Pohtiva
Tulostettu Pohtiva - Poliittisten ohjelmien tietovarannosta
URL: www.fsd.tuni.fi/pohtiva/ohjelmalistat/VIHR/839

Vihreä liitto

Gröna förbundets kommunalvalsprogram år 2000


  • Puolue: Vihreä liitto
  • Otsikko: Gröna förbundets kommunalvalsprogram år 2000
  • Vuosi: 2000
  • Ohjelmatyyppi: vaaliohjelma

Gröna förbundets kommunalvalsprogram år 2000

ENAKTIV LEVANDE HEMKOMMUN

Vi äger allihop vår egen kommun. Förutsättningen för medborgardemokrati är att administrationen och informationen är öppna för insyn. Vi måste utöka möjligheterna för kommuninvånarna att påverka besluten. Invånarna måste på allvar få vara med i planeringen och i beslutsfattandet redan från början av processen. I viktiga frågor bör man ordna riktgivande kommunala folkomröstningar.

Förberedelsen av kommunala ärenden och uppföljningen av beslutsfattandet bör föras över till datanäten och till andra massmedia. På så vis gör man det möjligt för folk att delta i politiken också på annat sätt än genom att rösta. Kommuninvånarna bör beredas möjlighet att använda sig av internet till exempel i biblioteken.

Som grund för beslutsfattandet vid större trafik-, planerings- eller byggnadsprojekt behövs olika alternativ vars konsekvenser för det sociala, för hälsan, ekonomin och för miljön noggrant utvärderats. Närservicen bör tryggas genom planering.

Kommunfullmäktige och andra förtroendeorgan bör återfå den makt som i smyg övertagits av tjänstemannamaskineriet. De gröna fullmäktigeledamoterna är självständiga beslutsfattare - de gröna har ingen gruppdisciplin. Det gröna beslutsfattandet grundar sig på öppen diskussion, på sakkunskap och vardagserfarenhet och på en utvärdering av olika alternativ.

Det viktigaste är en god vardag

Hemkommunens ekonomi och administrationsformer inverkar i hög grad på vår vardag. Varje dag kommer vi i kontakt med servicen i vår kommun: det är viktigt hurdan service som står till vårt förfogande inom hälsovården, inom skolväsendet, inom fritidssektorn

För att alla ska ha jämlika möjligheter att få den service de behöver måste ansvaret för produktionen och övervakningen av servicen bevaras som en kommunal uppgift. Också de anhöriga, olika organisationer och privata företagare kan fungera som serviceproducenter. På så sätt kan varje kommuninvånare välja det alternativ som passar honom eller henne bäst. I alla händelser måste kommunen trygga kvaliteten på servicen inom vården.

Barnfamiljerna bör ha en genuin möjlighet att välja mellan olika dagvårdsformer och hemvårdsstöd. Vi gröna vill stöda småbarnsföräldrarna att utnyttja rätten till partiell vårdledighet.

Ur kulturen och den andliga utvecklingen hämtar människan nya krafter och lär sig att se på världen på ett nytt sätt också under tider då den materiella tillväxten avtar. Kultur- och biblioteksservicen måste tryggas liksom verksamheten inom arbetar- och medborgarinstituten. Kulturens blomstring utgör grunden också för den nya ekonomiska utvecklingen.

För att trygga motionsmöjligheterna för alla kommuninvånare måste motionsspår, skridskobanor o.dyl. hållas i skick.

Det måste vara tryggt och tilltalande för alla att röra på sig. Enbart ordningsregler räcker inte till utan städer och tätorter måste planeras och byggas säkert.

Fastän kommunernas ekonomiska situation är svår måste man ta hand om de marginaliserade. Vi vill reparera de skador som depressionen orsakade inom dagvården, utbildningen och inom hälso- och åldringsvården, för att social rättvisa skall ske. Framtiden är inget att spara in på.

