Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/VAS/1118

Vasemmistoliitto

Den rödgröna framtiden


  • Puolue: Vasemmistoliitto
  • Otsikko: Den rödgröna framtiden
  • Vuosi: 2013
  • Ohjelmatyyppi: erityisohjelma

Den rödgröna framtiden

Dokumentet godkändes av Vänsterförbundets partikongress 9.6.2013

Finland och hela världen behöver en övergripande förändring mot ett samhälle som är socialt och ekologiskt hållbart och jämlikt. Syftet med det här dokumentet är att beskriva denna målbild och att skissa upp vägar för att nå dit. Fröet till ett nytt samhälle finns redan, och färden ditåt kan inledas nu genast.

Under nuvarande omständigheter är en förutsättning för strävan efter social rättvisa att man fullt och fast binder sig vid kravet på ekologisk hållbarhet: klimatförändringen, de sinande naturresurserna och de ökande klyftorna mellan människor bör förhindras.

Detta dokument är en heltäckande vision av det framtida samhälle och den värld som Vänsterförbundet strävar efter. Det innehåller inte konkreta lagförslag med fokus på just denna stund, men det är inte heller någon utopi. Förändringarna baserar sig på verkliga, framförda behov. Vänstern har ett politiskt målprogram som beskriver konkreta politiska målsättningar som lagstiftningen kan grundas på. Vänstern har även ett principprogram som behandlar partiets värderingar.

Framtidens samhälle definieras av en demokratisering av de ekonomiskpolitiska maktstrukturerna, en rättvis fördelning av ekonomiska resurser, en allmän och lika jämlikhet - bl.a. oberoende av kön, världsåskådning, etnisk bakgrund, förmögenhet, ålder, sjukdom eller handikapp, en ökning av människors personliga frihet och respekt för jordens begränsade resurser.

Livet är ingen tävling. Vi behöver inte längre springa hårdare, utmattas av kraven på effektivet och konsumera mer. Istället kan vi fokusera på ett gott liv, på att lära oss nytt och på att trivas tillsammans med andra människor. Vi kan byta ut hamstrandet av onödiga saker till ett överflöd av kreativitet, humor och bildning.

Vi har överträtt gränserna för ekologisk hållbarhet redan för årtionden sedan. Klimatförändringen avancerar snabbare än vad som har antagits, och jorden klarar inte längre av att producera resurser som motsvarar våra konsumtionsvanor och hantera allt vårt avfall. Naturens och de levande organismernas mångfald minskar i allt snabbare takt.

Samtidigt har ojämlikheten mellan människor ökat på många olika vis. Under de senaste åren har det globalt pågått en massiv överföring av gemensam egendom till bankerna, storföretagen och förmögna privatpersoner. Fattigdom och osäker utkomst har ökat. De lågavlönades ställning har försämrats i den rika västvärlden, och medelklassens liv har blivit allt mer stressigt. Vem som helst kan när som helst tappa greppet. Den internationella ekonomiska krisen och nedskärningarna inom den offentliga sektorn håller på att leda till ökad kriminalitet, ett uppsving för extremhögern och ett allt hårdare samhällsklimat.

Den ekonomiska osäkerheten har också ökat rasismen och annan intolerans. Dessutom har det faktum att de konservativa värderingarna blivit starkare lett till att jämställdheten mellan könen utvecklas långsammare och ställvis har det till och med skett en tillbakagång i fråga om kvinnornas rättigheter. Den sexuella mångfalden accepteras mera än tidigare, men också i fråga om den är det en lång väg till verklig likställdhet.

Vi har inte råd att finansiera spekulation på finansmarknaderna, stödpaket till banker, krig och produktion som förstör miljön. Istället måste vi inom planetens gränser erbjuda tillräcklig utkomst, bostad, hälsovård och utbildning för alla.

Då vi bygger ett rödgrönt samhälle stiger vi delvis på obekant mark. Vi har inte ännu färdiga svar på allting, utan detaljerna tar form genom demokratiska processer. Vägen mot det goda samhället måste gås genom att pröva sig fram och genom en ständig lärandeprocess.

