägenheter. Räntan på statsbelåningen måste bindas till referensräntor på den fria marknaden för att göra systemet mera flexibelt och mindre sårbart.

En balanserad utveckling är inte en självklarhet. En insikt om behovet av förändring ligger till grund för allt utvecklingsarbete. Målet är en regionalpolitik som gagnar alla.

  • Nej till en centralt styrd regionalpolitik där lokala och regionala behov inte beaktas!
  • Nej till en fortsatt snabb befolkningskoncentration! Ja till en balanserad utveckling där människor kan leva och verka i alla delar av landet!
  • Ja till en tydlig stadspolitik som lindrar de negativa effekterna av befolkningskoncentrationen! Ja till statliga satsningar på en fungerande infrastruktur på landsbygden!
  • Ja till en snabb utbyggnad av bredbandsnätet! Ja till fördelaktigare villkor för statligt finansierad bostadsproduktion!

Vi står för en god utbildning

Barn har rätt till en trygg och uppmuntrande inlärningsmiljö. Såväl ur individens som ur samhällets synvinkel måste vi ha ett bra, heltäckande och avgiftsfritt utbildningssystem. Hemmet lägger i samverkan med skolan grunden för barnets hela liv. Därför måste skolan ges resurser för att stöda också barn med speciella behov. Vi bör engagera flera vuxna i skolans verksamhet. Åtgärder för att förhindra mobbning och utslagning är viktiga i alla våra skolor. Sfp vill att elevvården byggs ut.

Skolan ska stimulera eleven till ansvar för den egna inlärningen och det egna arbetet. Därför är det viktigt att eleverna och deras föräldrar själva medverkar i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av skolans verksamhet. Sfp försvarar en skola som ger eleverna beredskap att möta det föränderliga samhället.

Sfp vill att eleverna i de lägre årskurserna inom den grundläggande utbildningen har tillgång till morgon- och eftermiddagsverksamhet med meningsfull innebörd och kompetenta vuxna ledare. Koordineringsansvaret för verksamheten ska ligga hos kommunen.

Med tanke på kvalitetskraven är det viktigt att varje skola har motiverade, behöriga lärare och tillräckliga resurser för undervisningen. Ändamålsenliga arbetsutrymmen och -redskap samt aktuella läromedel är en nödvändighet. Alla lärare fungerar som förebilder beträffande modersmålet. Modersmålet är mer än ett redskap för kommunikation.

Sfp vill verka för en grundlig satsning på elev- och studiehandledning.. Skräddarsydd och individcentrerad handledning hjälper de unga att hitta sin egen inlärningsstil och att välja rätt utbildning. Den pekar också på de möjligheter som yrkesutbildningen ger. Finland behöver yrkeskunniga personer som behärskar svenska. Sfp vill lyfta fram yrkesutbildningen som ett attraktivt alternativ till gymnasiestudier och förbättra möjligheterna till dubbelexamen på andra stadiet.

För att garantera en levande tvåspråkighet måste det andra inhemska språket finnas med bland de obligatoriska ämnena i studentexamen. Gymnasiet är en allmänbildande skola och slutprovet, d.v.s. studentexamen, ska således vara ett mått på graden av allmänbildning. Därför får valfriheten i gymnasiet inte utökas på bekostnad av allmänbildningen.

Universiteten och yrkeshögskolorna har en viktig uppgift i att sondera och fånga upp utbildningsbehov i regionen och tillmötesgå behoven genom ändamålsenliga studieprogram. Resultatstyrningen bör utvecklas så att utbildningar som är centrala t.ex. med tanke på den finlandssvenska befolkningens behov inte äventyras. Sfp vill att den fungerande dualmodellen med yrkeshögskolor och universitet bibehålls.

Sfp anser att man måste kunna studera utan betungande resor till avlägsna studieorter. Flexibelt samarbete mellan lokala lärocenter och centrala utbildningsanordnare underlättar distansstudier och främjar livslångt lärande.

Också den kunskap och utbildning som invandrare för med sig till vårt land måste utnyttjas bättre än i dag. Vi behöver system som gör det lättare att jämföra och komplettera utländska examina.

Framgångsrika studier förutsätter också samhälleligt stöd. Tryggad inkomst och god sjuk- och hälsovård gör att den studerande kan koncentrera sig på sina studier. Även de som studerar i yrkeshögskola måste garanteras tillräcklig sjuk- och hälsovård på studieorten. För att sporra till livslångt lärande bör studiestödet för vuxenutbildning utvecklas.

  • Ja till lagstadgad morgon- och eftermiddagsverksamhet!
  • Ja till behöriga lärare i varje klass!
  • Ja till satsningar på elev- och studiehandledning! Ja till yrkesutbildning på svenska som ett attraktivt alternativ!
  • Nej till ett gymnasium med valfrihet på bekostnad av allmänbildningen!
  • Nej till avgiftsbelagd högskole- och universitetsutbildning!
  • Ja till högskole- och universitetsutbildning på svenska!
  • Ja till högre studiestöd och bättre sociala förmåner!
  • Ja till livslångt lärande på svenska!
  • Ja till god elevvård!