Familjevåldet bör enligt de gröna fås att minska genom aktiva åtgärder; kommunerna bör erbjuda våldsoffren skyddshem och hjälp i form av krisgrupper. Brådska och personalbrist inom rättsväsendet får inte vara ett hinder för att en våldsam person omedelbart sätts i besöksförbud.

Städer och landsbygd behöver varandra

En flyttningsrörelse som den för handen varande orsakar problem både på landsbygden och i städerna. Det är till fördel för oss alla om folk kan hitta sin utkomstkälla oberoende var i Finland de bor. Kommunerna måste vara med och utveckla det lokala kunnandet och höja sysselsättningsnivån. I tävlan om arbetsplatser och invånare kommer de orter som skött sin service och den omgivande miljön väl att vara starka. Landets tillväxtcentra måste vara solidariska med de områden som lider av utflyttning.

De små- och medelstora företagens verksamhetsmöjligheter måste förbättras, distansarbete och nätverksbildningar skapar nya möjligheter både på landsbygden och i staden.

Trafikpolitiken bör beakta ekologiska synpunkter och vara regionalt rättvis. Snabba och förmånliga tåg-, buss- och taxiförbindelser gör olika områden mer jämlika. Kommunerna bör gynna kollektiv- och lätttrafik. De hinder åldringar och rörelsehindrade kan råka ut för när de åker kollektivt bör åtgärdas.

En förnyelse av socialstödet i riktning mot grundinkomst är till nytta för såväl deltids- som snuttjobbare, för arbetslösa både på landsbygden och i staden, liksom också för dem som planerar att bli företagare. Grundinkomsten är en penningsumma som månatligen automatiskt utbetalas till låginkomsttagare. Stödet minskar när de egna förtjänsterna växer, men på så sätt att arbete alltid lönar sig. Grundinkomstexperimenten bör inledas i de områden där förutsättningarna för människor att skaffa sig en utkomst är sämst. Olika regionala skattesystem måste möjliggöras genom en lagändring och de bör prövas fördomsfritt.

Boendets pris bör vara skäligt

Det bör finnas fler alternativ vad gäller boendeformer. Vi behöver fler hyres. och bostadsrättsbostäder, ägobostäderna inte att försumma. Man bör akta sig för att skapa homogena stadsdelar. Genom att styra byggandet och genom samhälleligt räntestöd kan man undvika att bostadspriserna skjuter i höjden.

Bostadsbristen i landets tillväxtcentra måste lindras genom att stadsstrukturen görs tätare och genom att man bygger bostäder intill välfungerande trafikleder. Genom att bebygga obebyggda tomter i tätorter, byar och förorter förbättras servicen, naturen sparas och trafiken minskar. Byggandet får dock inte bara genomföras utifrån ekonomiska kalkyler. Det nya byggnadsbeståndet måste vara av hög kvalitet och ekologiskt hållbart. Det gamla byggnadsbeståndet måste repareras och vid behov tas i helt ny användning. Närbelägna natur- och rekreationsområden är livsviktiga för invånarnas hälsa och livskvalitet. Vid strandbyggande måste naturens eget landskap bevaras och man måste reservera tillräckligt stora rekreationsområden för allmänt bruk.

Förnybar energi ger arbete på landsbygden

Att utöka användningen av förnybar energi innebär både en förnuftig energi- och miljöpolitik och en god sysselsättnings- och regionpolitik. Genom att utveckla förnybara energikällor skapar man arbetsplatser på annat håll än enbart på en och samma kärnkraftsort! Användningen av träflis skapar arbetsplatser speciellt på landsbygden. Kommunerna bör stöda förnybara energiformer genom att använda sig av s.k. grön elektricitet.

Öppenhet i valen

Personer som ställer upp i kommunfullmäktigeval eller kandiderar för andra betydande förtroendeuppdrag och ledande tjänster bör före valet offentligt redovisa sina ekonomiska bindningar liksom alla övriga bindningar som kan inverka på tjänsteförrättandet.