Som ett resultat av arbetarrörelsens kamper byggde man i Finland en välfärdsstat som avskaffade extrem fattigdom och ökade jämlikheten mellan människor. Välfärdsstaten stödde också jämställdheten mellan könen genom att göra det möjligt för kvinnor att vara ekonomiskt självständiga och genom att överföra en del av det omsorgsarbete som kvinnorna gjort gratis till den gemensamma sektorn. Arbetarrörelsens kamper formulerades tidigt i Forssaprogrammet som godkändes 1903. Innehållet i Forssaprogrammet var av två slag. Å ena sidan var det en grund för de reformer som arbetarrörelsen krävde omedelbart och som förde med sig att man kämpade fram de förändringar som ledde till välfärdsstaten. Men som en lika stark betoning i Forssaprogrammet måste man se klasskampen som ett nödvändigt medel för att kullkasta kapitalismen och klasskampens internationella karaktär. Nu behövs minst lika stora linjedragningar och solidaritetsbekännelser.

Det är redan bråttom med förändringen, men för att den ska ske behärskat och hållbart måste den ske gradvis. De samhälleliga värderingarna är redan i förändring. För att skynda på framstegen krävs målmedvetet politiskt samarbete och en stark lokal och global folkrörelse som fungerar på många fronter.

Med omfördelning av välståndet mot en rättvis ekonomi

Mål: Målet med ekonomin är att skapa förutsättningar för strävan efter ett gott liv. En omfördelning av koncentrerad förmögenhet på såväl global som på nationell nivå är en investering i människors frihet. Istället för kapitalism är målsättningen ett demokratiskt reglerat ekonomiskt system, som är fritt från kriser, präglat av gemensamt ansvar samt mångsidigt och pluralistiskt i fråga om ägandeförhållandena. Förutom olika privata, kollektiva och offentliga ägandearrangemang är det också vanligt med många slags villkor och tidsbegränsningar för ägandet. Marknaden är underordnad det som är gott för människan och för naturen. Vid behov styrs ett sådant blandekonomiskt system i demokratisk riktning.

Progressiv beskattning, lagstiftning och investeringsprogram styr den ekonomiska verksamheten i en socialt och ekologiskt hållbar riktning.

I det rödgröna samhället sätts ekonomin under demokratisk styrning. Förflyttningen mot förnybara energiresurser och en energieffektiv ekonomi förutsätter omfattande offentliga investeringsprogram både på nationell och på europeisk nivå. Det behövs investeringar som ökar sysselsättningen inom grön teknologi och den gröna strukturomvandlingen av industrin, inom spårtrafik, intelligent infrastruktur, boende och energiproduktion. För att det här ska förverkligas behövs förutom europeiska skatter och fonder också möjligheten att använda direkt finansiering från den Europeiska centralbanken för att stöda offentliga budgeter. Europeiska centralbanken demokratiseras och görs till en del av den allmännare europeiska ekonomiska politiken. Också medlemsländer bör kunna få finansiering utan affärsbanker som mellanhänder. Centralbankens främsta uppgift blir att främja hållbar tillväxt och sysselsättning, även om den också bör sträva till att undvika stegrad inflation.

Det rödgröna samhället stöder kreativitet och företagsamhet. Istället för koncentration av rikedom och ekonomisk makt fördelas välståndet rättvist både på nationell och på global nivå. Alltför stora banker och företag splittras upp i mindre och marknadernas spelregler görs mer schyssta genom lagstiftning, internationella avtal och beskattning. Stater och företag tvingas inte längre konkurrera om kapitalets och investerarnas gunst på ett sätt som går emot deras egna intressen. Det är den politiska gemenskapens uppgift att se till att människors och miljöns välmående inte skadas genom företagsverksamhet.

