Ledare Dataarkivet har ett kvartssekel bakom sig

Dataarkivet har skött den riksomfattande uppgiften vid Tammerfors universitet i mer än 25 år. Arkivet har upplevt många förändringar i sin verksamhetsmiljö och i den allmänna inställningen till hantering och öppnande av forskningsdata.

De kolleger som arbetat längst på Dataarkivet drar sig ibland till minnes hur allt började från noll i januari 1999. En passande beskrivning av situationen vid den tidpunkten var att de första arbetsuppgifterna var att gå till butiken och köpa en kaffeservis. Utöver det byggdes också annan infrastruktur utan dröjsmål. När jag arbetade som forskare beställde jag också själv Eurobarometerdata för forskningssyften från Dataarkivet under arkivets första verksamhetsår. Data skickades snabbt till min e-post.

Effektiviteten säkerställdes av en ivrig och kunnig personal men även av det internationella samarbetet mellan dataarkiv. Vi fick ha föregångarna som modell, dra nytta av sådant som visat sig fungera bra och vi behövde inte heller upprepa tidigare misstag. På bara några år blev Dataarkivet själv föregångare i många hänseenden och en aktör som förmedlade information till kolleger i hemlandet och internationellt.

De största ändringarna i Dataarkivets verksamhetsmodeller gjordes för ungefär tio år sedan. Tack vare infrastrukturfinansieringen från Finlands Akademi kunde verksamheten utvecklas kraftigt. Serviceportalen Aila lanserades i maj 2014. Nya processer för att behandla kvalitativa forskningsdata infördes. Dataarkivet var också den första finländska organisationen som fick ett certifikat som bevisar att organisationens långtidsförvaring av elektroniska data är tillförlitlig.

Forskarsamhället, som i början ibland var motsträvigt i fråga om att öppna data, har på 25 år förändrats så att forskarna numera gynnar eller till och med förutsätter öppnande. Å andra sidan har även dataskyddslagstiftningen samtidigt förändrats och därigenom har särskilt kännedomen om forskningsdeltagarnas rättigheter ökat.

Dataarkivet har varit i en lämplig utvecklingsfas och uppmärksamt när det har skett förändringar. Vi har kunnat stödja dem som kämpar med datahantering genom att tillhandahålla en omfattande och aktuell handbok i datahantering och vid behov har vi också gett personlig rådgivning. Numera tar vi emot en stor mängd data som under den tid forskningen har pågått har hanterats på ett sätt som gör det mycket enkelt att arkivera dem för fortsatt användning efter primärforskningen.

En stor mängd nya aktörer har också dykt upp i branschen vid sidan om de traditionella dataarkiven. Samtidigt har samarbetet med europeiska samhällsvetenskapliga dataarkiv stärkts i den nya organisationen CESSDA ERIC tack vare medlemsstaterna. Ofta känner de nya aktörerna inte till alla befintliga lösningar. Representanterna för CESSDAs serviceproducenter, dataarkivanställda och deras kolleger, har ställt sitt kunnande till förfogande för att undvika att det uppstår separata silor och inkompatibla lösningar när data öppnas. Samarbetet har gynnat alla parter.

Det är omöjligt att förutspå framtiden. En tillbakablick visar vad som varit bestående och nödvändigt hittills. Specialexpertis både i fråga om datainnehåll och -hantering och om datatekniska lösningar behövs med säkerhet även framöver. Även om verktyg som använder artificiell intelligens skulle underlätta en del arbetsskeden under arkivering och distribution, är det sannolikt att den nya tiden också skapar nya behov. När resurserna är begränsade är det påtvingat att avstå från någonting.

Dataarkivets 25-årsjubileum till ära ger vi ut ett specialnummer av vår tidigare tidskrift Tietoarkisto-lehti. Vi blickar tillbaka, bjuder på exempel av nya och framtida forskningsdata och av samarbetet dataexperter emellan. Trevliga lässtunder!