Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/VIHR/835

Vihreä liitto

Det gröna Europa - Valprogram för Europaparlamentsvalet 1999


  • Puolue: Vihreä liitto
  • Otsikko: Det gröna Europa - Valprogram för Europaparlamentsvalet 1999
  • Vuosi: 1999
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

Det gröna Europa

Valprogram för Europaparlamentsvalet 1999

Godkänt på Gröna förbundets delegationsmöte 20.2.1999

De grönas målsättning är att bygga ett mänskligt och ekologiskt hållbart Europa, där den materiella produktionen och konsumtionen har anpassats till jordklotets bärförmåga. Den europeiska integrationen bör förstärkas på så sätt att miljö- och socialpolitiken blir ett centralt verksamhetsområde inom unionen. Inom beslutsfattandet bör man i allt högre grad ty sig till majoritetsprincipen i stället för kravet på konsensus till exempel vid beslut om miljöskattegraderna. De gröna vill återföra makten från marknadskrafterna till de nationella politiska systemen.

Arbete åt fler, grundtrygghet åt alla

Den sociala rättvisan förutsätter ett nytt europeiskt sysselsättningsprogram, som utgår från att arbetet fördelas på fler mänskor genom en förkortning av arbetstiden, som sänker de lönebundna arbetsgivaravgifterna och mervärdesskatten inom servicebranschen och som underlättar småbarnsföräldrarnas möjligheter att kombinera familj och jobb. Den gröna skattereformen som utgår från sänkt arbetsbeskattning och höjda skatter på naturresursanvändning och miljöbelastning, förbättrar sysselsättningen och gör miljövården lönsam. Med hjälp av ett grundinkomstsystem kan man skapa ett enkelt och smidigt socialskydd som stimulerar till arbete.

För ren miljö och hållbar energipolitik

Det viktigaste övernationella beslutsfattandet är det som berör miljöskyddet. Marknadens frihet får inte bli ett hinder för miljöskyddet. Det bör införas gemensamma miljönormer och tillräckligt höga miljö- och energiskatter som gäller för hela unionen. En för EU-länderna gemensam plan beträffande kärnkraftsavvecklingen bör göras upp. Den skall gälla även för de länder som ansöker om medlemskap. För att uppnå målsättningarna i Kyoto-avtalet måste användningen av kol- och oljeeldade kraftverk upphöra i hela Europa. Förnybara energikällor måste utvecklas målmedvetet och användningen av naturgas bör utökas under övergångsperioden.

Låt oss rädda Östersjön

Skyddet av Östersjön prioriteras högt av de gröna i östersjöstaterna. Den belastning som härrör sig från samhällen, industri, trafik och jordbruk hotar att ta kål på hela havet. Det behövs internationellt samarbete och en Östersjöfond som finansierar samarbetet. Finland bör under sin ordförandetid i EU högprioritera räddningen av Östersjön.

Fram för ren mat

Framtiden för det europeiska jordbruket ligger i produktion av livsmedel som håller hög kvalitet. De gröna vill befrämja ekoproduktion och etisk djurskötsel. Livsmedel förädlade med hjälp av genteknik bör förbjudas tills man vet tillräckligt om hur de påverkar människors hälsa och miljön. Jordbruket fortsätter vara lönsamt bara om man inom EU kan komma överens om rättvisa stödåtgärder också för de nordiska produktionsförhållandena - minimering av miljöbelastningen bör vara en förutsättning för alla former av stöd.

Låt oss stöda en lokal ekonomi

Inom EU:s regionpolitik bör beslutsrätten överföras till regionerna själva. Medborgarna bör ha jämlika möjligheter att delta och få information om de EU-projekt som ska genomföras i deras eget område. Miljökonsekvenserna bör granskas och stöden styras till projekt som ur miljö- och lokalsamhällets synvinkel är hållbara. Stora motorvägs- och flygfältsprojekt bör inte få stöd.

Öppenhet i beslutsfattandet

Unionens beslutsfattande bör demokratiseras. Medborgarna har rätt att få information om unionens beslut redan i förberedelsestadiet: beslutsfattandet ska vara offentligt och öppet. En effektivare bevakning av användningen av EU:s medel är en absolut förutsättning för att ländernas medlemsavgifter ska kunna höjas.

Ett Europa med många ansikten

Rasism bör inte tolereras i någon form. De utlänningar som bor stadigvarande i ett EU-land bör garanteras grundrättigheter. Rätten till asyl bör godkännas som en av individens grundrättigheter och den bör respekteras i alla EU-länder. Parrelationer mellan personer av samma kön bör ha samma samhälleliga rättigheter och skyldigheter som parrelationer mellan man och kvinna. När en handikappad person byter arbetsplats inom Europa måste han/hon garanteras minst samma servicenivå som i ursprungslandet.

En union som omfattar hela Europa

När unionen utvidgas måste den viktigaste grunden för medlemskap vara att ansökarlandet förbinder sig till demokratiska principer och respekt för mänskliga rättigheter. I praktiken bör utvidningen ske stegvis genom fördjupat samarbete, för att ansökarländerna ska kunna anpassa sin ekonomi och sina miljönormer till EU-nivå.

Säkerhet växer ur rättvisa

Konflikter mellan länder och regioner avvärjs bäst genom att man förstärker jämlikheten mellan människor, genom att man stöder demokratiska beslutssystem, ingriper i brott mot de mänskliga rättigheterna och genom att man minskar miljöförstöringen och rovdriften på naturtillgångar. Med tanke på väpnade konflikter bör det inom Europa skapas ett nytt säkerhetssystem som grundar sig på utvidningen av EU och en förstärkning av säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE. EU:s utvecklingsbistånd bör höjas till minst 0,7 procent av BNP inom år 2004.

Europa i världen

När världsmarknaden har öppnats och avreglerats har de transnationella bolagen och placerarna fått större makt på bekostnad av det demokratiska politiska beslutsfattandet. Internationella valutatransaktioner och spekulation bör beläggas med en s.k. Tobin-skatt. Det förmögna och högindustrialiserade EU har ett särskilt ansvar för att lindra och lösa världsomfattande spänningar liksom också för övergången till ett världsomfattande avtalssystem..