Som steg mot en stabil och rättvis världsekonomi tar man i bruk en omfattande finansmarknadsskatt och ingriper i det internationella skattefusk som bedrivs av förmögna privatpersoner och storföretag. Bank- och finanssektorn förnyas genom att skilja åt riskinvesteringar och depositionsbankers verksamhet samt genom att rikta spekulativa pengaflöden på finansmarknaderna till hållbara investeringar i realekonomin. På så sätt tryggar man också en tillräcklig finansieringsgrund för de rödgröna reformerna. Som alternativ till vanliga banker bygger man upp en ny banksektor med offentligt ägda banker, banker som verkar enligt etiska principer och kooperativa banker som de nuvarande kvinno- och folkbankerna. Skatteparadisen läggs ner med internationella avtal och genom att hindra kapitalflöden till skatteparadis.

Under övergången till ett rödgrönt samhälle skärps beskattningen av miljöskador och förbrukning av naturresurser. Beskattningen förenklas och alla inkomster för privatpersoner beskattas enligt samma skala. I all inkomstbeskattning skärps beskattningen för de högsta inkomstklasserna för att jämna ut inkomstskillnaderna och för att finansiera reformerna. Mervärdesskatten görs progressiv, så att skatteprocenten är kopplad till produktens inverkan på miljön. Beskattningen av stora arv skärps och skillnaderna i förmögenhet utjämnas genom att införa en progressiv förmögenhetsskatt som är betydligt högre än den slopade förmögenhetsskatten. Inom EU harmoniserar man beskattningens miniminivåer för att förhindra internationell skatteflykt och skattekonkurrens och tar i bruk en gemensam förmögenhetsskatt och lagstiftning om maximilöner.

I det rödgröna samhället omvärderar man målsättningarna för ekonomisk verksamhet. Framom bruttonationalprodukten måste man utgå från andra mätare som mer mångsidigt beskriver befolkningens välmående och hållbar utveckling. Strävan efter ekonomisk tillväxt innebär, förutom ökad förbrukning av naturresurser, också att allt fler saker omfattas av marknaderna. Även om ekologiskt hållbar verksamhet som ökar välfärden kan leda till ekonomisk tillväxt ska tillväxten inte längre ses som ett ändamål i sig.

Till den ekonomiska sfären hör också frågan om kontrollen av naturresurser. Land, vatten och luft är gemensam egendom för alla människor som föds på jorden och ska inte ses som medel för privat strävan efter vinst. Rätten till en ren livsmiljö och vatten samt en inandningsluft fri från föroreningar ska tryggas åt alla människor och nyttan av naturresurserna ska fördelas rättvist.

Istället för att låta allt fler saker eller livsområden styras av strävan efter privata vinster ska man målmedvetet bygga upp olika kollektiva resurser. Människors möjlighet att fritt använda sin livsmiljö för motion, fritidssysselsättningar, utveckling av gemensamma aktiviteter och sig själva är en grundläggande rättighet. Avgiftsfria tjänster rör hälsa och omsorg, utbildning, bibliotek och kollektiv trafik. Öppna program som kan laddas på nätet eller mångsidig stadskultur förbättrar människors välmående och skapar ständigt nya möjligheter att utveckla kollektiva resurser. Kollektiva resurser och produktion som sker utgående från dem kan skötas mer hållbart och effektivt än om utgångspunkten är strävan efter privat vinst. Ju mer saker som är tillgängliga utan avgifter, desto mindre behövs marknader som bygger på konkurrens.

Från konsumtionshysteri till hållbar livsstil

Mål: I det rödgröna samhället bor man i mångsidiga samhällen i bostäder av måttlig storlek. Inom centrala stadsområden prioriterar man en tät samhällsstruktur och på motsvarande sätt ser man till att landsbygden med sina glesare bostadsområden genom satsningar på kollektivtrafik och tillgänglighet i fråga om servicen förblir en lockande bostadsort. Föremål håller länge, energi används sparsamt och material återanvänds. De viktigaste tjänsterna ligger nära människor och man rör sig främst med lätt och kollektiv trafik. I produktionen av energi och mat strävar man efter decentraliserad miljövänlig produktion och en ökande andel självförsörjande. Det här innebär att man använder allt fler förnybara energikällor samt ökad användning av ekologiska odlingsmetoder och närproducerad mat. Människor äter hälsosam mat med stor andel vegetarisk kost. Utvecklandet av den rödgröna landsbygden är en del av framtidens regionalpolitik.