De gröna stöder rotation också vad gäller ledande tjänstemän. När kommundirektörer och andra ledande tjänstemän väljs för en viss period börjar byråkratins blod cirkulera. När man fyller kommunala tjänster bör man gynna öppenhet i anställningsprocessen så att den som väljs till tjänsten väljs på basis av kompetens och inte på basis av partibok. Kommundirektörerna bör kunna väljas också genom folkval.

De frågor som hänför sig till boende, trafik, och ofta också till produktionen av tjänster borde kunna lösas genom regionalt samarbete. Landskapsförbunden beslutar bland annat om landskapsplaneringen och utdelningen av EU-stödet. Därför bör medlemmarna i landskapsförbunden väljas i direkta folkval. På samma sätt borde landskapsförbundens ställning stärkas genom att slå ihop dem med överkommunal administration som idag står utanför landskapsförbunden, såsom sjukvårdsdistrikten.

Var och en har rätt till en god miljö

Det bästa arv vi kan ge till våra barn är en ren och välmående miljö. Kommunerna bör se till att den ursprungliga naturen, den värdefulla och särpräglade byggnadstraditionen samt de enhetliga landskapsvyerna bevaras. Kommuninvånarnas idéer som samlats ihop till verksamhetsprogram bör överföras från papperet till praktiken. Miljöaspekterna bör finnas med i allt beslutsfattande i kommunerna. Luftföroreningar och buller i tätorterna måste ytterligare minskas. Genom lokala åtgärder kan man också minska på utsläppen av växthusgaser och på belastningen av vattendragen.

Kommunerna bör i sina egna anförskaffningar gynna lokala och mot naturen skonsamma produkter. Den bästa avfallshanteringen är den där man förhindrar uppkomsten av avfall och gynnar återanvändningen av olika material. Alla företag måste fås inom ramen för ett avfallsavgiftssystem.

Multikulturalismen har kommit till Finland för att stanna

Utlänningarnas och i synnerhet flyktingarnas ställning är dålig i många kommuner, eftersom fördomar och ren och skär utlänningsfientlighet har blivit allt vanligare. Rasismen måste motarbetas. Kommunerna har ett ansvar för sina utländska invånare, och deras röst bör höras också i det kommunala beslutsfattandet. De utgör en rikedom i en värld som blir allt internationellare. Internationell fostran och kunskap om flyktingskap bör ges i skolan och inom kultur- och ungdomsverksamheten i högre grad än man gör idag. Internationella mötesplatser råder bot på fördomarna.

Jämlikheten är inte ännu genomförd

Kvinnorna råkar i arbetslivet ut för ojämlikhet såväl vad gäller lönen som möjligheterna till avancemang. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män innebär att kvinnornas förtjänst fortfarande är bara 80 procent av männens. Skolan leder in män och kvinnor på olika arbetsområden. För att befrämja jämlikheten måste man uppvärdera betydelsen av en utbildning. Man bör stöda kvinnornas möjligheter att avancera till ledande poster i kommunala företag och i företag som lyder under kommunen. Inom det kommunala beslutsfattandet finns det ännu gott om utrymme för kompetenta kvinnor.

Vi glömmer inte de arbetslösa och stöder de företagsamma

Den strukturomvandling som globaliseringen för med sig skapar osäkerhet och rädsla för att arbetsplatser ska gå förlorade. Genom globaliseringen ställs kommunerna inför nya utmaningar. Kommunerna bör erbjuda företagen tillräckliga förutsättningar för deras verksamhet. Speciellt bör rådgivningen till nya och små företag förbättras.

De som fallit ifrån arbetslivet får inte utlämnas till marknaden. Speciellt bör man se till att de unga knyts till arbetslivet. Det lönar sig för kommunerna att hjälpa den som blivit arbetslös till en ny start, till att få ett grepp om arbetslivet och till företagsamhet. Den viktigaste preventiva åtgärden mot marginalisering är att erbjuda ett meningsfullt arbete.

- Ditt barn röstar på de gröna -

Programmet har godkänts under Gröna förbundets årsmöte 21.5.2000