Av människors grundläggande behov står boende, trafik och ätande för största delen av det ekologiska fotspåret. Förbrukningen av jordens naturresurser överskrider för tillfället med en tredjedel naturens förmåga att förnya sig. Om allas ekologiska fotspår var lika stort som finländarnas skulle det behövas cirka fyra planeter för att tillgodose mänsklighetens behov. Genom att förbruka naturresurserna sparsamt kan vi bevara en livsduglig planet för kommande generationer, betala vår miljöskuld till fattigare länder samt trygga förutsättningarna för ett människovärdigt liv för alla människor på jorden.

I de rödgröna städerna bygger man täta samhällen med en egen prägel där det finns rum också för parker, närbelägna skogar och stadsodling. Bostadsområdena görs mångsidiga så att olika befolkningsgrupper och boendeformer blandas. Rätten till boende till ett rimligt pris tryggas för alla genom att öka icke-vinstdrivande samhälleligt bostadsbygge. Bostäder, arbetsplatser och tjänster placeras möjligast nära varandra för att minska onödig trafik. Vid produktion av byggnader innehar koldioxidbindande trä huvudrollen. Finland utvecklas till ett av träbyggets främsta länder globalt sett och exporterar sitt kunnande.

Stadstrafiken utvecklas i första hand utgående från lätt- och spårtrafik. Inom staden görs kollektivtrafiken gratis och turerna blir fler. Samtidigt sköter man om vägnätet och bra förbindelser till landsbygden. I småhusområden och glest befolkade områden förbättrar man kollektivtrafiken genom att bygga matartrafik till spårtrafikens knutpunkter och hållplatser med tillhörande parkeringsplatser invid järnvägen. Tågtrafiken görs till ett starkt alternativ också för utlandsresor genom att utveckla snabba tågförbindelser via Baltikum till Europa och genom att skärpa beskattningen av flygtrafik. Elbilars batterier laddas med förnybar energi.

Med rödgrön regionalpolitik skapar man förutsättningar för en utveckling av landsbygden. Graden av självförsörjning ökas inom energi- och matproduktion. Ekologiskt jordbruk utvecklas främst utgående från små och medelstora producenter samt andelslag. I anslutning till odlingen kan man bygga upp produktion av ekologisk energi och rekreation. Informationsnätverk, socialt flexibelt arbete, nya innovationer och regionalisering av verksamhet möjliggör distansarbete och boende på landsbygden.

Hållbar matproduktion förutsätter att man lösgör sig från det globala industriella jordbruket som slösar med maten och förorenar jordmån och vatten och skyndar på klimatförändringen. Trots att det finns tillräckligt med mat i världen fördelas den ojämlikt och cirka hälften hamnar i soptunnan under olika skeden av den globala livsmedelsproduktionen. Såväl den industriella matproduktionen som förädlingen och handeln är överallt i världen koncentrerade i händerna på ett fåtal stora aktörer. Industriell boskapsskötsel och rovfiske förorsakar omfattande etiska och ekologiska problem. Genom att minska på konsumtionen av kött, mejeriprodukter och överfiskade fiskarter kan man effektivt minska på det ekologiska fotspår som kommer av mat.

I såväl stora som små produktionsenheter sköter man om arbetstagarnas arbetsvillkor och om djurens och miljöns välmående.

Vegetarisk och etiskt producerad närmat är ett fördelaktigt alternativ för såväl sysselsättningen som för hälsan och för miljön. Förutom att den minskar klimatutsläppen, skapar den också arbetsplatser inom närområdet och stöder den inhemska matproduktionen. På detta sätt producerad mat gynnas i alla institutioner, ämbetsverk och skolor.

I det rödgröna samhället frångår man helt och hållet kärnkraft och fossila energiformer, och övergår till förnybara energikällor, energieffektiva lösningar samt till att minska energiförbrukningen. Energi- och värmeproduktionen baserar sig huvudsakligen på sol- och vindkraft, jordvärme, samt på biomassa och vattenkraft som komplement till dessa.

På landsbygden finns det rikligt av förnybara energikällor, och utnyttjandet av dessa skapar nya arbetsplatser. I det rödgröna samhället stöds byggandet av lokala små kraftverk som fyller det bostads- och gårdsvisa energibehovet. En framtida utmaning är att koppla samman olika små kraftverk så att de eventuellt kan producera energi också till stamnätet. Energilösningar som bygger på mikronät kan även på global nivå vara en del av framtidens energiproduktion.

Lämpligt med arbete och en tillräcklig utkomst för alla

Mål: I det rödgröna samhället förkortas arbetstiden och arbetet fördelas jämnare mellan människorna. Begreppet arbete utvidgas att gälla även arbetsformer som sker utanför marknaderna. Med hjälp av en grundinkomst garanterar man en tillräcklig utkomst för alla och tryggar möjligheten att syssla med olika typer av jobb på marknaden, i hushållen eller inom olika gemenskaper. Den könsbaserade arbetsfördelningen monteras ner såväl på arbetsmarknaden som i hushållen. Företagen ägs allt mera av arbetarna, och arbetarna får större möjligheter att påverka utvecklingen av sitt eget arbete. Då människorna fritt kan välja hur de arbetar kommer kategorier som arbetslös eller pensionär så småningom att bli överflödiga. Varenda en kan göra för samhället nyttigt arbete enligt förmåga, kunnande och skicklighet.

Arbete kan utföras på många olika vis i det rödgröna samhället. Arbetsvillkoren utvecklas och tryggas av en fackföreningsrörelse som är medveten om tillväxtens gränser. Arbetet kan vara förvärvsarbete, hushållsarbete, allmännyttigt medborgararbete mot ersättning, byte av tjänster via tidsbanker, eller eget kreativt arbete. Människor kan fritt övergå från en form av arbete till en annan och få en tillräcklig utkomst genom att kombinera dem.

Övergången till ett rödgrönt samhälle förutsätter att målen för sysselsättning bedöms utgående från sociala och ekologiska kriterier. Ekologiska investeringar minskar på produktion som är skadlig för miljön och för de anställda, och har en större sysselsättande effekt än traditionell produktion. Förnybara energiformer, hållbar livsmedels- och bostadsproduktion, reparation av föremål och byggnader samt återvinning av material ökar på behovet av meningsfullt manuellt arbete och skapar samhörighet. Arbetsplatser skapas också inom omsorgen. Arbete som är skadligt för människans eller naturens välmående görs överflödigt.

Arbete som skapar välfärd görs också utanför marknaden. Därför kan delaktighet och ett liv som gagnar samfundet också födas via annat än förvärvsarbete. Såväl arbete på marknaden som utanför den delas på ett rättvist sätt mellan könen. Nya former av ekonomiskt utbyte kan utvecklas utanför penningekonomin till exempel i tidsbankerna, där tiden som används för en utförd tjänst fungerar som bytesmedel.

Ett av nutidens mest positiva fenomen är att andelslag och olika kollektiva konst-, kultur- och sociala projekt blivit vanligare. Det är möjligt att via ett andelslag utveckla hållbar företagsverksamhet. I andelslag som ägs av arbetarna har alla medlemmar lika stor makt i företagets beslutsfattande. Också vinster och eventuella förluster delas jämnt. Den ekonomiska verksamheten styrs av gemensamt överenskomna mål snarare än av vinstmaximering som görs på bekostnad av arbetarnas välmående. Med andelslag kan man bygga upp ekologiskt och socialt hållbara produktionskedjor, där producenter från olika branscher kan skapa nätverk med varandra.

Vid sidan av andelslag verkar små och medelstora företag samt självsysselsatta arbetare. Storföretag och massproduktion är motiverat inom sådana produktionsområden där man på det här viset bäst uppnår målen för miljöns och människornas välmående. Också i traditionella företag ökas arbetarnas andel i ägandet av företagen och deras möjligheter att påverka innehållet i sitt arbete.

Utbildningen, forskningen och kunskapen stöder det nya ekologiskt hållbara samhället. Teknologin har minskat behovet av manuellt arbete och skapat möjligheter att på ett radikalt vis nyorganisera arbetstiden och arbetsmetoderna. Datanät gör det möjligt att arbeta på distans och att skapa nya kollektiva arbetsformer. Den teknologiska utvecklingen har utökat den gemensamma produktion som ligger utanför den traditionella marknadsekonomin.

Informationssamhällets produktivitet grundar sig på att kunskapen, nutidens viktigaste produktionskraft, är öppet tillgänglig för alla i globala datanät. Internet innebär att kunskapen förenhetligas i stället för att avgränsas och privatiseras. Det har skapat en helt ny möjlighet att reproducera, dela, uppdatera och dra nytta av kunskap. Fritt tillämpbar kunskap öppnar också möjligheter att utveckla såväl ny som traditionell industri.

Då automatiseringen utvecklats kan arbetstiderna förkortas och fokus riktas på innehållsmässigt meningsfullt arbete. Inom olika branscher tar man i bruk flexibla modeller för att förkorta tim-, vecko- eller årsarbetstiden. En del av resultatet av den gemensamma produktionen delas ut som lön för utfört arbete och en del som grundinkomst utan motprestation. Grundinkomsten görs till 2000-talets medborgarrättighet, vars förverkligande främjas genom internationell politik.

Grundinkomsten är, förutom ett nytt sätt att organisera socialskyddet, tillsammans med progressiv beskattningen en betydande utjämnare av inkomstskillnader. Den är också en investering i innovationer, företagsamhet och i medborgarsamhället. Grundinkomsten frigör människorna från socialskyddets förlamande egenskaper och gör det möjligt att ekonomiskt självständigt bygga upp det egna livet och den gemensamma välfärden.

Grundinkomsten minskar kategoriseringen av människor. Människor kan lättare förflytta sig mellan olika former av arbete, och i olika livssituationer delta i varierande grad både i förvärvsarbetet och i aktiviteter utanför det.

Möjligheternas politik

Mål: I det rödgröna samhället skapar man möjligheter för alla att sträva efter det liv de anser gott. I det rödgröna samhället går man vidare från en jämlikhet baserad enbart på möjligheter och rättigheter till en verklig jämlikhet, där var och en fullt ut kan omsätta sina talanger och förmågor i praktiken. Den offentliga sektorn ansvarar för att ordna välfärdstjänsterna och producerar även den största delen av dessa tjänster. Så mycket pengar som behövs utifrån de gemensamt uppställda välfärdsmålen reserveras för att ordna tjänsterna. Brukarna ges större möjligheter att påverka tjänsternas innehåll och hur de ordnas. Målet för undervisningen är att fostra bildade och självständigt tänkande världsmedborgare. Den livskraftiga kulturen och konsten ökar medborgarnas välfärd och skapar en grund för den samhälleliga diskussionen.

Det rödgröna samhället litar på sina medborgare. Utgångspunkten för möjligheternas politik är att stöda människors egen strävan att bygga sitt liv som en del av en gemenskap. Människor ska inte längre vara enbart objekt för olika åtgärder, utan aktiva aktörer och välfärdsproducenter. I det rödgröna samhället har den offentliga sektorn det slutliga ansvaret för att den som behöver hjälp alltid får det och ingen lämnas att kämpa ensam med sina svårigheter. I lagstiftningen och i verkställandet av lagarna försvarar man individens ställning i relation till näringslivet och statsmakten.

Det rödgröna samhället fostrar bildade och ansvarsfulla världsmedborgare. Målen med undervisningen är bildning, utveckling av inlärningsfärdigheterna, pluralism, etiskt tänkande och en kritisk samhällsmedvetenhet. Centralt för skolverksamheten är att stöda ungdomars självständiga tänkande, livsåskådningsundervisningen och utvecklingen av sociala färdigheter.

Demokratifostran i skolorna utökas genom att man tar med eleverna i planeringen av skolverksamheten, undervisningen och den egna verksamhetsmiljön.

En utbildning som är allmän och jämlik för alla är en grundsten i det rödgröna samhället: möjligheten till avgiftsfri utbildning och utveckling av de egna färdigheterna erbjuds i alla livsskeden. Ett landsomfattande nät av läroinrättningar på det andra stadiet och ett specialiserat högskolesystem är ett centralt element i det nyskapande rödgröna samhället.

I det rödgröna samhället är tjänsterna inom kultur och konst en central del av människornas välfärd och grundrättigheter. Kultur och konst är en väsentlig del av såväl människornas egen som samhällets utveckling. I den rödgröna visionen blomstrar kulturen och konsten och upprätthåller vitaliteten i samhället. I det rödgröna samhället främjar vardagsmiljön människornas möjligheter att röra sig utifrån sina egna förutsättningar.

En ökad likvärdighet och ett allmänt vilsammare liv minskar på många sjukdomar som beror på ständig konkurrens och på att människor marginaliseras, såsom stress, depressioner och rusmedelsmissbruk. Samtidigt sparar samhället pengar som annars skulle gå till att behandla dessa. Ett jämlikt samhälle är också en tryggare livsmiljö.

Ojämlikheten mellan människor är inte enbart ekonomisk till sin natur. Enbart en utjämning av inkomstskillnaderna får inte rasismen, sexismen, homofobin eller andra former av diskriminering att försvinna. I det rödgröna samhället ser man kopplingarna mellan välmående, hälsa, sjukdom och makt. Medborgarens självbestämmanderätt och medinflytande är utgångspunkten för social- och hälsopolitiken i det rödgröna samhället. Med utbildning och genom att öka den mellanmänskliga interaktionen bryter man ner konstgjorda klassificeringar och hierarkier mellan människor.

Staten och kommunen bekänner inte någon religion eller övertygelse.

Invandrare är välkomna till Finland. Alla bör oberoende av förmögenhet eller etnisk bakgrund ha en jämlik rätt till att röra på sig och välja boningsort. I den globala politiken strävar man efter att ingen längre ska behöva lämna sitt hem på grund av fattigdom, personlig förföljelse eller krig.

I det rödgröna samhället går det snabbt att få en tid till läkaren, man tar väl hand om åldringar och stöder handikappades aktiva medborgarskap. Små klasstorlekar i skolorna möjliggör personlig undervisning. Budgeteringen av service samt personalallokeringen görs på basis av verkligt behov av tjänster. I riktning mot den här målsättningen kommer man genom att samla in mera skatteintäkter från varubaserad konsumtion samt från höga inkomster. Servicebrukarna kommer åt att på ett demokratiskt vis påverka servicens innehåll och kan övervaka dess kvalitet.

Den offentliga sektorn, som är under demokratiskt ansvar inför medborgarna, svarar för ordnandet av välfärdstjänsterna och står själv huvudsakligen för produktionen av den för samhället nödvändiga servicen. Välfärdstjänster kan produceras också av den tredje sektorn eller av lokala företag, i samarbete med den offentliga sektorn.

I det rödgröna samhället kan parförhållanden och familjer baseras på kärlek och tillgivenhet, och inte på ekonomsikt tvång eller samhällets tryck. Samhället och alla dess tjänster erkänner familjeformernas mångfald och alla familjer bemöts likvärdigt.

Från centralisering till decentralisering av makten

Mål: I det rödgröna samhället frigörs politiken från marknadens dominans. Den politiska kreativiten ökar och man söker öppet nya alternativ. Formerna för direkt och deltagande demokrati ökas inom alla nivåer av beslutsfattandet. Människorna har kontroll över den offentliga makten, servicen och arbetslivet. Lokaldemokratin stärks, och som en motvikt till den globaliserade ekonomin utvecklar man global demokrati. Från ekonomisk konkurrens mellan stater går man mot ett demokratiskt samstyre i fråga om globala ärenden.

Tiden som präglats av alternativlöshet är över och tiden för alternativ har börjat. Demokrati innebär inte enbart möjligheten att rösta i val, utan en öppenhet för olika alternativ samt en ständig strävan att fördjupa och utvidga jämlikheten mellan människorna. De olika synpunkter och åsikter som hör till demokratin och det intellektuella fyrverkeri som föds ur dem blir till en krydda i det politiska beslutsfattandet.

I en demokrati ligger makten hos folket och hos de av folket valda representanterna, som verkar under övervakning av folket. Nuförtiden har olika nätverk av bästa bröder, näringslivet och intresseorganisationer alltför stort inflytande på det politiska beslutsfattandet. Också EU:s utveckling och den ekonomiska globaliseringen har begränsat utrymmet för demokratisk politik.

Den representativa demokratins oavhängighet och jämlikhet utökas genom att stifta ett övre tak för valfinansieringen. På alla nivåer för beslutsfattandet utvecklar man former av direkt och deltagande demokrati vid sidan av den representativa demokratin, till exempel genom bindande folkomröstningar och deltagande budgetering. På lokal nivå stärks demokratin så att beslut som berör människornas vardag fattas möjligast nära. Det här sker till exempel genom att man grundar stadsdelsfullmäktigen som har självständig beslutsmakt, en egen budget och egna tydligt avgränsade uppgifter. Förverkligandet av demokratin kräver även att medborgarsamhällets roll stärks.

Allt beslutsfattande görs så genomskinligt som möjligt genom att man redan i beredningsskedet offentliggör de dokument som relaterar till beslutsfattandet och sänder alla beslutande organs möten och experthöranden direkt på webben. Elektroniska tjänster som ökar möjligheterna till deltagande utvecklas.

För att demokratin ska förverkligas förutsätts en så fri och mångsidig offentlig diskussion som möjligt. Ett villkor för det här är att vetenskapen, forskningen och media är fria från statsmaktens och näringslivets kontroll. Ett tillräckligt offentligt stöd garanteras för icke-vinstdrivande forskning, konst- och kulturliv samt informationsförmedling.

Demokratins olika former stärks och utvecklas ända från global till lokal nivå. För tillfället har internationella ekonomiska organisationer och finansinstitut oskäligt stort inflytande och makt i det politiska beslutsfattandet, och många av de internationella ekonomiska avtalen har gjorts upp enbart med tanke på privat ekonomisk vinst. I den rödgröna världen granskas saker inte trångsynt utan också ur ett helhetsperspektiv. För att rödgröna målsättningar ska uppnås, förutsätts en demokratisering av EU och förnyelse av internationella handels- och investeringsavtal. Istället för att ensidigt frigöra handel och marknader och försvara investerarnas rättigheter krävs en pluralistisk samt socialt och ekologiskt hållbar kontroll över den globala ekonomin.

Kontroll över ekonomin är en väsentlig del av demokratin. I en sammanflätad värld tillämpas demokrati också över nationsgränserna och globalt. Till exempel förverkligas en global skatt på växthusgasutsläpp genom en ny fond och ett organ, där såväl regeringar, parlament som medborgarsamhället är med i den demokratiska styrningen. För att koordinera olika organs och staters verksamhet och för att tolka den gemensamma lagen grundas ett världsparlament, som väljs genom allmänna val och som fungerar som en del av en mångsidig helhet. Inom alla livsområden ökas handlingskraften och påverkningsmöjligheterna speciellt för dem som lämnats utanför maktutövningen, som till exempel kvinnorna.

Genom att frigöra sig från icke förnybara energiformer, idka en mer rättvis handelspolitik och genom att i mindre grad ställa stater mot varandra, minskar man riskerna för väpnade konflikter. Finland håller sig utanför militärallianserna. I stället för dem stärks den civila krishanteringen och internationell diplomati. Förutom det här behövs allmän nedrustning och aktivt fredsarbete.